No description available.

Kön har betydelse för personlighetsutvecklingen eftersom vi, redan från födseln, bemöts på olika sätt beroende av kön och ställs inför skilda förväntningar. Studier visar på att könsskillnader syns långt ner i åldrarna när det gäller bl.a. lekbeteende, val av leksaker och lekkamrater. Barnen vet tidigt vad som förväntas av respektive kön och vilken ordning som gäller dem emellan. Syftet med denna studie var att beskriva förskolebarns uppfattningar om kamrater, fysiska utrymmen, lek och andra aktiviteter utifrån ett genusperspektiv. För att uppnå detta syfte genomfördes halvstrukturerade intervjuer med nio fyra till femåringar. Intervjuerna bearbetades och strukturerades med hjälp av tematisk analys. Resultatet som framkommit visar inte på några tydliga könsskillnader när barnen beskriver sig själva. När barnen beskriver det andra könet framträder fler könstypiska uppfattningar om beteenden och aktiviteter. Slutsatsen är att barn tidigt lär sig de förväntningar som finns på respektive kön och även regler och normer som gäller.

I uppsatsen är syftet att ta reda på: Hur pedagoger ska kunna understödja goda kamratrelationer och vad barnen anser vara en god kamratrelation. Uppsatsen genomförs genom att några pedagoger på två förskolor intervjuas om hur de i sitt arbete understödjer goda kamratrelationer, även sju barn intervjuas för få se deras syn på hur en bra kamratrelation och även hur sämre relation är enligt barnen. Uppsatsens resultat visar att pedagogerna tycker att stödjande av goda kamratrelationer är ett viktigt ämne som de menar att de ständigt arbetar med. Barnen anser att, en bra kamrat är någon som är snäll och en dålig kamrat är någon som förstör leken eller någon som säger du får inte vara med.

Syftet med studien är att belysa hur barn i förskolan använder sig utav sina redan vunna literacyfärdigheter. Studien har genomförts med kvalitativ metod där en etnografisk fältstudie legat till grund för de resultat som presenteras. Vi har använt en metodkombination av systematisk observation och dokumentation genom filminspelning.    Vi har följt tio stycken barn och underlaget har samlats in från två förskolor i Linköpings kommun. Resultatet har bearbetats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att de unika literacypraktiker barnen är engagerade i är beroende av ett antal olika faktorer. Dessa faktorer är bland annat: förskolans miljö, tillgång till material, barnets intellekt och sociala samspel. Ytterligare en faktor som spelar in vid barnens användande av literacy är förhållningssättet till barnen av de pedagoger som arbetar i förskolan.    Studien påvisar att interaktion mellan individer kan vara främjande vid användande av literacy, men det är ändå inte en förutsättning för att användandet ska uppstå.    Nyckelord: literacy, förskola, förskolebarn, miljö, material

Sammanfattning: Detta examensarbete har gått ut på att ta fram ett arbetsmaterial inom det naturvetenskapliga området med inriktning fysik och kemi, anpassat för förskolebarn. Arbetsmaterialet har bestått av handledningar till olika experiment och lådor med tillhörande hjälpmedel. Det framtagna arbetsmaterialet bör ses som ett komplement i förskolans arbete inom det naturvetenskapliga området och ska kunna bidra till att förskolans strävansmål inom naturvetenskap uppnås. För att kunna utforma materialet studerades Läroplanen för förskolan, Lpfö98 samt naturvetenskaplig litteratur. Materialet testades av pedagoger på sju avdelningar och efter varje tillfälle fick de svara på en enkät om hur de upplevde att arbeta med materialet. Dessutom utfördes uppföljningssamtal med några pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna ansåg att materialet var användbart i verksamheten och att de på ett enkelt sätt kunde arbeta med fysik och kemi tillsammans med barnen. Förskolebarnen var engagerade och fascinerade över dessa experimenttillfällen.

Syftet med studien är att lyfta fram sociala kompetenser som förskollärare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hänsyn till varandra och visa empati samt kunna vänta på sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollärarna att berätta om arbetssätt för att främja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens är enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan språkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden består av lågstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare. I resultatet syns förskollärarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssätt med barnen i förskolan. Diskussionskapitlet handlar om den sociala kompetens som förväntas att barn ska ha i förskolan och hur förskolan kan hjälpa barn att utveckla den sociala förmågan.

No description available.

Döden är oundviklig. Alla kommer vi att dö och alla omkring oss kommer också att dö. Flera gånger varje dag förlorar något barn en förälder. Ett barn som blir kvar att överleva och leva i sorg. Eftersom det händer så plötsligt anser vi att ett “krispaket om arbete med döden” vore en självklarhet på alla förskolor som komplement till krisplanen. Där en kort handledning finns som hjälper arbetslaget med råd och material till att kunna arbeta med ämnet i barngruppen. Ett stöd till att kunna på ett professionellt sätt bemöta föräldrar och barn i denna nya situation, med barn i sorg. Vi bestämde oss för att göra en krisväska (se bilaga 1), innehållandes en bok med tema död, en docka kopplad till boken och ett handledningshäfte. Boken berättar ett barns möte med sorgen. Dockan efterliknar en av bokens karaktärer. Handledningen är riktad till pedagogerna och innehåller information om hur de kan arbeta kring och med detta material, råd om förhållningssätt och en checklista var de kan finna mer vägledning. Stoffet i materialet är baserat på kvalitativa samtalsintervjuer, vetenskap och forskning.

Syftet med studien var att undersöka hur barn i förskolan uppfattar miljö, natur och miljöproblem. Mil-jöarbete är i högsta grad aktuellt i förskolan då det står i läroplanen att det ska vara en stor del av verk-samheten (Skolverket, 2010). Nio barn i åldern fem till sex år från två förskolor i olika kommuner var med i studien. Vi använde oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att miljö var ett okänt begrepp för barnen, men däremot var begreppet natur mer känt för dem. Framförallt beskrev barnen naturen i termer av komponenter som träd, blommor, växter och djur. Naturen sågs även som en plats att vara i då människor och djur är i behov av naturen genom till exempel mat och boplats. Barnen talade också om att det skulle vara rent i naturen och beskrev även samband i naturen, genom exempelvis solljusets betydelse för växtligheten. Begreppet miljöproblem var bara känt av ett av barnen, men alla hade uppfattningar om vad som är positivt respektive negativt för djur, människor och växter. Dessa uppfattningar tolkade vi som att de hade att göra med avverkning, luftföroreningar och nedskräpning samt hur det går att förebygga dessa problem.

<p>Syftet med studien är att lyfta fram sociala kompetenser som förskollärare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hänsyn till varandra och visa empati samt kunna vänta på sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollärarna att berätta om arbetssätt för att främja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens är enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan språkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden består av lågstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollärare. I resultatet syns förskollärarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssätt med barnen i förskolan. Diskussionskapitlet handlar om den sociala kompetens som förväntas att barn ska ha i förskolan och hur förskolan kan hjälpa barn att utveckla den sociala förmågan.</p>