Piste maps have been used as navigational aids by winter sports enthusiasts for decades. These maps are often hand drawn and are designed to be visually pleasing while still providing an overview of the terrain of a ski resort. As smartphones have become the go-to tool when satisfying our daily navigational needs, the expectations of a digital map have changed. One of these expectations is being able to position yourself and others on the map. With the existing GPS functionality of smartphones, there is a great potential for bringing classical piste maps into the digital age. This project proposes a solution which can position a user given their geographical position on a piste map. The solution includes a process for identifying anchor points which tie geographical coordinates to piste map coordinates, a suitable method of triangulating these points, combined with an algorithm that finds the most suitable triangle to use for finding the transformation parameters, and finally an affine transformation that yields the corresponding piste map coordinates for a given geographical position. The solution also proposes a method to find the smallest but sufficient set size of anchor points for a resort to create a useful and cost efficient model of transformation. The thesis work also presents possible implementations of the positioning algorithm, such as creating a smooth transition between a piste map view and a satellite map view in an Android device. This includes automatic panning and rotation of the satellite map in response to the centering of the piste map on the device screen. Geo-enabling piste maps enables many more interesting applications, such as recording and displaying skiing statistics, providing suggestions of new unexplored areas, keeping track of family or friends, selective location sharing, location-tagged weather and disaster information, and in the wake of the COVID-19 pandemic, providing a user- friendly interface for displaying localized congestion levels. / Skidåkare och andra vintersportsentusiaster har använt pistkartor som standarden för navigering i skidorter i flera decennier. Dessa kartor är ofta handritade av en konstnär, och är designade för att vara visuellt tilltalande samtidigt som de förser användaren med en abstraherad översikt av skidanläggningen. När mobiltelefonen tog över våra dagliga navigeringsbehov har också förväntningarna av en digital karta förändrats. En av dessa förväntningar är att kunna positionera sig själv och andra på kartan. Med hjälp av den nuvarande GPS teknologin som finns tillgänglig i mobiltelefoner finns ett stort potential för att vidareutveckling och digitalisering av den klassiska pistkartan. Detta projekt beskriver en digital lösning som kan positionera en användare givet deras geografiska koordinater på en pistkarta. Lösningen består av en process för att identifiera ankarpunkter som binder samman geografiska koordinater och pistkarte-koordinater, samt en metod för att triangulera dessa punkter. Detta är kombinerat med en algoritm som hittar den mest passande triangeln vars transformationsmatris kan användas för att transformera de givna geografiska koordinaterna till pistkarte-koordinater. Lösningen föreslår också en metod för att hitta det minsta tillräckliga antalet ankarpunkter som krävs för att skapa en användbar och kostnadseffektiv transformationsmodell. Examensarbetet föreslår också möjliga implementationer av positioneringslösningen, som att skapa en sammanhängande transition mellan pistkarta och satellit-vy i en Android app. Detta innefattar automatiska förflyttningar och rotationer av satellit-kartan beroende på hur pistkartan är positionerad i relation till skärmens centrum. Positioneringsalgoritmen möjliggör flera andra intressanta tillämpningar, som att visualisera inspelade åk-statistik, ge förslag på tidigare outforskade backar och skidområden, visa upp var vänner och familj befinner sig, selektiv platsdelning, platsrelaterad väder- och snödata, samt förutsättningar för att skapa en användarvänlig visualisering av områdesspecifika trängselnivåer.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka några lärares och elevers erfarenheter av samt hållning till användningen av dator- och TV-spel i svenskundervisningen på gymnasiet. Arbetet har ställts i relation till det vidgade textbegreppet i kursplanerna för svenskämnet, forskning kring nya medier samt lärande och meningsskapande i dator- och TV-spel. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre lärare och två elevgrupper på två respektive tre elever. Resultatet visar på såväl likartade som disparata erfarenheter och tankar om dator- och TV-spels pedagogiska plats där det intressanta ligger i motsatsförhållandet mellan de pedagogiska möjligheterna respektive de pedagogiska problemen med mediet, där det senare väger tyngst. De möjligheter som lyfts fram är i form av visuellt hjälpmedel, referenspunkter till litterära och historiska kontexter, spel- och jämförande analyser mellan olika medier och texter samt potentialen i att väcka elevers lust och motivation. Problemet är att det enligt både lärarna och eleverna saknas tillräckligt med kunskap samt erfarenhet för att våga ta in spelmediet i klassrummet. Skiljaktigheterna mellan parterna är att de förstnämnda även framhåller bristande teknik och resurser. Slutsatsen är att det krävs initiativtagande lärare, såväl yngre och nyutbildade som äldre och fortbildade, som har ett intresse för samt kunskap i ämnet för att dator- och TV-spel ska få en befogad plats i skola och undervisning.

