<p>Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka om pedagoger i grundskolan har möjliggjort för elever att intensivträna arbetsminnet samt hur pedagogers erfarenheter och tankar kring arbetsminne ser ut. Undersökningen har genomförts i två steg.  Inledningsvis gjordes en enkätundersökning för att kartlägga förekomsten av träning och sedan gjordes en intervjuundersökning för att fördjupa resultaten. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk kommun.</p><p> Det visade sig att arbetsminnet tränas i grundskolan idag. Specialpedagoger och speciallärare är de som tar initiativ till träning. De program som förekommer är Minneslek och RoboMemo. Fler skolor planerar att sätta igång med träningar för elever. Det är framför allt pojkar som deltar i träningen och pedagogerna kan se både för- och nackdelar med att intensivträna arbetsminnet.</p>

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka om pedagoger i grundskolan har möjliggjort för elever att intensivträna arbetsminnet samt hur pedagogers erfarenheter och tankar kring arbetsminne ser ut. Undersökningen har genomförts i två steg.  Inledningsvis gjordes en enkätundersökning för att kartlägga förekomsten av träning och sedan gjordes en intervjuundersökning för att fördjupa resultaten. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk kommun.  Det visade sig att arbetsminnet tränas i grundskolan idag. Specialpedagoger och speciallärare är de som tar initiativ till träning. De program som förekommer är Minneslek och RoboMemo. Fler skolor planerar att sätta igång med träningar för elever. Det är framför allt pojkar som deltar i träningen och pedagogerna kan se både för- och nackdelar med att intensivträna arbetsminnet.

Studiens syfte var att få en bild av vad klassläraren känner till och deras inställning tillbegreppet arbetsminne och arbetsminnesträning. Undersökningen avsåg också attundersöka om arbetsminnesträning bidragit till ökad kunskap och om det påverkatklasslärarens förhållningssätt och arbetsformer i klassrummet. Vidare var syftet attundersöka om och i så fall hur de arbetar med arbetsminne.Undersökningen har gjorts genom kvalitativ forskningsintervju med delvis struktureradefrågeställningar. Eftersom ett antal frågeställningar var likalydande har intervjun i vissgrad varit standardiserad.Resultatet av vår studie visar att klasslärarens kunskap om begreppen arbetsminne ocharbetsminnesträning är diffus. Resultatet visar också att klasslärarna tillmäterarbetsminnet en stor betydelse för skolarbetet eftersom de anser att tiden som gått åt tillträningen varit väl använd. Resultatet stryker vårt antagande att arbetsminnesträningpåverkar klasslärarnas förhållningssätt och arbetsformer i klassrummet och bidrar tillökad kunskap. / Working memory and training of working memory – from a teacher’s perspective.