Syftet med denna undersökning är att ta reda på huruvida generaliseringar om kön påverkar uppfattningen om texter. 1979 gjordes en undersökning som visade att en och samma text blev mottagen på olika sätt beroende på vem som sades vara textens källa. Genom att upprepa 1979 års undersökning ämnar denna uppsats att ta reda på om det har skett någon förändring gällande generaliseringarna sedan dess, samt att vidare diskutera orsaker samt eventuella risker med detta. Undersökningen 2008 kan konstatera försämrade eller oförändrade resultat för den kvinnliga källan gällande samtliga egenskaper, medan den kan påvisa förbättringar för den manliga. Det går dock att diskutera det faktum att det i mitt material finns tendenser till att skillnaderna i resultaten mellan den kvinnliga källan och den manliga tycks ha minskat.

Hur elever utvecklar algebraiska resonemang är inte så välförstått, vilket i kombination med svenska elevers låga resultat vid algebraiska uppgifter på internationella mätningar utgör en problematik. Denna problematik syftar studien att minska genom att undersöka förstaklasselevers kollektiva algebraiska resonemang om funktioner, för att identifiera vilka typer av algebraiskt tänkande som ges uttryck. För att undersöka detta observerades nio grupper av förstaklasselever i deras möte med tre uppgifter om funktioner som sedan kodades efter resonemang, argument, algebraiska aspekter, generalisering, och funktionellt tänkande. Resultatet visar att förstaklasselever är kapabla att resonera kring algebra och närma sig intern säkerhet på sina svar. Elevernas resonemang visade också tecken på alla algebraiska aspekter, relaterande och sökande men inte utökande generaliseringar, och alla kategorier av funktionellt tänkande. Den rekursiva kategorin av funktionellt tänkande kopplades endast till den första uppgiften, vilken var av en dynamisk karaktär vilket är intressant för verksamma lärare då det har implikationen att introducera funktioner med två objekt som variabler.

Syftet med studien är att redogöra för vinsten och möjligheten till utveckling av generaliserade och återanvändbara produktkatalogssystem inom tillverkningsindustrin. Avsikten till upprättande av denna typ av system är huvudsakligen att motverka redundans och kostnader som kan förknippas med framtagning av enskilda och fallspecifika katalogsystem.I inledningen av studien formulerades en systemöversikt med beskrivning av de fyra identifierade artefakterna/delsystemen databas, datainsättning, produktsökning och presentation samt slutligen konfiguration. Genom tillämpning av forskningsprocessen Design and Creation togs en pilotlösning därefter fram via iterativ utveckling och utvärdering av respektive delsystem. Utvärderingarna som utfördes utgjordes huvudsakligen av följande tre metoder: testfall kopplade till databas- och datainsättningssystemen, systematiska observationer av befintliga produktkatalogssystem för jämförelse med delsystemet produktsökning och presentation samt slutligen en användarundersökning i enkätformat riktad till tänkbara systemägare för enskild utvärdering av samtliga delsystem. Studiens forskningsbidrag och underlag kan användas som bevis i inspirationssyfte till utveckling och återanvändning av denna typ av system samt till forskning och utveckling av liknande system inom andra möjliga företagsområden som kan tänkas dra nytta av generaliseringens positiva följdeffekter. / The overall objective of this study is to outline possibilities and gains derived through the development of generalized and reusable product catalogue systems. The purpose of establishing such systems is offsetting redundancy and costs associated with the development of individual and case-specific catalogue systems.In the initial work of the study, a system overview, with descriptions of the four identified artefacts/subsystems database, data insertion, product search, and presentation, as well as configuration, was formulated. Through a process of iterative development and evaluation, with the application of the research method Design and Creation, a pilot solution was then developed.The evaluations conducted on the subsystems of the pilot solution consisted of the following three methods: test cases linked to the database and data insertion subsystems, assessment of the search and presentation subsystems through comparisons with systematic observations of already existing established systems and finally, user studies in questionnaire format sent out to possible future system owners for additional evaluation of each subsystem.The contribution of this study can be viewed as a demonstration of generalization. It can be used for inspiration in the development and reuse of this type of system, as well as for further research and development of similar systems within other potential business/industry areas that can benefit from generalization.