Denna rapport i form av examensarbete för utbildningsprogrammet Managing Technology and Business Projects, är en del i Volvos framtida produktions-/ produktstrategier. Uppsatsens syfte är att ur ett produktionsperspektiv understödja Volvo Construction Equipment i Braås i strävan mot en ökad modulindelning av ramstyrda dumprar, som en del i utvecklingsarbetet för en effektivare produktion. Resultat har uppnåtts genom analys av intern och extern benchmarking jämfört med den teori som finns inom ämnesområdet modulindelning. Huvudresultatet visar att teorin och verkligheten skiljer sig genom att modulindelning ska anpassas individuellt utifrån varje företag och inte fungerar som en generellt applicerbar process. Slutsatsen visar att Volvo CE i Braås måste utveckla en egen handlingsplan och kravspecifikation utifrån egna definitioner som är skräddarsydda specifikt för företaget. I rapporten presenteras förslag till ovanstående handlingsplan för modulindelning på Volvo CE i Braås. / This diplomawork is the ending part of the education program Managing technology and Business Projects at Växjö University and was given as an assignment from Volvo Construction Equipment in Braås. The work is a part of Volvos future production- and product strategies and aims to support Volvo in their work towards a module classification of the articulated hauler line built in Braås. The result has been reached trough analysis of internal and external benchmarking compared to the theory regarding the subject. The main result shows that theory diverges from reality in the way that modularization must be adjusted individually for each company and that it doesn’t work as a general applicable process. The conclusion shows that Volvo CE in Braås must develop a unique plan of action from the in-house definitions that is tailored specifically for the company.

<p>Denna rapport i form av examensarbete för utbildningsprogrammet Managing Technology and Business Projects, är en del i Volvos framtida produktions-/ produktstrategier.</p><p>Uppsatsens syfte är att ur ett produktionsperspektiv understödja Volvo Construction Equipment i Braås i strävan mot en ökad modulindelning av ramstyrda dumprar, som en del i utvecklingsarbetet för en effektivare produktion. Resultat har uppnåtts genom analys av intern och extern benchmarking jämfört med den teori som finns inom ämnesområdet modulindelning. Huvudresultatet visar att teorin och verkligheten skiljer sig genom att modulindelning ska anpassas individuellt utifrån varje företag och inte fungerar som en generellt applicerbar process. Slutsatsen visar att Volvo CE i Braås måste utveckla en egen handlingsplan och kravspecifikation utifrån egna definitioner som är skräddarsydda specifikt för företaget.</p><p>I rapporten presenteras förslag till ovanstående handlingsplan för modulindelning på Volvo CE i Braås.</p> / <p>This diplomawork is the ending part of the education program Managing technology and Business Projects at Växjö University and was given as an assignment from Volvo Construction Equipment in Braås.</p><p>The work is a part of Volvos future production- and product strategies and aims to support Volvo in their work towards a module classification of the articulated hauler line built in Braås.</p><p>The result has been reached trough analysis of internal and external benchmarking compared to the theory regarding the subject. The main result shows that theory diverges from reality in the way that modularization must be adjusted individually for each company and that it doesn’t work as a general applicable process. The conclusion shows that Volvo CE in Braås must develop a unique plan of action from the in-house definitions that is tailored specifically for the company.</p>