<p>Syftet med undersökningen är att ta reda på olika svårigheter/styrkor som påverkar elevers prestation gällande matematiska textuppgifter. Vi studerar hur textuppgifter hanteras i undervisningen i två klasser i årskurs tre i ljuset av resultat och rekommendationer från tidigare forskning. Den här undersökningen bygger på observationer, intervjuer och ett elevprov. Vår undersökning visar att eleverna har olika prestationsnivåer. En problemuppgift för en elev kan alltså vara en rutinuppgift för en annan. I våra resultat kan vi se tydligt att språket spelar en avgörande roll gällande undervisningen i matematiska textuppgifter. Det visar också att många elever i de undersökta klasserna har brist i sin förståelse för textuppgifter. Dessutom presterar eleverna med svenska som första språk bättre än andraspråkelever när det gäller textuppgifter. Våra slutsatser stämmer överens med tidigare forskning inom detta område.</p>

Syftet med undersökningen är att ta reda på olika svårigheter/styrkor som påverkar elevers prestation gällande matematiska textuppgifter. Vi studerar hur textuppgifter hanteras i undervisningen i två klasser i årskurs tre i ljuset av resultat och rekommendationer från tidigare forskning. Den här undersökningen bygger på observationer, intervjuer och ett elevprov. Vår undersökning visar att eleverna har olika prestationsnivåer. En problemuppgift för en elev kan alltså vara en rutinuppgift för en annan. I våra resultat kan vi se tydligt att språket spelar en avgörande roll gällande undervisningen i matematiska textuppgifter. Det visar också att många elever i de undersökta klasserna har brist i sin förståelse för textuppgifter. Dessutom presterar eleverna med svenska som första språk bättre än andraspråkelever när det gäller textuppgifter. Våra slutsatser stämmer överens med tidigare forskning inom detta område.

Syftet med studien var att skapa kunskap om elevers subtraktionsstrategier vid tvåsiffriga tal. Studien bestod av elevers lösning av skriftliga subtraktionsuppgifter, skriftlig redovisning av sina subtraktionsstrategier samt elevintervjuerna, Studien genomfördes i åk 2 och åk 3 på två olika skolor. Studien visade att de flesta av deltagare inte hade utvecklat sin taluppfattning så långt för att de skulle behärska mera avancerade subtraktionsstrategier samt att växla mellan olika subtraktionsstrategier. I de fall flexibel användning av subtraktionsstrategier förekom visade det sig inte ha koppling till egenskaper hos talen. Skillnader mellan skolor och individuella skillnader mellan eleverna gällande val av subtraktionsstrategier och på vilket sätt de uttrycktes var stora. Den skriftliga uttrycksformen passade inte för många elever i årskurs 2. För att kunna använda avancerade subtraktionsstrategier krävs en utvecklad taluppfattning samt att eleverna undervisats om de mest effektiva subtraktionsstrategier. Förmågan att uttrycka sina matematiska tankar med hjälp av olika uttrycksformer är individuell och den behöver tränas. / <p>Matematik</p>

Förskolans läroplan (Lpfö-98) och Läroplan för Grundskolan (Lpo-94) betonar att barn förankrar matematikinlärningen i de vardagliga situationerna och tar vara på vardagsproblemens möjligheter. Problemlösningsförmågan i matematik utvecklas i samtal om vardagsproblem och där barnen är aktiva. Eftersom barnens förhållningssätt till kunskap och lärande formas i förskolan är det viktigt att deras möte med matematiken fokuserar på problemlösningar som har anknytning till deras kunskaper och erfarenheter.Med denna undersökning försöker jag beskriva hur några barn i förskolan uppfattar vardagsmatematik och hur de löser problem med matematiskt tänkande.Jag valde att använda mig av intervjuer med barn (5-6 år gamla) samt observationer på förskolan. Konkreta föremål, barnens teckningar och berättande kring problemlösningar har varit till stor hjälp. Undersökningen varade i fem veckor där barnen, i en grupp på sex, deltog i arrangerade inlärningstillfällen i matematik. Under tiden genomfördes också intervjuerna då de svarade på tre frågor kring matematik.Analysen av insamlade data visade att barnen var fantasifulla och kreativa och löste matematiska problem på olika sätt. I problemlösningarna användes de fyra räknesätten som division, multiplikation, addition och subtraktion fast barnen inte var medvetna om detta. Min undersökning visar att barn tänker matematiskt långt innan de börjar skolan fast Piaget menar att de utvecklar ett systematiskt och logiskt tänkande i åldrarna sju till elva . Barnen som deltog i undersökningen var 5-6 år gamla.

No description available.

