Syftet med den här studien är att undersöka vad fritidspedagoger säger om hur de arbetar med integration av nyanlända elever. Detta mot bakgrunden att många människor, under de senaste decennierna, sökt sig till Sverige av olika anledningar. Arbetet har det institutionella perspektivet som teoretisk utgångspunkt, fritidshemmet som institution och de elever och personal som vistas där påverkas och förändras i takt med samhällsförändringar. Den stora invandringen påverkar samhället i allmänhet och de svenska skolorna i synnerhet. När nästan var fjärde elev i den svenska skolan talar ett annat modersmål än svenska finns det gott om utmaningar för de som verkar i skolans olika verksamheter. I den här studien har sju fritidspedagoger med lång erfarenhet från arbete i fritidshem intervjuats. Resultatet från intervjuerna presenteras i 11 kategorier. En stor del av informanternas svar handlar om hur politiska beslut har gjort arbetet med nyanlända elevers integration svår. Vidare visar resultatet att några av de intervjuade fritidspedagogerna anser att det är svårt att få till en god integration när många skolor består av en stor majoritet med utländska elever. En annan slutsats som framkommer ur resultatet är att informanterna är överens om att fritidsverksamheterna har god effekt på integrationen av de nyanlända eleverna. Detta beroende på att de under mer informella former får möjlighet att integreras i barngruppen samt får större möjlighet till språkutveckling, ofta med leken som grund. Det hade varit mycket intressant att i en vidare forskning undersöka hur skolledningar och politiker avser ge fritidspedagogerna större stöd i deras arbete för integration av nyanlända elever.

Med hjälp av en kritisk diskursanalys ämnar vi åt att analysera de tre största partiernas diskurs om integration efter flyktingkrisen 2015 och även problempresentationer som förekommer i diskursen. Vårt tillvägagångssätt har varit att analysera 4 debattprotokoll som behandlar fenomenet integration. Debattprotokollen avhandlar civilsamhällets betydelse för integration, frågor gällande etablering och mottagning av de nyanlända invandrare samt samhällsorientering och samhällsinformation. Vid analys av utvalda debattprotokoll, har vi valt att implementera Carol Lee Bacchis analysmetod, What’s the problem represented to be? och Faircloughs tredimensionella modell. Vårt fokus har varit partiernas diskurs och framställning av problem samt antagande bakom diskursen. Vidare använder vi studiens teoretiska ramverk som ett komplement för analysens resultat och forskningsfrågor.I studiens huvudsakliga slutsats kom vi fram till att både Socialdemokraterna och Moderaterna främjar mångfald i samhället jämfört med Sverigedemokraterna som var emot idén om mångfald och istället främjar assimilering. Vi kom även fram till att det finns fler skillnader än likheter mellan de tre partiernas problemrepresentation. Slutligen visar studiens slutsats att diskursen om integration tyder på att nyanländas förmåga och kunskap inte anses vara i samma nivå som svenskarna i samhället. Detta resulterar i förekommer en diskriminering gentemot den gruppen.

Syftet med mitt arbete och studie är att hur och om man kan använda språk som en resurs för att hjälpa barn och elever som är nyanlända eller har utländsk bakgrund samt vilken vikt en elevs språkkunskaper har i matematikundervisningen. Studien utgår från en kvalitativ intervju med färdigställda intervjuer som jag genomförde med matematiklärare, studiehandledare och elever från samma årskurser. Före intervjuerna med eleverna valde jag även att genomföra ett kort formulär med olika sorters matematikuppgifter som var tagna ur läromedel för åk 3, detta var med anledning för att kunna få en översikt över vilka uppgifter som var svårare för vilken elev. I resultatet visade det sig att nyanlända elever har det svårare än inhemska elever att genomföra textuppgifter inom matematik samt att även lärarna påpekar detta genom att be om extra hjälp från studiehandledare och modersmålslärare på de uppgifterna. Jag fick även fram genom studien att elever med bra språkkunskaper blir alltmer självständiga. När jag analyserade svaren från lärarna var det flera av dem som höll med om att använda språk som ett medel nyttjar både läraren och eleven, en av dem använde sig utav translanguaging för att använda elevernas flerspråkighet som en resurs i sin undervisning.

