Denna studie undersöker vad sex förskollärare i storstockholmsområdet anser betydelsefullt och utmanande i mottagandet av nyanlända barn på förskolan. Vidare undersöks också vilken kompetens­utveckling som förskollärarna blivit erbjudna i samband med mottagandet, vad den bidragit till och vad de önskar mer kunskap om. Studien tittar även på hur förskollärarna idag arbetar med mottagandet. Materialet samlas in via djupintervjuer och i dessa framkom att någon direkt kompetensutveckling kring ämnet mottagande av nyanlända inte getts till våra intervjuade förskollärare. Däremot är andra kompetensutvecklingar med framförallt fokus på språk­utveckling och språkinlärning givande i deras arbeten. Mer kunskap om andraspråksinlärning samt hur olika traumabeteenden kan yttra sig hos barnen är områden som förskollärarna önskar mer kunskap om. Studien visar att arbetet med mottagande är komplext och innehåller utmaningar. Med ett interkulturellt förhållningssätt menar forskning att mottagande gynnas. Samtliga intervjuade förskollärare beskriver begrepp och kunskap som inte går att sätta ord på, vilket vi i studien väljer att benämna som tyst kunskap. Materialet analyseras med hjälp av KASAM vilket är en modell inom det salutogena perspektivet som studerar hur människors mående kan förändras med hjälp av olika tillväga­gångssätt. Materialet analyseras även med hjälp av ett socialkonstruktionistiskt- samt ett interkulturellt perspektiv.

För att nå det svenska integrationsmålet krävs att fler nyanlända kommer ut i arbete. Forskning på området visar att den svenska arbetsmarknaden blir alltmer segregerad och att privata arbetsgivares föreställningar och handlande i rekryteringsprocessen är av stor betydelse för de nyanländas situation på arbetsmarknaden. En anledning till varför nyanlända har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden handlar om en systematisk diskriminering i rekryteringsprocessen som bland annat kan förklaras av etnosocialitet bland arbetsgivare. Förutom dessa skäl har språket och problematiken att validera de nyanländas tidigare erfarenheter och kunskap betydelse. Forskningen visar även att mångfaldsarbete, CSR och socialt ansvar blivit vanligare förekommande de senaste åren hos privata arbetsgivare. Studiens syfte är att se vilka erfarenheter en arbetsgivare har av att anställa nyanlända. Frågeställningarna i studien har varit vilka föreställningar arbetsgivarna har men även vilka handlingar som styr deras val med hänsyn till den ekonomiska och sociala aspekten. Den teoretiska utgångspunkt som förklarar arbetsgivares handlingar i valet att anställa nyanlända är Webers teori om sociala handlingar. Studien är en fallstudie av fem företag och metoden som används är kvalitativa intervjuer som genomförts i Piteå Kommun och Stockholm stad. Intervjupersonerna är chefer inom olika branscher i den privata tjänstesektorn med erfarenhet av att anställa nyanlända i sina företag. I samband med anställningarna erbjuds företagen ett ekonomiskt stöd av Arbetsförmedlingen för de nyanländas introduktion i företaget. Resultatet i studien visar att kommunernas stöd till företagen är av stor betydelse och att bristen på arbetskraft har en stor påverkan på företagens val att anställa nyanlända. Cheferna i företagen pekar på exceptionellt många fördelar med de nyanlända medarbetarna som bland annat handlar om lojalitet och arbetsmoral de saknar hos de svenska medarbetarna. Strävan efter en arbetsplats med etnisk mångfald och viljan att göra en god gärning för företaget och Sverige i stort är ytterligare skäl företagen pekar på. Fokuset ligger på samspelet mellan den ekonomiska och sociala aspekten som visar att även om den ekonomiska vinningen är av hög betydelse för många av företagen är ändå det sociala ansvaret en förutsättning till att anställa nyanlända. På sikt är de etiskt värdegrundade besluten en arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn fattar avgörande för de nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden.

Syftet med studien är att belysa tre lärares didaktiska utgångspunkter, deras föreställningar och erfarenheter om hur de utformar undervisningen för att gynna och effektivisera flerspråkiga elevers språkutveckling och lärande. Utifrån syftet och frågeställningar har jag genomfört en kvalitativ fallstudie med fokusgruppsamtal som metod. Empirin består av två fokusgruppsamtal med tre ämneslärare på gymnasiet. Lärarna betonar det sociokulturella perspektivet, där lärandet sker i interaktion. De lyfter även fram betydelsen av stöttning. De är eniga om att för att utveckla flerspråkiga elevers språk- och ämneskunskaper och gynna deras skolresultat bör både språklärare och ämneslärare samarbeta och arbeta språkutvecklande. Studiens resultat visar att det är av vikt med språkutvecklande arbetssätt och stöttning i undervisningen. Studien visar också att det behövs kollegialt samarbete.

