Uppsatsen har som syfte att undersöka vilka åsikter föräldrar och ungdomar har om datorspelande. Studien har tagit reda på om det skiljer sig mellan ungdomar och föräldrars åsikter. Avgränsingen till studien blev att bara en klass i Stockholms förort fick svara på enkätundersökningen, detta för att se vad barnen och deras föräldrar hade för åsikter, att blanda ihop andra klasser skulle inte ge uppsatsens syfte. Tidigare forskning har visat att datoranvändning har blivit allt vanligare för det svenska folket samt att befolkningen har tillgång till datorer eller andra hårdvaror i hemmet. Den allmänna uppfattningen om datorspelande är att föräldrar och barnen har olika åsikter då barnen anser att det inte är något att överdriva om datorspelandet medan föräldrar anser att man ska ha regler i familjen angående datoranvändningen. För att undersöka föräldrarnas och barnens åsikter om datorspelande har 25 elever och 18 föräldrar till barnen besvarat enkäter. Det empiriska materialet i studien är enkäter. I uppsatsens tidigare forskning har flera olika författare används som berör ämnet. Studiens resultat berör ämnen som barnens datorspelsanvändning och föräldrarnas syn på spelandet. Resultaten belyser även skillnaderna som finns mellan föräldrarna och deras barn samt skillnaden mellan killar och tjejer om spelandet.  Eftersom datorspelandet i nuläget är gjorts för hela familjen och ses som en vardaglig sysselsättning kommer studien efterfråga om familjesituationen om datorspelandet. Det framgår i uppsatsen om datorspelandet kommer att påverka skolarbetet men utifrån studiens resultat kan man se att det inte påverkar mycket som man kunde ha tänkt sig. Analysen och diskussionen rör sig runt resultaten från föräldrarnas och barnens enkätsvar om åsikter som rör sig om spelandet samt att enkätsvaren kopplas till tidigare forskningar och det har visat sig att åsikterna skiljer sig mellan killar och tjejerna som har deltagit i uppsatsen.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur föräldrar till idrottande barn ser på sina barnsdator- och tv-spelande samt om föräldrarna anser att dessa digitala medier påverkar barnensidrottande. Att en begränsning gjorts till föräldrar med idrottande barn, beror på attidrottsrörelsen många gånger beskrivs som datorvärldens motpol. Den allmänna uppfattningenom idrott är att det är en fysisk aktivitet, som främjar hälsa medan datorspel framställs som enmestadels stillasittande och ohälsosam fritidssyssla. I hopp om att undersöka hur föräldrar tillidrottande barn resonerar kring denna samhällssyn, har 80 enkäter besvarats av föräldrar medbarn i en idrottsförening i Stockholms innerstad. Fyra stycken intervjuer, varav 2 stycken parintervjuer,med föräldrar från samma förening har utförts. Enkäten och framförallt intervjuerna,ligger till grund för det empiriska materialet i studien. Det mesta av den tidigare forskning, sompresenteras i uppsatsen, har hämtats ifrån Medierådet. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av kvalitativ tematisk analys, som kortfattatinnebär att man hittar återkommande teman i olika delar av sitt material för att sedan analyseradessa tillsammans. Studiens resultat berör ämnen som föräldrars oro och föräldrars kontroll översina barns tv-spelande. Resultaten belyser även problematiken mellan barn och föräldrar. Datorochtv-spelande är till stor del en ungdomlig sysselsättning och i studien presenterasresonemang om huruvida dagens syn på digitala spel är en generationsfråga eller inte. I uppsatsen framgår det att den spenderade tiden framför datorn, ofta tas upp som ett störreproblem än själva innehållet i spelen. Utifrån studiens resultat framgår det att hälften avenkätrespondenterna tyckte att deras barns idrottande inte påverkades av dator- och tv-spelmedan samtliga intervjupersonerna gav tydliga exempel som visade på det motsatta. Resultatetpresenterar en tydlig uppfattning hos föräldrarna om att digitala spel kan bidra till ohälsa.Diskussionen och analysen kretsar kring relationerna mellan idrott, ohälsa och dator- och tvspelande.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka några lärares och elevers erfarenheter av samt hållning till användningen av dator- och TV-spel i svenskundervisningen på gymnasiet. Arbetet har ställts i relation till det vidgade textbegreppet i kursplanerna för svenskämnet, forskning kring nya medier samt lärande och meningsskapande i dator- och TV-spel. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre lärare och två elevgrupper på två respektive tre elever. Resultatet visar på såväl likartade som disparata erfarenheter och tankar om dator- och TV-spels pedagogiska plats där det intressanta ligger i motsatsförhållandet mellan de pedagogiska möjligheterna respektive de pedagogiska problemen med mediet, där det senare väger tyngst. De möjligheter som lyfts fram är i form av visuellt hjälpmedel, referenspunkter till litterära och historiska kontexter, spel- och jämförande analyser mellan olika medier och texter samt potentialen i att väcka elevers lust och motivation. Problemet är att det enligt både lärarna och eleverna saknas tillräckligt med kunskap samt erfarenhet för att våga ta in spelmediet i klassrummet. Skiljaktigheterna mellan parterna är att de förstnämnda även framhåller bristande teknik och resurser. Slutsatsen är att det krävs initiativtagande lärare, såväl yngre och nyutbildade som äldre och fortbildade, som har ett intresse för samt kunskap i ämnet för att dator- och TV-spel ska få en befogad plats i skola och undervisning.

Computer and videogames has increased rapidly over the past few decades and today a majority of the Swedish population enjoys them on a daily basis. When there are many users, it becomes important how the media chooses to portray the medium because it can affect how the society judges and looks at computer- and videogames. The purpose of this essay is to look at how the portrayal of computer- and videogames has changed in Swedish Newspapers during the period 1994-2014. How the player is being portrayed is also relevant. The method was the discourse analysis founded by Laclau and Mouffe and the material was chosen from the two biggest newspapers in Sweden, Dagens Nyheter and Aftonbladet. Theories that were used in the analysis were mainly framing, cultural studies, moral panics and theories based on gender. The result shows that there has been different kinds of portrayals of computer- and videogames from the beginning, though it was mostly negative in 1994 and 2004. When games are talked about in negative contexts the main focus is the health of children and that the games power can take players into another world. The portrayal was a lot more positive in 2014 with a focus on the beneficial parts of the games as a culture. The player was from the beginning portrayed as the stereotypic male. In 2014 women is portrayed as players, though is experiencing harassments because of their gender.