Denna studies syfte var att undersöka hur framställningen av curlingföräldrar ser ut i den svenska dags- och kvällspressen. För detta syfte analyserades ett flertal artiklar, krönikor och ledare i de två största svenska dagstidningarna, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, samt de två största svenska kvällstidningarna, Expressen och Aftonbladet. Curlingföräldrar är ett begrepp som på senare år fått stort genomslag i debatten kring barnuppfostran, och det har getts stort utrymme i media. Det finns dock sparsamt med forskning kring curlingföräldrar och denna uppsats syftar därför till att bidra med en ökad kunskap om och förståelse för fenomenet. De forskningsfrågor som styrde undersökningen var följande: Hur beskrivs och framställs begreppet curlingföräldrar i dags- och kvällspress? Vilken typ av barnuppfostran samt föräldrasyn framhäver denna bild? Vilka olika typer av konsekvenser kan denna syn på barnuppfostran och föräldrasyn resultera i? Studiens empiri bestod av sammanlagt 15 olika artiklar, ledare och krönikor inhämtade från ovan nämnda tidningar. Dessa texter bearbetades och analyserades sedan genom en kvalitativ textanalys. Resultatet visade att curlingföräldrar beskrevs i huvudsakligen negativa termer, där föräldrarna ansågs brista i sitt föräldraskap på en rad punkter. De mest framhävande negativa aspekterna framställdes i form av brist på tid, brist på auktoritet och ansvarstagande, ängslan och oro samt missriktad omsorg. De beskrevs också som krävande och med orimliga krav på skolan. Curlingföräldrar ställs också i relation till en medelklass, där ett dåligt samvete över för lite tid med barnen kompenseras med överdriven omsorg. Konsekvenserna för barnen till dessa föräldrar beskrevs även de i negativa termer, där barnen framställdes som ouppfostrade, egoistiska, bortskämda och utan ansvar för det egna livet. På ett övergripande plan framställdes det curlande föräldraskapet som negativt både för barnen men också för samhället i stort, då det ansågs leda till konsekvenser i form av psykisk ohälsa, ungdomsarbetslöshet, ett utökande av samhällsklyftor och ett försvårande av social rörlighet.

In this experience-based essay, I give examples of events that take place during a typical day at preschool. By highlighting these everyday events, I discuss around the parental role and its importance for children and child development. I apply a historical review when it comes to views on children and child rearing, and reflect on different approaches that we have towards the children. In the discussion, I reflect on the Childs need for boundaries, and thereby try to understand why we act differently in this respect. To gain more knowledge and understanding of the events I have taken help from theories in literature and from my own practical knowledge. In this essay, I wish to highlight the question whether the children really have the necessary conditions and maturity for all the choices they may face during a typical day at home and at preschool. I also describe the dilemma of how teachers relate ethically and morally right in the daily meeting we have with children and their parents.

The purpose of this study is to understand how a children's village in Israel is working to secure children's basic needs. Studies of the Israeli case give increased knowledge about children's villages as out–of–home care. Through a case study, material in the form of interviews and observations has been collected. The study has an ethnographic approach and is based on the result from five semi–structured interviews with a social worker, a children's group leader, teachers and a contact person for the children's village. The material is also based on the authors' observations. The result shows that there are different approaches to secure children's basic needs in a children's village, that every profession has an important role in each method and that stability is the most important need for a child regardless of the form of care. The result also shows that a children's village in relation to other intervention is a quick way to secure children's needs in terms of housing, food and education.

In this thesis, I explore how lesbian parents in Sweden relate to norms about gender expression and identity when parenting their children. Through semi-structured interviews with six lesbian parents on their gendered parenting practices I explore how norms regarding gender expression and gender identity are present in and affect the choices they make when raising their children. The reflexive, thematic analysis relies on feminist and queer theories such as Yvonne Hirdman’s gender system (genussystemet) and Judith Butler’s heterosexual matrix as well as performativity theory. The study shows that nearly all interviewees dissociate from normative femininity regardless of their children’s sex, although for various reasons. The study also shows that the interviewees renegotiate contemporary norms regarding gender expression and gender identity, by not letting their children be limited by the strict unwritten rules which these norms consist of.

The purpose of this study is to examine young adults', 18-19 years old, attitudes towards corporal punishment and with the help of social constructionism, grid-group theory and relevant concepts analyze the results and compare it with previous research. The research questions introduce various factors such as gender, origin and personal experiences of corporal punishment that may affect the attitudes. In order to fulfill the purpose and answer the research questions, a quantitative research method has been selected. There was 118 participants in the survey. The study was conducted by means of surveys in high schools in Örebro. Social constructionism made us realize how the community, perceptions and expectations might influence attitudes. Grid-group theory gave us an insight into how different family structures may explain why attitudes toward corporal punishment of children differ between individuals. One of the conclusions of this study is that the long-term trend of decreasing positive attitudes toward corporal punishment seems to continue. Results show that all of 41, 2% of young adults in our study, with parents born outside the Nordic countries, have been subjected to corporal punishment. Personal experiences and parents' origin has been shown to have effects on attitudes towards corporal punishment. Different family structures and attitudes towards child rearing may be important to understand and take into consideration in social work. The study shows that corporal punishment still exists, which makes the topic worth of attention and we recommend it to be studied further.