No description available.

Nyanlända elever till den svenska skolan har ökat, de bär med sig olika bakgrunder och erfarenheter vilket kan ha påverkan på deras skolgång. Studien har för avsikt att bidra med kunskap om nyanlända elevers resonemang och erfarenheter kring genus och jämställdhet i ämnet Idrott och hälsa. Studien omfattar intervjuer med tio nyanlända elever. Från intervjuerna framkom att många elever saknade erfarenhet av undervisning tillsammans med det motsatta könet men att flertalet av eleverna var positivt inställda till jämställdhet och samundervisning. Trots att många elever kom från samma land så påvisades tydliga skillnader i deras åsikter kring genus i Idrott och hälsaundervisningen, men det framkom även att deras syn på genus förändrats sedan de kom till Sverige. Elevernas resonemang visar också att nyanlända elever är en grupp med stora olikheter där den svenska skolan har ett inflytande och ansvar att se till denna heterogena grupps bästa i deras fortsatta utbildning.

Nyanlända elever har olika erfarenheter och kunskaper när de börjar skolan i Sverige. Det är viktigt att lärarna får en uppfattning om elevernas förkunskaper för att på så sätt stötta deras kunskapsutveckling (Nilsson & Bunar, 2016, s. 400). Eleverna bör få passande läromedel samt en anpassad undervisning för att kunna nå kunskapskraven. En stor påverkan på nyanlända elevers språkutveckling samt kunskapsutveckling, är bland annat att dem får kommunicera en hel del på svenska. Det är bra att nyanlända elever får använda läromedel som innehåller muntliga uppgifter och uppgifter som underlättar förståelsen. Med hjälp av illustrationer kan elever oftast få en förståelse om vad en text handlar om, därför är det bra om läroböcker har relevanta illustrationer till tillhörande text. Syftet med studien är att undersöka samspelet mellan illustration och text i två tryckta läroböcker samt vilka gemensamma uppgifter som går att utföra med hjälp av de valda läroböckerna. Studien riktar sig i ämnet svenska som andra språk och till elever i årskurs 4-6. Den metod som användes för denna undersökning är en läromedelsanalys och bygger på en kvalitativ textanalys, där frågor till läroböckerna ställts och besvarats. Studiens teoretiska utgångspunkter består av multimodalitet och sociokulturell teori. Analysen visade att de flesta illustrationer samverkade med tillhörande text. Det visade även att illustrationerna kunde fungerar som en komplettering till den skrivna texten. De illustrationer som gav stöd till texterna i de valda läroböckerna föreställde ord eller begrepp i de skrivna texterna. Det förekom även, för oss, irrelevanta illustrationer, nämligen sådana som inte hade någon koppling till den tillhörande texten och på så sätt inte stödjer läsarens förståelse. Analysen visade även att det förekom flera olika varianter för gemensamma uppgifter som eleverna kunde utföra tillsammans samt att vissa uppgifter gick att ändra från exempelvis ”par-uppgift” till ”helklass-uppgift” eller tvärtom. Vidare visas att det har en stor betydelse att illustrationer samspelar med tillhörande text för elever som lär sig svenska språket som andraspråk. Detta kunde man som läsare lägga märke till då en tolkning av illustrationerna krävdes för att stärka textens innehåll i flera skrivna texter och övningar i båda läroböckerna. Det visar även att de uppgifter som ska lösas i par eller grupp, är en fördel för nyanlända elever då uppgifterna kräver att eleverna kommunicerar med varandra.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur en skola arbetar med integrering för nyanlända samt hur eleverna själva upplever att de blir integrerade i skolan. Studien utgår från följande frågeställningar: ●  Hur arbetar skolan med integrering för nyanlända? ●  Hur upplever nyanlända integreringen i skolan? Metod Denna studie har en hermeneutisk forskningsinriktning då den syftar till att ge en ökad förståelse kring nyanlända elevers upplevelser i det svenska skolsystemet. Vidare har studien en kvalitativ ansats där insamling av data skedde i form av semi-strukturerade intervjuer med en speciallärare och två nyanlända elever. Studiens teoretiska utgångspunkter tas i begreppen integrering, inkludering, exkludering, assimilation och identitet. Resultat Resultaten visar på att skolan arbetar integrerande utifrån många olika aspekter men att det samtidigt förekommer situationer i skolorganisationens struktur som leder till att nyanlända elevers integrering till skolan missgynnas. Vidare tyder även resultaten på att nyanlända elever både har positiva och negativa upplevelser kring integreringen. Bland det som upplevs som positivt finner vi främst goda relationer till lärare och elever (oftast elever med samma bakgrund) medan det som upplevs negativt oftast orsakas av språkliga barriärer som i sin tur leder till utanförskap. Resultatet visar också att nyanlända elever generellt sett blir mer utsatta och tar mindre plats i vissa ämnen än andra, dessa är oftast teoretiska ämnen där läs- och skrivfärdigheter används. Slutsats Utifrån de resultat som framkom i studien kan vi dra slutsatsen om att den undersökta skolan arbetar på integrerat sätt men att det trots det finns förbättringsområden. Slutsatsen vi kan dra utifrån de nyanlända elevernas upplevelser är att de överlag finner själva mottagandet som positivt men upplever samtidigt en del negativa aspekter såsom språkbarriärer och utanförskap. / Aim The purpose of this study is to examine how a school works with integration for new arrivals and how the students themselves feel that they are integrated in the school. The research questions are the following: ●  How does the school work with integration for new arrivals? ●  How do new arrivals experience integration in school? Method This study has a hermeneutic research focus as it aims to provide an increased understanding of newly arrived students' experiences in the Swedish school system. Furthermore, the study has a qualitative approach, where semi-structured interviews with a special needs teacher and two newly arrived students were used to collect data. The study's theoretical starting points are taken in the concepts of integration, inclusion, exclusion, assimilation and identity. Results The results show that the school works integrative in many different aspects, but that at the same time there are situations in the school organization's structure, that lead to the integration of newly arrived students to the school being disadvantaged. Furthermore, the results also indicate that newly arrived students have both positive and negative experiences about the integration. Among what is perceived as positive, we mainly find good relationships with teachers and students (usually students with the same background), while what is perceived as negative is most often caused by language barriers which in turn lead to exclusion. The results also show that newly arrived students are generally more exposed and take up less space in certain subjects than others, these are usually within theoretical subjects where reading and writing skills are used. Conclusion Based on the results that emerged in the study, we can conclude that the examined school works in an integrated way, but that there are still areas for improvement. The conclusion we can draw from the experiences of the newly arrived students is that they generally find the reception itself as positive but at the same time experience some negative aspects such as language barriers and exclusion.

