Uppsatsen avhandlar begreppet integration utifrån flyktingars uppfattning, samtidigt lyfter jag fram deras upplevelse av integration i Sverige. Forskningen visar att utlänningar i Sverige har sämre levnadsvillkor jämfört med svenskar, blir diskriminerade och utsorterade på arbetsmarknaden på grund av sin etniska bakgrund. Jag har intervjuat fem flyktingar från två olika länder i Mellanöstern i mellersta Sverige för att skapa förståelse för problemområdet.  Jag har valt att använda olika vetenskapliga synpunkter kring begreppen integration, segregation och diskriminering som utgångspunkt för nämnda problemområde. Eftersom Syftet med min forskning är att få en djupare förståelse av respondenternas förståelse och upplevelse av integration i det svenska samhället, har jag använt mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt angreppssätt. Det innebär att deltagarnas ord och berättelser spelar den största roll i uppsatsens tolkningar.  I resultatet framkommer att integration handlar om lika rättigheter och möjligheter, jämlikhet, respekt samt acceptans bland olika sociala grupper i samhället. Samtidigt har jag kommit fram till att flyktingar upplever diskriminering, utanförskap samt känner att de befinner sig i en process av ovilliganpassning i samhället.

Studiens syfte är att undersöka och beskriva sex nyanlända föräldrars uppfattningar om mötet med den svenska förskolan. Studien handlar om nyanlända föräldrars syn på bemötandet av personal i den svenska förskolan, samverkan samt vilka kommunikativa möjligheter och hinder föräldrarna har upplevt i kontakten med förskolan.Vår studie kommer att utgå från den franska filosofen Pierre Bourdieu och hans forskning kring det sociala och kulturella arvet. Den valda metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där urvalet är nyanlända föräldrar, som kommer från europeiska länder. Det vi har lagt fokus på är en mindre grupp föräldrar som kommer från forna Jugoslavien. Resultatet av studien visar att det sociala nätverket, språkbegränsningar, kommunikationen, den kulturella bakgrunden, otillräcklig kunskap om den svenska förskolan samt otillräcklig kunskap om nyanlända föräldrar påverkar samverkan mellan hemmet och förskolan. Slutsatsen av det empiriska materialet i relation till teorier och tidigare forskning, visar att ett bra bemötande och förståelse mellan nyanlända föräldrar och personalen på förskolan, handlar om att visa respekt för varandra.

Den oroande situationen i världen speciellt i länderna med krig tvingar barnen att lämna deras länder ensamma och hamna i ett annat land med massa svårigheter och överraskning. Det har varit brister i ensamkommande barns integration och utveckling från myndigheter och socialtjänsten, Jag har undersökt om hur ensamkommande barn upplevde deras integrationsprocess, utveckling och försörjning i Sverige. Syftet med studien är att studera hur ensamkommande barn som har kommit till Sverige efter 2015 har upplevt integrationsprocessen med fokus på socialtjänstens roll i denna process, Metod: Undersökningen gjordes genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor som formulerades och ställdes till fem utvalda ensamkommande barn i Borås. Intervjuerna genomfördes på Dari språk hemma hos mig, spelades in och transkriberades. Resultat: Ensamkommande barn upplevde att situationen vid anländ till Sverige både bra och överraskande. Situationen ändrades vid tiden och blev svårare när asylprocessen fördröjde, barnen fyllde 18 år som ledde till konsekvensen att barnens asylprocess påverkas negativ. Barnen fick inte tillräcklig hjälp från socialtjänsten på grund av kontakt avbrott samt brist på resurser. Barnens sociala nätverk och självförtroende hjälpte dem i fortsättning att klara sig i samhället och försörja sig. Slutsats: Ensamkommande barn fick inte den hjälp som skulle förbättra deras integrationsprocess och utveckling. Socialtjänsten istället prioriterade barnens andra behov det vill säga skolgång, boende och ekonomisk stöd. Barnen lyckades klara sig med hjälp av deras sociala nätverk, kontakter och språkkunskap. / The worrying situation in the world, especially in the countries with war forces the children to leave their countries alone and end up in another country with lots of difficulties and surprises. There have been insufficiencies in performance of social services and other authorities regarding unaccompanied children’s integration and development. I have investigated how unaccompanied children experienced their integration process, development and support in Sweden. The purpose of my research is to study the unaccompanied children who experienced the process of their integration after they came to Sweden in 2015 in accordance with the role of the social services. Metod: The survey was conducted using a qualitative method with semi. Structured interview questions that were formulated and asked to five selected unaccompanied children in Borås. The interviews were conducted in Dari language at my home, recorded and transcribed. Results: Unaccompanied children experienced that the situation on arrival in Sweden was both good and surprising. The situation changed over time and became more difficult when the asylum process was delayed, the children turned 18 which led to the consequence that the children’s asylum process was negatively affected. The children did not receive sufficient help from the social services due to contact interruptions and lack of resources which directly affected their integration process. The children’s social networks and self-confidence continued to help them survive in society and support themselves. Conclusion: The unaccompanied children did not receive the help that would improve their integration process and development. The social services instead prioritized the children’s other needs such as schooling, housing and financial support. Children managed to cope with the help of their social networks, contacts and language skills.