<p>Syftet med denna undersökning är att belysa hur viktiga personer i barnets sociala omgivning, såsom förälder, förskole- och specialpedagoger och förskolechef, resonerar kring identifiering av barns svårigheter samt värdet av en tidigt fastställd ADHD- diagnos. På så sätt åsyftas en tydligare och en mer fördjupad förståelse, av den betydelse som tillskrivs tidig identifiering samt diagnostisering, erhållas. Sex stycken kvalitativa intervjuer har föredragits som undersökningsmetod. Utifrån studiens syfte har den kommit att bearbetas utifrån en humanvetenskaplig ansats, där inspiration hämtats från hermeneutiken.</p><p>I resultatet framkommer att begreppen ADHD och diagnostisering används ytterst sällan inom förskolan. Diagnosens huvudsakliga förtjänst uppges vara att den bibringar förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov. Paradoxalt till en avig inställning till diagnostisering av förskolebarn, kartläggs barn i allt högre grad. Ökade förfrågningar och utredningar av barn, tycks stå i relation till att barn i behov av särskilt stöd ökar. Samhälleliga faktorer så som ekonomiska aspekter och förändrad samhällsstruktur, tycks spela en avgörande roll i huruvida diagnostisering av barn i förskolan får genomslag eller inte. Aktuell studies resultat överensstämmer till stor del med tidigare forskning.</p>

<p>Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur lärare i förskola/förskoleklass arbetar med matematik och att utveckla samt testa arbetsmaterial som bidrar till barns matematikinlärning på ett lekfullt sätt. Ett av resultaten blev Mattegymnastik som är ett kompendium med rörelselekar och lärarhandledningar där lekarnas matematiska innehåll synliggörs. Enkätundersökningen gav svar om förskollärarens medvetna sätt att arbeta med matematik och utvärderade arbetsmaterialet. Den visade att pedagogerna i arbete med matematik använde varierande strategier, som uppmanade och engagerade barnen. Matematikinriktade rörelselekar uppfattades av lärarna som tillfällen i förskolans vardag som bidrog till barnens kunskaper i ämnet.</p>

<p>Syftet med följande arbete är att undersöka hur förskolan bemöter de barn som lever i familjer medalkoholmissbruk. Huvudorsaken till att vi valt att skriva om detta är för vi som blivande förskollärare börha kunskap om hur man bemöter alla barn och kunna ge stöd och hjälp till barn som far illa. För att få svarpå frågan använde vi oss utav intervjuer som ger data av kvalitativ art. Arbetet ger en översikt övertidigare forskning om hur barn påverkas av att leva i alkoholmissbruksförhållanden. Med hjälp avintervjuer ville vi se hur förskolan förhåller sig till barn som lever i alkoholmissbruksförhållanden, vadförskolan gör för att hjälpa barn som lever under dessa omständigheter samt om förskolan har någrariktlinjer som till exempel krisplaner eller handlingsplan att utgå ifrån. I undersökningen utfördes 14intervjuer med förskollärare i tre olika kommuner i Skåne. Efter genomförda intervjuer bearbetades dataoch de olika svaren ifrån intervjuerna var väldigt intressanta. Sammanfattningsvis pekar resultaten på attsamtliga informanter anmäler till socialtjänsten vid misstanke om ett barn far illa. Dock visar det sig attförskolan ser en svårighet att bemöta barnet efter en anmälan på grund utav att förskolan inte får någoninformation om fallet från socialtjänsten. De olika riktlinjerna som större delen av informanterna användersig utav är handlingsplan eller krisplan. Ett annat resultat i studien visar att de flesta förskollärarna läggerfokus på att ge barnet kärlek och trygghet i fall detta brister i hemmet. Därefter är det socialtjänstensskyldighet att utreda familjen.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger formar innemiljön på förskolan 1-3 år för att stimulera det kompetenta barnet. Vi vill titta på hur innemiljön ser ut på förskolor idag, vilket material det finns på avdelningarna, hur det är placerat och hur höga möblerna är. Vi vill även ta reda på om pedagogerna ser de små barnen som kompetenta och hur de tänker kring innemiljön i förhållande till det kompetenta barnet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på fem olika småbarnsavdelningar inom samma kommun. Besöken på förskolorna inleddes med en observation av innemiljön. Därefter gjordes en intervju med en förskollärare från den avdelningen. Resultat: Det fanns både likheter och olikheter mellan de olika förskolorna och mellan pedagogerna. Vilket material som fanns på förskolorna var tämligen lika. Något som skiljde sig åt mer mellan de olika förskolorna var barnens tillgänglighet till materialet. Även pedagogernas barnsyn och syn på det kompetenta barnet var olika. Pedagogernas syn på vad ett kompetent barn är varierade, vilket man till stor del kunde se genom hur avdelningarna var utformade.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap några pedagoger i förskolan har om barn i sorg och hur de bemöter sörjande barn, samt hur de beskriver döden för barnen och vilken beredskap som finns för krishantering. Metod: Studien är av kvalitativ art och underlaget till studien är sju intervjuer som genomfördes med pedagoger på två olika förskolor i en kommun. Intervjufrågorna har formulerats utifrån studiens frågeställningar. Resultat: Pedagogerna anser att det viktigaste för dem att tänka på när de ska möta ett barn i sorg är att vara lyhörd och se till varje barns behov. Några skulle vänta på att barnet börjar prata om det, medan några andra skulle ta upp det med barnet. För att hjälpa barnen att bearbeta sin sorg skulle de bl.a. svara på barnets frågor, tillåta känslor, läsa böcker om ämnet och ge barnet mycket uppmärksamhet. Pedagogernas kunskap om barn i sorg är begränsad. Hälften av dem har varit på en föreläsning och den andra hälften har ingen utbildning alls inom ämnet. Samtal med barnen om döden förekommer, men då endast på initiativ av barnen. Dessa samtal inträffar oftast ute i naturen när de hittar döda djur eller vid måltider då barnen i lugn och ro sitter och samtalar tillsammans med pedagogerna. De flesta av pedagogerna säger att man kommer till himlen efter döden, de vill på så sätt förmedla ljus och hopp. Några andra av pedagogerna anser att det är föräldrarnas uppgift att förmedla sin tro och uppfattning vidare till sina barn och vill därför inte påverka dem med sin egen uppfattning. Osäkerheten kring om de har någon handlingsplan för barn i sorg är stor. De flesta av pedagogerna hävdar att de inte har någon på deras förskola.</p>