Sammanfattning/Abstract Nordahl, Diana (2022). Att stödja nyanlända elever: Några lärares röster. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien bidrar med kunskap om hur lärare ser på nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling, vilka behov lärarna uppfattar behövs för att arbetet ska ge bäst resultat för eleverna samt vilka behov lärarna har av specialpedagogiskt stöd i arbetet med nyanlända elever. Rutiner som ingår i speciallärarens uppgifter behöver skapas kring nyanländas lärande. Dessa rutiner behövs för att ge stöd och handledning åt undervisande lärare, men också för att specialläraren behöver finnas närvarande i arbetet med nyanlända elever för att tidigare upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Nyanlända elever behöver erbjudas möjlighet till specialpedagogiska insatser snabbare.  Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad några lärare beskriver som betydelsefullt i språk- och kunskapsutvecklande undervisning med nyanlända elever. Syftet är även att redogöra för hur lärarna beskriver behovet av specialpedagogiskt stöd och samverkan med specialläraren i arbetet med nyanlända elever. Frågeställningar • Vilka arbetssätt beskriver lärarna stödjer nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling och hur samverkar lärare och speciallärare i det arbetet? • Hur beskriver lärarna att samarbetet ser ut mellan lärare och speciallärare för nyanlända elever? • Vilket behov av specialpedagogisk kompetens uppfattar lärarna som väsentligt i relation till nyanlända elever i behov av särskilt stöd? Teori Undersökningen vilar på sociokulturell teori, med utgångspunkt från Lev Vygotskijs tankegångar om att språklig och kognitiv utveckling hänger ihop och lärande sker i olika sociala sammanhang. Flerspråkighetsforskningen har också utvecklats från den sociokulturella teorinoch bidragit med språk- och kunskapsutvecklande arbete i skolan (Rubin, 2021). Metod Valet av metod föll på en kvalitativ webbaserad enkätundersökning där en del frågor var strukturerade med fastställda svarsalternativ. De flesta frågorna var dock öppna och har inspirerats av skriftlig intervju. Metodvalet medförde att många lärares uppfattningar i olika frågor kunde samlas in. Enkätsvaren återrapporterades digitalt utan möjlighet att se vem som hade svarat. Svaren från de olika frågorna analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. De samlades ihop till olika teman, namngavs och presenterades. Fenomenografi är en ansats som används för att analysera svårigheter i lärandet samt utveckla förbättringar i undervisningen. Genom fenomenografisk analys kan man ta reda på hur undervisningen bör bedrivas för att eleverna på bästa sätt ska nå sin fulla potential. Resultat Alla lärare är inte säkra på vad språk- och kunskapsutvecklande arbete innebär. Skolan behöver säkerställa att denna kunskap finns hos samtliga lärare. Många lärare känner att de inte hinner med moment som gynnar de nyanlända eleverna, till exempel repetition, feedback samt att ge förklaringar. Lärarna vill skapa möjlighet till interaktion mellan elev och lärare, men tiden är en bristvara. Tempot i skolan beskrivs som högt och kunskapsmängden som omfattande. Skolan måste ge de nyanlända eleverna rätt förutsättningar för att klara kraven som ställs. Lärarna uttrycker att de nyanlända eleverna har behov av studiehandledning, men det stödet är inte tillgängligt i den omfattning som det efterfrågas. Studiehandledaren är en viktig person i arbetet med nyanlända, inte bara för kunskapsinhämtningens skull utan även som en bro mellan skolan och hemmet. Lärarna behöver stöd av specialläraren i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet med de nyanlända eleverna. Nyanlända elever är en heterogen grupp och placering i skolan bör ske efter elevens behov och förutsättningar. Framtidens skola står inför stora förändringar. Specialpedagogiska implikationer Många lärare behöver stöd i sin undervisning av nyanlända elever. Speciallärarens kompetens,specialisering språk-, skriv- och läsutveckling, behövs i det språkinriktade arbetet med nyanlända. Specialpedagogisk kompetens behövs även för att snabbare hitta nyanlända elever i behov av stöd. Specialläraren är dock inte alltid närvarande i nyanländas lärande. Hållbara strukturer behöver utvecklas för att den nyanlända eleven ska få den hjälp den har rätt till, antingen i form av specialundervisning och/eller i form av handledning från specialläraren till den undervisande läraren. Den mångkulturella svenska skolan har behov av välutbildade lärare inom alla professioner som förstår flerspråkig utveckling och kan undervisa denna heterogena elevgrupp.