No description available.

I denna studie undersöks vilka kompetenser lärare behöver ha för att kunna ta emot nyanlända elever på ett fördelaktigt sätt. Huvudfokus ligger vid att, utifrån ett sociologiskt och ett religionsdidaktiskt perspektiv, med hjälp av kvalitativa intervjuer, undersöka huruvida religionslärare respektive lärare som arbetar i förberedelseklass besitter dessa kompetenser och därför kan ta emot nyanlända elever på ett mer fördelaktigt sätt med avseende på elevernas kulturella och religiösa bakgrunder. I studien benämns detta som "religionspedagogisk kompetens." Resultatet påvisar att lärarna besitter vissa kompetenser som kan sägas vara adekvata i mottagandet men det framkommer inte om dessa kompetenser har med lärarnas kunskaper om kulturella och religiösa olikheter. Vidare framkommer att lärarna i hög grad anser att det är viktigt för lärare som tar emot nyanlända elever att ha kunskaper om och förståelse för olika kulturella bakgrunder. En majoritet av lärarna anser sig inneha dessa kunskaper tack vare sin utbildning. Resultatet visar däremot att det finns en ovilja i att sammanföra begreppen kultur och religion eftersom de enligt en majoritet av lärarna inte har med varandra att göra trots att eleverna som omnämns kan se på kultur och religion på ett annat sätt. Undersökningen visar att lärarna inte reflekterar över detta i sina utsagor.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger inkluderar nyanlända elever i det svenska språket. Fokus kommer att ligga på hur lärare förbereder, tar emot och formar undervisningen så att nyanlända elevers behov och förutsättningar tillgodoses.Genom forskning, litteratur och inblick i två olika verksamheter har vi fått kunskap om hur det kan se ut för nyanlända elever som ska börja i den svenska skolan.I studien har vi utgått från en kvalitativ metod och det empiriska materialet hämtades genom intervjuer. I studien deltog 4 respondenter och resultatet är baserad på intervjuer från två lärare och 2 rektorer på två skilda skolor i en storstad. Intervjuerna genomfördes med hjälp av ljudinspelning för att göra samtalen mer tillförlitliga.Det sociokulturella perspektivet är utgångspunkten i undersökning som belyser interaktion och kommunikation som viktiga redskap för utveckling och lärande.Studiens resultat visar att förberedandet inför mottagandet av nyanlända elever inte är tillräckligt. Mottagandet kan se olika ut i skolor och stadsdelar. Vad avser resurser och verktyg ser även detta olika ut beroende på skola, stadsdel samt antal nyanlända elever som man tar emot. I dagens läge gör lärarna sitt yttersta för att inkludera de nyanlända eleverna i undervisningen ändå behövs det kompetensutveckling för verksamma lärare och rektorer för att erövra kunskaper som behövs för att undervisa nyanlända elever.

Denna studie undersöker hur faktorer i form av ramar ur ramfaktorteorin, påverkar den undervisning en grupp aktiva och pensionerade lärare tillhandahåller främst nyanlända elever. Studien har utförts utifrån frågeställningarna; Hur uppger aktiva respektive pensionerade lärare att olika ramfaktorer påverkar deras undervisning av nyanlända elever? Hur har lärarnas arbetssätt förändrats över tid relaterat till de olika delarna i ramfaktorteorin?   Respondenterna bestod av 6 lärare, varav 3 aktiva och 3 pensionerade. De arbetar på skolor i en storstad respektive skolor på landsbygden. Analysen är gjord utifrån ramfaktorteorin, som ser på hur olika faktorer får konsekvenser på en lärares undervisning. Som metod för insamlande av material användes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Tidigare forskning och bakgrund visar på att nyanlända elever kan gå miste om en likvärdig utbildning, då lärare i sin tur går miste på olika resurser som behövs för att tillhandahålla en likvärdig utbildning. Resultatet visar i sin tur på att lärare påverkas av de olika ramfaktorerna olika och att lärare behöver veta hur de kan påverka sin egen undervisning. Skolor och ledning behöver även bli tydligare hur denna undervisning skall gå till. Utöver det visar resultatet på att undervisning kan vara bristfällig för nyanlända elever och att det kan grunda sig i ekonomiska faktorer.

