Syftet med den här studien var att klargöra och medvetandegöra svårigheter och möjligheter för elever där ett begränsat arbetsminne ansågs vara en av svårigheterna. Detta med matematikämnet i fokus. Frågeställningarna som låg till grund för arbete var: Vilka olika svårigheter i matematik ses hos elever där ett begränsat arbetsminne anses vara orsaken? Vilka stödinsatser görs för elever med begränsat arbetsminne? Hur ser specialpedagoger, speciallärare och psykologer i studien på arbetsminnesträning? Nio kvalitativa intervjuer med speciallärare, specialpedagoger, en skolpsykolog och en neuropsykolog har genomförts. I resultatet framstod svårigheter med användning av strategier, problemlösning och automatisering av tabeller, men även generella svårigheter som koncentrationssvårigheter och att följa instruktioner. Både svårigheter och stödinsatser hade individuella skillnader. Stödinsatser skedde till största del på individnivå, med enskild undervisning med extra färdighetsträning och användande av konkret material. I de flesta skolorna skedde ingen medveten arbetsminnesträning. Arbetsminnesträning i datoriserad form och effekten av den upplevdes till stor del negativ av informanterna medan en metakognitiv coachning av lärare ansågs kunna fungera som en god arbetsminnesträning för dessa elever.

<p>Under mina första år som obehörig lärare har jag arbetat med en elev med lindrig utvecklingsstörning. Eleven har genom sin lindriga utvecklingsstörning svårt att ta emot längre instruktioner, hamnar eleven i nya situationer blir eleven stressad och eftersom eleven genomför sina uppgifter med stor noggrannhet hamnar eleven efter med skolarbetet. Syftet med studien var att se hur en elev som har lindrig utvecklingsstörning utvecklas genom att träna med ett arbetsminnesträningsprogram som heter Robomemo och hur resultaten kan sättas i ett integreringsperspektiv. Resultatet visade att eleven hade en stor utveckling både om jämförelsen sker utifrån medelindexutvecklingen samt utifrån sitt eget startindex. Slutsatserna som kunde dras utifrån studiens resultat var kopplingen mellan arbetsminnet och möjligheten till inlärning är tydlig och att arbetsminnesträning kan ha en mycket positiv påverkan på elever med lindrig utvecklingsstörning som är integrerade. Studien är intressant ur ett integreringsperspektiv då individperspektivet, där man söker en förändring hos eleven blir relevant.</p>

Under mina första år som obehörig lärare har jag arbetat med en elev med lindrig utvecklingsstörning. Eleven har genom sin lindriga utvecklingsstörning svårt att ta emot längre instruktioner, hamnar eleven i nya situationer blir eleven stressad och eftersom eleven genomför sina uppgifter med stor noggrannhet hamnar eleven efter med skolarbetet. Syftet med studien var att se hur en elev som har lindrig utvecklingsstörning utvecklas genom att träna med ett arbetsminnesträningsprogram som heter Robomemo och hur resultaten kan sättas i ett integreringsperspektiv. Resultatet visade att eleven hade en stor utveckling både om jämförelsen sker utifrån medelindexutvecklingen samt utifrån sitt eget startindex. Slutsatserna som kunde dras utifrån studiens resultat var kopplingen mellan arbetsminnet och möjligheten till inlärning är tydlig och att arbetsminnesträning kan ha en mycket positiv påverkan på elever med lindrig utvecklingsstörning som är integrerade. Studien är intressant ur ett integreringsperspektiv då individperspektivet, där man söker en förändring hos eleven blir relevant.

No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka vad specialpedagoger, talpedagog och psykolog känner till om begreppen arbetsminne och arbetsminnesträning. Avsikten är även att klargöra hur vanligt förekommande det är med arbetsminnesträning i skolan samt hur specialpedagogen innefattas av träningen.Resultatet av undersökningen visar att det saknas en entydig begreppsförklaring gällande arbetsminne och arbetsminnesträning.Alla intervjuade har kännedom om ämnet, dock i olika omfattning. Specialpedagogen har en central roll i arbetsminnesträningen. / Working Memory and training of working memory in special education

Studiens syfte var att få en bild av vad klassläraren känner till och deras inställning tillbegreppet arbetsminne och arbetsminnesträning. Undersökningen avsåg också attundersöka om arbetsminnesträning bidragit till ökad kunskap och om det påverkatklasslärarens förhållningssätt och arbetsformer i klassrummet. Vidare var syftet attundersöka om och i så fall hur de arbetar med arbetsminne.Undersökningen har gjorts genom kvalitativ forskningsintervju med delvis struktureradefrågeställningar. Eftersom ett antal frågeställningar var likalydande har intervjun i vissgrad varit standardiserad.Resultatet av vår studie visar att klasslärarens kunskap om begreppen arbetsminne ocharbetsminnesträning är diffus. Resultatet visar också att klasslärarna tillmäterarbetsminnet en stor betydelse för skolarbetet eftersom de anser att tiden som gått åt tillträningen varit väl använd. Resultatet stryker vårt antagande att arbetsminnesträningpåverkar klasslärarnas förhållningssätt och arbetsformer i klassrummet och bidrar tillökad kunskap. / Working memory and training of working memory – from a teacher’s perspective.

