Uppsatsen har som syfte att undersöka vilka åsikter föräldrar och ungdomar har om datorspelande. Studien har tagit reda på om det skiljer sig mellan ungdomar och föräldrars åsikter. Avgränsingen till studien blev att bara en klass i Stockholms förort fick svara på enkätundersökningen, detta för att se vad barnen och deras föräldrar hade för åsikter, att blanda ihop andra klasser skulle inte ge uppsatsens syfte. Tidigare forskning har visat att datoranvändning har blivit allt vanligare för det svenska folket samt att befolkningen har tillgång till datorer eller andra hårdvaror i hemmet. Den allmänna uppfattningen om datorspelande är att föräldrar och barnen har olika åsikter då barnen anser att det inte är något att överdriva om datorspelandet medan föräldrar anser att man ska ha regler i familjen angående datoranvändningen. För att undersöka föräldrarnas och barnens åsikter om datorspelande har 25 elever och 18 föräldrar till barnen besvarat enkäter. Det empiriska materialet i studien är enkäter. I uppsatsens tidigare forskning har flera olika författare används som berör ämnet. Studiens resultat berör ämnen som barnens datorspelsanvändning och föräldrarnas syn på spelandet. Resultaten belyser även skillnaderna som finns mellan föräldrarna och deras barn samt skillnaden mellan killar och tjejer om spelandet.  Eftersom datorspelandet i nuläget är gjorts för hela familjen och ses som en vardaglig sysselsättning kommer studien efterfråga om familjesituationen om datorspelandet. Det framgår i uppsatsen om datorspelandet kommer att påverka skolarbetet men utifrån studiens resultat kan man se att det inte påverkar mycket som man kunde ha tänkt sig. Analysen och diskussionen rör sig runt resultaten från föräldrarnas och barnens enkätsvar om åsikter som rör sig om spelandet samt att enkätsvaren kopplas till tidigare forskningar och det har visat sig att åsikterna skiljer sig mellan killar och tjejerna som har deltagit i uppsatsen.

No description available.

Denna studies syfte var att undersöka hur framställningen av curlingföräldrar ser ut i den svenska dags- och kvällspressen. För detta syfte analyserades ett flertal artiklar, krönikor och ledare i de två största svenska dagstidningarna, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, samt de två största svenska kvällstidningarna, Expressen och Aftonbladet. Curlingföräldrar är ett begrepp som på senare år fått stort genomslag i debatten kring barnuppfostran, och det har getts stort utrymme i media. Det finns dock sparsamt med forskning kring curlingföräldrar och denna uppsats syftar därför till att bidra med en ökad kunskap om och förståelse för fenomenet. De forskningsfrågor som styrde undersökningen var följande: Hur beskrivs och framställs begreppet curlingföräldrar i dags- och kvällspress? Vilken typ av barnuppfostran samt föräldrasyn framhäver denna bild? Vilka olika typer av konsekvenser kan denna syn på barnuppfostran och föräldrasyn resultera i? Studiens empiri bestod av sammanlagt 15 olika artiklar, ledare och krönikor inhämtade från ovan nämnda tidningar. Dessa texter bearbetades och analyserades sedan genom en kvalitativ textanalys. Resultatet visade att curlingföräldrar beskrevs i huvudsakligen negativa termer, där föräldrarna ansågs brista i sitt föräldraskap på en rad punkter. De mest framhävande negativa aspekterna framställdes i form av brist på tid, brist på auktoritet och ansvarstagande, ängslan och oro samt missriktad omsorg. De beskrevs också som krävande och med orimliga krav på skolan. Curlingföräldrar ställs också i relation till en medelklass, där ett dåligt samvete över för lite tid med barnen kompenseras med överdriven omsorg. Konsekvenserna för barnen till dessa föräldrar beskrevs även de i negativa termer, där barnen framställdes som ouppfostrade, egoistiska, bortskämda och utan ansvar för det egna livet. På ett övergripande plan framställdes det curlande föräldraskapet som negativt både för barnen men också för samhället i stort, då det ansågs leda till konsekvenser i form av psykisk ohälsa, ungdomsarbetslöshet, ett utökande av samhällsklyftor och ett försvårande av social rörlighet.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur föräldrar till idrottande barn ser på sina barnsdator- och tv-spelande samt om föräldrarna anser att dessa digitala medier påverkar barnensidrottande. Att en begränsning gjorts till föräldrar med idrottande barn, beror på attidrottsrörelsen många gånger beskrivs som datorvärldens motpol. Den allmänna uppfattningenom idrott är att det är en fysisk aktivitet, som främjar hälsa medan datorspel framställs som enmestadels stillasittande och ohälsosam fritidssyssla. I hopp om att undersöka hur föräldrar tillidrottande barn resonerar kring denna samhällssyn, har 80 enkäter besvarats av föräldrar medbarn i en idrottsförening i Stockholms innerstad. Fyra stycken intervjuer, varav 2 stycken parintervjuer,med föräldrar från samma förening har utförts. Enkäten och framförallt intervjuerna,ligger till grund för det empiriska materialet i studien. Det mesta av den tidigare forskning, sompresenteras i uppsatsen, har hämtats ifrån Medierådet. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av kvalitativ tematisk analys, som kortfattatinnebär att man hittar återkommande teman i olika delar av sitt material för att sedan analyseradessa tillsammans. Studiens resultat berör ämnen som föräldrars oro och föräldrars kontroll översina barns tv-spelande. Resultaten belyser även problematiken mellan barn och föräldrar. Datorochtv-spelande är till stor del en ungdomlig sysselsättning och i studien presenterasresonemang om huruvida dagens syn på digitala spel är en generationsfråga eller inte. I uppsatsen framgår det att den spenderade tiden framför datorn, ofta tas upp som ett störreproblem än själva innehållet i spelen. Utifrån studiens resultat framgår det att hälften avenkätrespondenterna tyckte att deras barns idrottande inte påverkades av dator- och tv-spelmedan samtliga intervjupersonerna gav tydliga exempel som visade på det motsatta. Resultatetpresenterar en tydlig uppfattning hos föräldrarna om att digitala spel kan bidra till ohälsa.Diskussionen och analysen kretsar kring relationerna mellan idrott, ohälsa och dator- och tvspelande.