AbstractArbetets art: Lärarprogram som har inriktning mot förskola och förskoleklass 120 hp. Titel: Matematik i förskolan, en jämförande studie mellan Polen och Sverige av läroplaner, samtalet på förskolan och pedagogernas arbetssättEngelsk titel: Mathematic in preschool A comparative study of Poland and Sweden concerning curricula, preschool discourse, and how educators workFörfattare: Grönvall Anna Handledare: Ann-Elise PerssonExaminator: Nils AnderssonDatum: 2010-11-01Mitt syfte med denna studie är att jämföra mellan Polen och Sverige det matematiska innehållet i läroplanerna, vilka arbetsmetoder som används i de båda länderna för att synliggöra matematiken och hur pedagoger använder samtalet för att stimulera barns matematiska tänkande och utveckla deras begreppsförståelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om matematiskt tänkande i förskolan. Jag har gjort en dokumentanalys av ländernas läroplaner (Lpfö, 98; Lp, 2009) och en semistrukturerad intervju kombinerad med observation. Studien är utförd på två förskolor i Polen och två förskolor i Sverige i barngrupper med barn i 4-5-års ålder. Intervjuerna är utförda med fem förskollärare varav fyra av dessa ledde aktiviteterna som sedan observerades. Resultaten visar att den polska läroplanen är mer konkret om vad förskolan skall lära ut inom matematiken samt är mer styrande i arbetssättet än den svenska läroplanen. Gemensamt för läroplanerna är att de lyfter fram leken som betydelsefull för att stimulera barns matematiska förmåga. Observationerna visar att såväl samtalet som det laborativa arbetssättet används för att ge barnen de korrekta matematiska begreppen och tänkandet. De svenska pedagogerna lägger i intervjuerna mer fokus på den praktiska matematiken och de polska pedagogerna lyfter samtalets vikt tydligare för att stimulera barnens logiska tänkande genom utmanande frågor

Detta forskningsprojekt handlar om att studera processerna för elevers matematiska tänkande på högstadiet under matematiklektionen. Matematiskt tänkande ses som en social aktivitet. Ur ett socialt perspektiv skulle det ses som en händelse, interaktion och kommunikationsmetoder. När elevernas engagerar sig i samtalet för att lösa matematiska problem, tolkas deras aktiviteter, handlingar och förklaringar som synliga tecken eller uttryck för deras matematiska tänkande. Här har jag argumenterat både för relevansen av att fokusera elevernas matematiska tänkande som det utvecklas i deras argumentation när de arbetar med undersökande arbetssätt, och av att använda sig av lärarforskning. Genom klassrumsobservation fick jag titta närmare på aspekter som påverkar tankeprocesserna. Syftet med denna studie är att identifiera och analysera elevernas matematiska tankeprocesser specifikt på specialisering, generalisering, gissning och övertygande, som de uppvisar i sina samtal. Data i studien samlades in i samband med genomförande av fyra aktiviteter som jag utarbetat, elevers samtalsinspelning, en enkätundersökning som hölls efter genomförande av två aktiviteter och genom klassrumsobservationer. Eleverna samtalade lösningar i mindre grupper. Lösningsförslag presenterade grupperna för varandra under matematiklektionen. Elevernas samtal analyserades sedan enligt de specifika egenskaper som identifierats som en nyckel till matematiskt tänkande. Jag fann att eleverna använder processerna för matematisk tänkande i sitt resonemang och att det finns skillnader på aspekterna mellan dessa processer beroende på informationen som är kopplad till problemet, urvalet av illustrationer baserades på ämnesperspektiv och erfarenheter. Resultatet visade också att det finns en koppling mellan dessa processer och ökade medvetenhet och lärande. Genom denna studie kan slutsatser dras om att lära sig specifika processer som specialisering, gissning, generalisering och övertygande ökar medvetenheten om hur eleverna tänker som sedan används för att anpassa undervisning för eleverna. En beskrivande modell för matematiskt tänkande presenteras och används sedan för att ge ett praktiskt svar på forskningsfrågorna. Forskningsresultat kan således används av både lärare och lärarstudenter som en modell när de planerar undervisningen.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare i praktiken använder sig av matematiska samtal i klassrummet. Studien undersöker frågan: vilka slags mate-matiska samtal har lärare i årskurs 1–3med sina elever? Detta undersöktes med hjälp av enkät och intervju som metod. Alla lärare som arbetar inom årskurs 1–3 i en kommun fick möjlighet att delta. Enkäten fick lärarna möjlighet att svara på via internet och intervjun skedde på de skolor där lärarna arbetar. Intervjuerna transkri-berades sedan och kategoriserades fram till ett resultat med hjälp av en innehålls- och meningsanalys. Studiens resultat visar en varierad bild av olika slags matema-tiska samtal i lärares klassrum. Matematiska samtal kan ske i helklass, mindre grup-per eller med enskilda individer, resultatet visar att matematiska samtal i helklass är det vanligaste i klassrummet. Vissa av dessa samtal leder till elevers aktiva delta-gande där fokus är på elevers processer medan vissa matematiska samtal fokuserar på elevers matematiska produkter. / <p>matematik</p>