Detta är en kvalitativ intervjustudie där syftet är att undersöka lärares i särskolans uppfattning om arbetsminnesproblem hos elever. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare upplever att arbetsminnesproblematik påverkar elevernas lärande och hur eleverna kan få stöd i att hantera detta. Efter att varje intervju hade genomförts transkriberades den och när textinnehållet sedan sammanställdes och analyserades framträdde ett antal teman. Kännedomen om begreppet arbetsminne var inte så stor, men det stöd som ges är positivt för elever med ett svagt arbetsminne. När resultatet ställdes mot teori och tidigare forskning framträdde till största delen likheter, men även olikheter. T.ex framkom i resultatet att eleverna kanske får för mycket stöd och använder hjälpmedel av slentrian. Forskningen däremot framhåller vikten av att eleverna har tillgång till hjälpmedel och vet hur och när de ska använda dem. En likhet som framkom var tankar om arbetsminnesträning. Några tog upp det och var intresserade av att använda det, medan en annan tänkte att det inte fungerar i särskolan. Här är även forskningen kluven. Både i fråga om träning hjälper och hur den i så fall bör organiseras.

The aim of my thesis was to investigate in what grade teachers who work within special education make use any methods to train the working memory of their students to improve learning ability. I also wanted to examine the material used to train working memory and if any results were noticed. My choice of method was qualitative semi-structured interviews that were recorded during the interviews I conducted these in five different school with education for children with intellectual impairment. The result shows that the schools that are aware of recent research on working memory training had methods for training with their students. They could also see a result that shows that working memory can be improved with training. In those schools that not were aware of the research was working memory training something they didn`t do consciously. But with other forms of memory training, working memory training sometimes occurred as a result of the memory training.  The survey I did also show that current research has difficulties reaching out to the teachers without the active participation of teachers themselves.

Denna studie ämnar bidra till diskussion och forskning om huruvida arbetsminnesträning kan leda till förbättrad läsning för äldre elever i läs- och skrivsvårigheter. Ambitionen är att undersöka speciallärare/specialpedagogers uppfattningar om arbetsminnesträning som möjlig träningsmetod för förbättrad läsförmåga, med fokus på elever i läs- och skrivsvårigheter i grundskolans senare år. Vidare undersöks speciallärare/specialpedagogers uppfattningar av förhållandet mellan arbetsminnesträning, lästräning och kompensation med alternativa verktyg för dessa elever. Kvalitativa intervjuer har använts för insamling av empirin. Materialet har analyserats i enlighet med ett fenomenografiskt perspektiv där likheter och skillnader av uppfattningar har jämförts. Resultaten visar att arbetsminnesträning kan vara en metod som hjälper äldre grundskoleelever i läs- och skrivsvårigheter till förbättrad läsutveckling, samtidigt som en kombination av andra metoder kan behövas. Beroende av individ kan träning och kompensation se olika ut men också andra faktorer kan påverka huruvida en elev får möjlighet att arbeta med arbetsminnesträning eller ej. Vetenskaplig forskning visar att arbetsminnesträning stärker koncentration vilket i sin tur kan öka inlärningsmöjligheter, men hur stor betydelse arbetsminnesträning primärt har för läsning är ett område i behov av vidare forskning.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares kunskap och attityd gällande begreppen arbetsminne och arbetsminnesträning utifrån ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv. Metoden som har använts är en kvalitativ intervjustudie, med givna frågor och öppna svarsalternativ. De intervjuade lärarna arbetar på en högstadieskola och resultatet visar att alla de intervjuade har olika inställning till begreppen, dess förekomst och orsaker samt träning av arbetsminne. Flertalet av respondenterna känner sig inte säkra på begreppen och effekten av träningen. Flertalet av respondenterna anser dessutom att man till viss del kan skylla på skolan och samhället i stort när arbetsminnet sviktar då skolan idag inte fokuserar på vad respondenterna kallar utantill/innantillkunskap längre, och därmed inte tränar elevernas förmåga till att minnas på samma sätt som tidigare. Ur ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv kan vi då konstatera att dessa stora skillnader påverkar elevers undervisning.