At a European level there is a concern about a threatening skills crisis as unemployment is high. Above all, the unemployment rate is high among newly arrived women. Meanwhile employers have a hard time finding workforce with the right skills and this problem is also found in the Swedish labor market. Research shows that women face other issues than men on their way to employment, but also that career counselors might need better strategies to develop their work with this group. The purpose of this study is to investigate which factors affect newly arrived women in Sweden on their way to occupation and how career counselors can work with the women to handle these factors. Four newly arrived women without upper secondary education and four career counselors who work with this target group were interviewed. Systems Theory Framework and Careership are the two theories that are used to analyze the results. The study identifies several factors that affect newly arrived women on their way to occupations, and these factors get new dimensions when they are influenced by gender. The identified factors can both widen and limit the women’s horizon of action. The result also showed several strategies that career counselors use while working with this group and the influencing factors, for example understanding what migration means for the women and support them in the process ahead. To be able to do this, the career counselors might need to give advice and information and use visual aids to another extent than with other groups. These strategies can also serve as opportunities for the counselor to maintain a balance in the therapeutic system and thus not risk affecting the client.

Det har under de senaste åren anlänt ett stort antal av person som invandrat till Sverige. Landet har påverkats på många olika sätt. Ett av de är den påverkan som skett på den svenska skolan. Skolorna runt om i landet har tagit emot en mängd nyanlända elever. För dessa elever har skolan varit en nyckel till framförallt introduktionen till samhället. Många av eleverna kommer ifrån länder där samhället inte är uppbyggt som det svenska, framförallt gällande Samhällskunskapen, historien, geografin och religionen. Syftet med denna studie är att undersöka hur det svenska samhället introduceras för nyanlända elever i grundskolans årskurs 4–6. Studien stöds av kvalitativa intervjuer med två lärare samt åtta elever på en skola där en fältstudie har utförts. Undersökningen visar att skolan genom introduktionsklassen introducerar eleverna för det svenska språket. När eleverna behärskar språket, introduceras även andra skolämnen såsom de samhällsorienterade ämnena samhälls-kunskap, religion, historia och geografi.Då studien är kvalitativ och utförd på endast en skola, är vi medvetna om att resultatet endast gäller denna skolan och inte går att generalisera. Vikten för oss har legat i att få en inblick av hur det kan se ut med. / In recent years, a large number of people have immigrated to Sweden. The country has been affected in many different ways. One of them is the influence that has taken place on the Swedish school. The schools around the country have received a number of newly arrived students. For these students, the school has been a key to especially the introduction to society. Many of the students come from countries where society is not built up as the Swedish, especially regarding the Social Sciences, history, geography and religion.The purpose of this study is to investigate how Swedish society is introduced to newly arrived pupils at the compulsory school year 4–6. The study is supported by qualitative interviews with two teachers and eight students at a school where a field study has been carried out. The survey shows that the school introduces the students to the Swedish language through the introduction class. When the students master the language, other school subjects are also introduced, such as the social-oriented subjects of social knowledge, religion, history and geography.Since the study is qualitative and performed at only one school, we are aware that the result only applies to this school and cannot be generalized. The importance for us has been in getting an insight on how it can look like.