<p>The aim of this study was to investigate preschool children's perceptions of trees in and it was done through qualitative interviews. The children were drawing trees and told me what the tree needs to grow and what happens to the leaves in autumn. In a playful way, they learned more about trees and the purpose was also to examine whether they had acquired new experiences and thoughts on the trees, photosynthesis and decomposition. Then the children were interviewed again to see if their answers were different. The results showed that the children gave different answers at the second interview. All the children knew from the beginning that the tree has a stem and need water, but at the second interview results showed that the majority of children had adopt the new knowledge and learned that the trees also need nourishment and that the leaves on the ground is decomposed. Thus they had learned more after our common playful lesson. The conclusion is that they adopted the new knowledge and developed their ideas and experiences.</p><p> </p><p>Keywords: preschool children, photosynthesis, decomposition, learning game</p>

Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur lärare i förskola/förskoleklass arbetar med matematik och att utveckla samt testa arbetsmaterial som bidrar till barns matematikinlärning på ett lekfullt sätt. Ett av resultaten blev Mattegymnastik som är ett kompendium med rörelselekar och lärarhandledningar där lekarnas matematiska innehåll synliggörs. Enkätundersökningen gav svar om förskollärarens medvetna sätt att arbeta med matematik och utvärderade arbetsmaterialet. Den visade att pedagogerna i arbete med matematik använde varierande strategier, som uppmanade och engagerade barnen. Matematikinriktade rörelselekar uppfattades av lärarna som tillfällen i förskolans vardag som bidrog till barnens kunskaper i ämnet.

Vi anser att det finns för lite forskning om hur yngre barn uppfattar mobbning, därför har syftet med denna uppsats varit att försöka ta reda på hur barn i förskolan kan uppfatta mobbning, vet de vad fenomenet innebär? En intressant frågeställning som uppkommit under uppsatsens gång är om det finns mobbning i förskolan. I bakgrunden går det att läsa om hur mobbning kan tolkas i förskolan utifrån olika perspektiv. Kan barnen förstå hur deras handlande kan påverka andra barn? Är detta barns sätt att leka eller kan det klassas som mobbning? Andra viktiga aspekter som bakgrunden tar upp är barns tänkande och relationsarbete, samt pedagogernas roll i att skapa trygghet för barn på förskolan. För att ta reda på barns uppfattningar om mobbning hämtade vi inspiration från den fenomenografiska ansatsen, som handlar om människors olika sätt att uppfatta ett fenomen, eftersom att fokus inte låg på absoluta sanningar utan vad barn ansåg om mobbning. Vi valde att göra kvalitativa intervjuer för att få fram hur barn upplever och tolkar sin verklighet. Sex barn i femårsåldern deltog i intervjuerna, vi genomförde dessa enskilt för att deras svar inte skulle påverkas av någon annan. För att bygga upp ett förtroende till barnen valde vi att vara på förskolan och umgås med barnen tre dagar innan intervjuerna. I resultatet framkom det att barnen i uppsatsen inte hade någon klar uppfattning om vad fenomenet mobbning innebär.  Flertalet av barnen kände dock till vad ”retas” betyder och gav uttryck för att de visste någon som retades eller ofta blir retad. Detta får oss att undra vart gränsen mellan mobbning och retas går, vad är skillnaden?  Vi frågar oss också varför barnen inte har hört talas om mobbning och hur detta kan påverka åtgärderna för att motverka den eventuella mobbningen i förskolan.