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare i praktiken använder sig av matematiska samtal i klassrummet. Studien undersöker frågan: vilka slags mate-matiska samtal har lärare i årskurs 1–3med sina elever? Detta undersöktes med hjälp av enkät och intervju som metod. Alla lärare som arbetar inom årskurs 1–3 i en kommun fick möjlighet att delta. Enkäten fick lärarna möjlighet att svara på via internet och intervjun skedde på de skolor där lärarna arbetar. Intervjuerna transkri-berades sedan och kategoriserades fram till ett resultat med hjälp av en innehålls- och meningsanalys. Studiens resultat visar en varierad bild av olika slags matema-tiska samtal i lärares klassrum. Matematiska samtal kan ske i helklass, mindre grup-per eller med enskilda individer, resultatet visar att matematiska samtal i helklass är det vanligaste i klassrummet. Vissa av dessa samtal leder till elevers aktiva delta-gande där fokus är på elevers processer medan vissa matematiska samtal fokuserar på elevers matematiska produkter. / <p>Matematik</p>

Detta är en intervjustudie med lärare i årskurs F-3, som undervisar i matematik. Materialet har samlats in genom intervjuer med lärare som är verksamma på lågstadiet samt en matematikhandledare. Syftet med denna studie är att belysa lärares upplevelser av deras egen undervisning för att leda elevers kunskapsutveckling i matematisk förståelse och matematiskt tänkande. Studien tittar också på hur elevernas utveckling ter sig enligt lärares uppfattning. Vidare undersöker studien vad som kan tänkas påverka lärares arbete och elevers kunskapsutveckling. Begrepp som lyfts i studien i tidigare forskning är: matematikspråk, matematisk diskussion (Eriksson, 2021; Riesbeck, 2000; 2008), undervisningsmetodik (Björklund, 2007; Karlsson, 2019), översättningsled, ämnesdidaktik (Eriksson, 2021; Høines, 2000), matematikängslan och kognitiv förmåga (Karlsson, 2019; Taflin, 2008). Ytterligare begrepp som lyfts i studien i teoretiska utgångspunkter är: utvecklingsstadier (Hwang &amp; Nilsson, 2019), abstrakt matematik (Björklund, 2007; Hwang &amp; Nilsson, 2019; Riesbeck, 2008), proximala utvecklingszonen, scaffolding (Hwang &amp; Nilsson, 2019; Høines, 2000; Eriksson, 2021; Taflin, 2007; Karlsson, 2019; Riesbeck, 2000) och ramfaktorer (Lindström &amp; Pennlert, 2019). Samtliga begrepp har skapat studiens syfte och frågeställningar: Hur lägger lärare upp undervisningen i förhållande till läroplaner, läromedel, övriga inslag och vilka undervisningsmetoder används? I vilken ålder eller årskurs upplever lärare att elever generellt utvecklar matematiskt tänkande och sker utvecklingen vanligen gradvis eller mer oregelbundet? Vilka omständigheter upplever lärare kan främja respektive hindra enskilda elevers kunskapsutveckling inom matematikämnet samt påverka deras attityder till ämnet? Vilka ramfaktorer utgör enligt lärare möjligheter eller begränsningar i deras arbete i matematikämnet? Resultaten har analyserats i en tematisk analys utifrån frågeställningarna. För att få en förståelse om hur elevers kognitiva matematiska förmågor utvecklas utgår studien ifrån Vygotskijs och Piagets teorier om kognitiv utveckling, samt de ramfaktorer som kan påverka lärares arbete.    Studiens resultat visar att det finns samband mellan antalet år som lärare varit verksamma och deras val av undervisningsmetoder, samt förhållningssätt till läromedlen. Bland annat framkom det i resultaten att lärare påverkas, i sitt arbete, av läromedlens utformning, kraven i Lgr 11 och kursplanen i matematik. Elevers utveckling i matematikämnet sker oregelbundet, anser lärarna. Det som främjar eller hindrar elevers kunskapsutveckling i matematik är bland annat lärarens attityd till ämnet. De ramfaktorer som främst påverkar lärares arbete i matematik är timplan och resurser, eftersom det är faktorer som läraren själv inte kan styra över. Överlag visar studien att matematik är ett abstrakt ämne där elever behöver lärare med goda ämnesdidaktiska kunskaper och pedagogisk förmåga. Detta för att elever ska kunna utveckla matematisk förståelse och matematiskt tänkande, samt deras matematiska förmågor. Den didaktiska slutsatsen som kan dras av studien är att lärare behöver utrymme i sitt arbete, för att kunna styra den egna undervisningen utifrån vad elever behöver.