<p>I detta arbete undersöks hur bestraffningsmetoder för att bestraffa storleken på GP-program påverkar generaliseringsförmågan. Arbetet grundar sig på ett arbete som Cavaretta och Chellapilla gjort, där de undersöker skillnaden i generaliseringsförmåga mellan bestraffningsmetoden ”Complexity Penalty functions” och ingen bestraffningsmetod.</p><p>I detta arbete har nya experiment gjorts med ”Complexity Penalty functions” och ”Adaptive parsimony pressure”, som är en annan bestraffningsmetod. Dessa bestraffningsmetoder har undersökts i samma domän som Cavaretta och Chellapilla och ytterligare i en domän för att ge en bättre bild av hur de generaliserar.</p><p>I arbetet visar det sig att användningen av någon av bestraffningsmetoderna ”Complexity Penalty functions” och ”Adaptive parsimony pressure” oftast ger bättre generaliseringsförmåga hos GP-program. Detta motsäger det Cavaretta och Chellapilla kommer fram till i sitt arbete. ”Adaptive parsimony pressure” verkar också vara bättre på att generalisera än ”Complexity Penalty functions”.</p>

I detta arbete undersöks hur bestraffningsmetoder för att bestraffa storleken på GP-program påverkar generaliseringsförmågan. Arbetet grundar sig på ett arbete som Cavaretta och Chellapilla gjort, där de undersöker skillnaden i generaliseringsförmåga mellan bestraffningsmetoden ”Complexity Penalty functions” och ingen bestraffningsmetod. I detta arbete har nya experiment gjorts med ”Complexity Penalty functions” och ”Adaptive parsimony pressure”, som är en annan bestraffningsmetod. Dessa bestraffningsmetoder har undersökts i samma domän som Cavaretta och Chellapilla och ytterligare i en domän för att ge en bättre bild av hur de generaliserar. I arbetet visar det sig att användningen av någon av bestraffningsmetoderna ”Complexity Penalty functions” och ”Adaptive parsimony pressure” oftast ger bättre generaliseringsförmåga hos GP-program. Detta motsäger det Cavaretta och Chellapilla kommer fram till i sitt arbete. ”Adaptive parsimony pressure” verkar också vara bättre på att generalisera än ”Complexity Penalty functions”.

Syftet med studien är att redovisa hur läromedlen Matte Direkt Borgen 5A, Mera favorit matematik 5b och Gleerups matematik 5 presenterade lägesmått i olika elevuppgifter. Studien har även en avsikt att granska hur lägesmått framhävs i olika problemlösningsuppgifter.  Inom resultatanalysen har variationsteorin används vid analys. Begrepp som har varit centrala inom teorin är lärandeobjekt, kritiska aspekter, variationsmönster, kontrast, generalisering, separation och fusion. Utöver har egenkomponerade frågor används för att besvara frågeställningarna.  Resultatanalysen är uppdelat utifrån frågeställningarna. Där underrubrikerna namngavs efter läromedlets titlar. Anledningen till det var att bistå med en tydlighet i resultatet. För att se hur läromedlet framhäver de olika matematiska områdena. I varje underrubrik berörs de ingående begrepp inom variationsteorin, med hjälp av framtagna uppgifter som blivit analyserade.  Avslutningsvis kan studiens resultat bidra till lärarens undervisning om lägesmått eftersom ett vanligt förekommande är att undervisningen är baserad på läromedlet. Den kan även vara behjälplig med hur problemlösningsuppgifter med lägesmått kan presenteras för att få en vetskap om vad som saknas.

Alla språkinlärare, oavsett om de studerar ett nytt språk i det land där det talas (andraspråksinlärare) eller utom-lands (främmandespråksinlärare), har emellanåt problem att formulera sig och även göra sig förstådda på det nya inlärarsspråket, interimspråket, vilket utmärks av ett antal generella inlärardrag som tillfälliga lån, parafraser, generaliseringar, övergeneraliseringar, förenklingar och helfrasanvändning. Genom att analysera diverse elev-texter, skrivna av både andra- och främmandespråkselever, syftar denna uppsats till att kartlägga inlärardragens förekomst och frekvens samt utföra en jämförelseanalys mellan och inom grupperna andraspråkselever (SAS-elever) respektive främmandespråkselever (SFS-elever). Undersökningens textmaterial består av 16 texter i olika genrer och med varierande svårighetsgrad, skrivna av tretton rysktalande elever, som studerar svenska på SVA Grund (svenska som andraspråk, grundläggande kurs) i Sverige respektive har privatlektioner i svenska via Skype. Genom närläsning och analys av texterna har man kommit fram till att det finns samband mellan användningen av inlärardrag och elevernas utvecklingsnivå (språknivå) respektive uppgifternas komplexitetsgrad och inlärningsty-per (var och på vilket sätt man lär sig svenska). Resultaten visade att främmandespråkselever har större behov av inlärardrag i jämförelse med andraspråkselever och snarare tenderar att förlita sig mer på modersmålet än interim-språket. Undersökningen har även visat att förenkling, generalisering och övergeneralisering är de mest frekventa inlärardragen i de undersökta elevtexterna.