Examensarbetets syfte var att undersöka om och hur förskolepedagoger kan stärka barn till att få en god självkänsla. Studien redogör också för vad självkänsla och självförtroende är. För att få svar på frågeställningarna "kan förskolepedagoger hjälpa barn att få en god självkänsla?" och "hur bär de sig i så fall åt?" har observation och intervjuer gjorts på en förskola vars policy fokuserar på att stärka barns självkänsla. Utifrån intervjuerna har tre teman tolkats fram: tema 1 Självkänsla och självförtroende, där begreppens innebörd behandlats, tema 2 Pedagogernas förhållningssätt, hur har pedagogerna tänkt kring sitt eget beteende? och tema 3 Pedagogernas arbetsmetod, inom vilket pedagogernas arbetssätt redovisats. Dessa teman har sedan exemplifierats med de intervjuade pedagogernas egna ord. Resultatet har tolkats med hjälp av bland annat studiens teoretiska förankring i Daniel Stern teori om vad som sker i barns inre och hur ett barn ser på sig själv. I tolkningen av teman har händelser och reflektioner från observationen bearbetats. I resultatet påvisas vikten av att vara en god förebild och pedagog med förståelse om att dennes beetende påverkar barns självkänsla och deras självförtoende.

Examensarbetets syfte var att öka förståelsen för inskolningens betydelse för flerspråkiga barn i förskolan och hur förskollärare arbetar med inskolningar. Det ingick även i syftet att undersöka vad förskollärare lyfter fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling vid inskolningar och under barnens fortsatta vistelse på förskolan. Frågeställningarna som låg till grund för undersökningen var: Vilka faktorer anser förskollärare viktiga att beakta vid inskolningar av flerspråkiga barn i förskolan? Vilka aspekter lyfter förskollärare fram för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Den teoretiska utgångspunkten i examensarbetet var det sociokulturella perspektivet som innebär att barn lär genom socialt samspel och kommunikation. Som metod användes intervjuer med tolv förskollärare som är verksamma på förskolor med mångkulturella barngrupper i en mellansvensk kommun. Frågorna som ställdes handlade om hur lång erfarenhet förskollärarna har av arbete i förskola och med mångkulturella barngrupper. Därutöver tillfrågades förskollärarna om hur de stimulerar barnens språkutveckling och hur användandet av modersmålsstöd ser ut. Examensarbetet fokuserar på inskolningar av flerspråkiga barn och därför ställdes frågor om hur dessa inskolningar går till, vad som är viktigt att tänka på och vilka skillnader som finns jämfört med en enspråkig inskolning. Resultatet av detta examensarbete är att förskollärare arbetar på ungefär samma sätt vid inskolningar, oavsett barnens modersmål och att det är tryggheten som ligger till grund för alla inskolningar. Skillnaden mellan en flerspråkig inskolning och en enspråkig är att förskollärare anser att det är viktigt att använda tolk och språkstöd och även att vara extra tydlig mot föräldrarna och barnen vid en flerspråkig inskolning. Förskollärare samtalar mycket och varierat med barnen i vardagssituationer för att stimulera barnens språkutveckling. Resultatet av undersökningen visar att användningen av modersmålsstöd skiljer sig åt mellan förskolor. Slutsatsen som har gjorts är att majoriteten av förskollärare arbetar i enlighet med det sociokulturella perspektivet, men det görs inte medvetet. Undersökningen visar dock att det finns förskollärare som har uppfattningar och arbetssätt som strider mot det valda perspektivet och den litteratur som använts i litteraturgenomgången. Denna slutsats bygger på en argumentation som finns bland förskollärare om att använda ett förenklat språk vid tal med flerspråkiga barn samt att det är komplicerat att arbeta med dem. Förskollärarnas erfarenhet av arbete i förskola och med mångkulturella barngrupper visade sig inte ha någon betydelse för hur de ser på arbetet med flerspråkiga barn.