Sverige är ett mångkulturellt land där nyanlända elever är ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola där det inte finns någon förberedelseklass. Istället placeras nyanlända elever i vanliga klasser direkt från skolstart. Syftet med uppsatsen är att belysa hur lärare ser på dessa elevers andraspråksutveckling. Andra frågor som berörs är hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsättningar som finns för andraspråksutveckling samt hur lärarnas kompetens att besvara nyanländas behov ser ut. Resultatet är baserat på intervjuer med fyra lärare som alla har erfarenhet av nyanlända elever. I uppsatsen tas upp hur ett andraspråk utvecklas och hur denna utveckling kan stödjas i en vanlig klass. Skolverkets riktlinjer och rekommendationer tas också upp i denna uppsats, samt hur skolan ”bör” och i realiteten, enligt lärarna agerar i samband med att nyanlända elever kommer till skolan. Resultatet visar att lärarnas kompetens kan variera och att den främsta fördelen enligt lärare för nyanlända i en vanlig klass är den sociala interaktionen med klasskompisarna. Vidare visar resultatet att det finns brister på organisatorisknivå, där inga rutiner eller riktlinjer verkar finnas för mottagande av nyanlända på den undersökta skolan.

Sverige är ett månkulturellt land där nyanlända elever är ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola där det inte finns någon förberedelseklass. Istället placeras nyanlända elever i en vanlig klass direkt från skolstart. Syftet med uppsatsen är att belysa hur lärare ser på dessa elevers andraspråksutveckling. Andra frågor som berörs är hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsättningar som finns för andraspråksutveckling samt hur lärarnas kompetens att besvara nyanlänas behov ser ut. Resultatet är baserat på intervjuer med fyra lärare som alla har erfarenhet av nyanlända elever. I uppsatsen tas upp hur ett andraspråk utvecklas och hur denna utveckling kan stödjas i en vanlig klass. Skolverkets riktlinjer och rekomendation tas också upp i denna uppsats, samt hur skolan "bör" och i realiteten, enligt lärarna agerar i samband med att nyanlända elever kommer till skolan. Resultatet visar att lärarnas kompetens kan variera och att den främsat fördelen enligt lärare för nyanlända i en vanlig klass är den sociala interaktionen med klasskompisarna. Vidare visar resultatet att det finns brister på organisatoriskanivå, där inga rutiner eller riktlinjer verkar finnas för mottagande av nyanlända på den undersökta skolan.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka gymnasieelever med två utlandsfödda föräldrar på nationella program som läser Svenska som andraspråk (SVA) och vilka som läser Svenska (SVE) och vad i elevernas bakgrund och skolgång som spelar roll för deras val av ämne. Vad eleverna anser om skolämnet SVA utreds också kort. Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning genomförd med 53 elever på en medelstor gymnasieskola. Resultatet visar att elevgruppen är mycket heterogen när det t ex gäller språklig bakgrund och vistelsetid i Sverige. De elever som läser SVA har till största delen kommit till Sverige under högstadietiden eller senare medan de flesta av de som läser SVE är födda i Sverige eller har en lång vistelsetid i landet. Undersökningen visar också att SVA betraktas som ett stödämne för nybörjare innan man nått en högre språklig nivå, vilket leder till att många elever med utländsk bakgrund väljer SVE istället. De flesta eleverna är nöjda med sitt val av antingen SVA eller SVE. Undersökningen visar att få elever fått information om valet mellan SVA och SVE innan gymnasiet. Slutsatser dras om att skolans organisation bör förbättras för att bättre tillgodose en heterogen elevgrupps behov av undervisning i både svenskämnet och modersmål. Detta stämmer överens med tidigare forskning och förslag på ett förändrat och sammanslaget svenskämne som bättre tillgodoser alla elevers behov av undervisning.