Children with phonological disorder are at risk of developing reading and writing impairments. Phonological difficulties may also influence a child’s social interaction and it is for this reason that effective treatment of phonological disorder is important. One factor that may influence treatment efficacy, is treatment intensity. There has been little research done in Sweden, on the effects of intensity of phonological intervention. Further research into phonological intervention is therefore needed to determine which treatment intensity is the most effective. The aim of this study is to evaluate the possible effects of intensive treatment of two preschool children with phonological disorder. The research questions focus on the nature of the possible effects of phonological treatment and if they lead to generalization, and whether caregivers notice any changes in their children’s speech. A single-subject design was used with three baseline measurements, followed by treatment and two follow up measurements. The treatment was given three times a week over the course of three weeks, and every treatment session lasted for approximately 40 minutes. The results of the baseline and follow ups were calculated with Percentage Consonants Correct (PCC), Percentage Words Correct (PWC), and the percentage of manner of articulation correct. Both participants displayed improvements between the baseline and the second follow up, in all the measurements. Changes could be seen in the target phonemes both in new positions and in new words, but also in untrained phonemes. The caregivers of both participants experienced an improvement in their children's speech. How the estimated intensity affected the results is unclear. However, the results indicated that intensive treatment led to generalization and that it showed effect. Thus, the results of the present study could have clinical relevance. / Förskolebarn med fonologiska svårigheter riskerar att få läs- och skrivsvårigheter i skolåldern och påverkan på det sociala samspelet. Det är därför viktigt med effektiv fonologisk intervention, som kan påverkas av intensiteten. Det finns sparsamt med svenska studier om intensitetens påverkan vid fonologisk intervention. Föreliggande studie syftar till att utvärdera eventuell effekt av intensiv behandling hos två förskolebarn med fonologiska svårigheter. Frågeställningarna innefattar hur den eventuella effekten av fonologisk behandling ser ut, om den leder till generalisering, samt om vårdnadshavarna upplever någon förändring.  Studien hade en single-subject design med tre baslinjemätningar och två uppföljande mätningar. Fonemtestet LINköpingsUnderSökningen (LINUS) användes vid samtliga mätningar. Behandlingen genomfördes vid nio tillfällen, tre gånger i veckan i tre veckor. Varje behandlingstillfälle var cirka 40 minuter långt. Resultatet av LINUS-testningen beräknades med Percentage Consonants Correct (PCC), Percentage Words Correct (PWC) och andel korrekt artikulationssätt och analyserades även kvalitativt. Resultaten jämfördes mellan de olika mätningarna. Båda deltagarna uppvisade förbättringar för samtliga mått mellan baslinjemätningarna och den sista uppföljande mätningen. Förändringar kunde ses av tränade ljud till nya ord och positioner samt av ljud som inte tränades i behandling. Vårdnadshavarna till de deltagande barnen upplevde att deras barns tal hade förbättrats efter behandlingen. Det är svårt att uttala sig om vilken inverkan den uppskattade intensiteten hade på behandlingsutgången. Resultatet indikerar dock att intensiv behandling hade effekt och att den ledde till generalisering, och skulle således kunna vara till nytta i klinisk verksamhet.

I det här arbetet har vi undersökt hur man kan generalisera en samling krav för att därigenom generalisera det system som kraven ligger till grund för. På det sättet kan man göra ett system tillämpbart över fler användningsområden än det ursprungligen var avsett för. Vi har utvecklat två artefakter i form av en stegmodell och en prototyp för att uppnå detta.

Syftet med den här studien var att undersöka hur de negativa talen synliggörs i två läromedel, för årskurs 5, genom att identifiera vilka kritiska aspekter som framstår i dessa läromedel samt hur de kritiska aspekterna varieras. De läromedel som har analyserats är Prima Formula 5 och Matte Direkt Borgen 5B. Analysen är kvalitativ och genomförs med hjälp av två ramverk där variationsteori står som teoretisk utgångspunkt. Analysen genomförs i två delar. En första del där läromedlen undersöks för att se vilka kritiska aspekter som synliggörs. Därefter en andra del där de identifierade kritiska aspekterna undersöks för att se vilka variationsmönster som framstår då de kritiska aspekterna varieras i läromedlet. Av resultatet framkommer att de aspekter som framstår som kritiska i Prima Formula 5 är tallinjen, tal mindre än 0, de negativa talens storleksordning och minustecknets olika funktioner. I Matte Direkt Borgen 5B framstod de kritiska aspekterna tallinjen, tal mindre än 0 och de negativa talens storleksordning. Däremot tolkades inte minustecknets olika funktioner som en kritisk aspekt i det läromedlet. De variationsmönster som hittades vid analys var främst kontrast och generalisering. Fusion framstod i Prima Formula 5 men endast för de kritiska aspekterna tallinjen, tal mindre än 0 och de negativa talens storleksordning. Minustecknets olika funktioner varierades inte med fusion. I Matte Direkt Borgen 5B används inte fusion för någon av de kritiska aspekterna. De kritiska aspekter som framstår i läromedlen beskrivs i diskussionen som rimliga utifrån tidigare forskning. Avslutningsvis diskuteras att lärare kan behöva komplettera för variationsmönster som saknas, samt betydelsen av val av läromedel.