<p>På uppdrag av Naturvårdsverket och kommunstyrelsen startade våren 2006 miljöprojektet för utbildningssektorn i Linköpings kommun. Miljöprojektet bestod av två delar. Dels skulle all kommunal personal utbildas i miljöfrågor, och dels fanns möjligheten för personalen att söka medel för olika typer av utvecklingsprojekt. Omkring tio piloter från var och ett av de elva geografiska områdena gick en miljöutbildningsdag, varefter de skulle vidarebefordra informationen till sina kolleger. De skulle också inspirera sina kolleger till att starta utvecklingsprojekt.</p><p>Marcus Olsson, lärarstuderande på Linköpings Universitet, fick uppdraget att utvärdera utvecklingsprojekten samt spridningen av informationen som delgetts under utbildningsdagen. Kvantitativa metoder i form av enkäter har använts i två geografiska områden för att undersöka informationsspridningen, inspirerande till utvecklingsprojekten samt kollegers attityder angående miljöprojektet. Vidare har kvalitativa intervjuer använts med områdeschefen och en rektor i det område som beviljats medel för flest utvecklingsprojekt. Framgångarna i området tycks främst bero på hur områdeschefen har valt att organisera utvecklandet av utvecklingsprojekten.</p><p>Av de utvecklingsprojekt som beviljats medel finns de flesta inom förskola eller grundskolans tidigare år. Få gymnasieskolor och inga grundskolor i de senare åren har beviljats medel för utvecklingsprojekt. Uppmaningar finns från staten och skolverket i rapporter och läroplaner att miljöutbildning ska ersättas med utbildning för hållbar utveckling, vilket innebär utbildning för utveckling mot ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. I utbildning för hållbar utveckling finns möjligheten att arbeta med de flesta av skolans ämnen på ett sätt som utmanar eleverna att själva ta ställning i viktiga moraliska frågor om hur vi vill att världen ska utvecklas och vad vi kan göra för det. Tyvärr har utbildning i hållbar utveckling ännu inte fått fäste i undervisningen i skolorna, vilket bland annat upplyser oss om vikten av fortbildning för skolans personal.</p>

Denna studie är en beskrivning av ett pedagogiskt utvecklingsarbete kring det samiska informationsprojekt vilket jag varit ansvarig för inom ramen för mitt arbete som museilärare på Skansens Visningsavdelning. Projektet omfattade tiden 2004-2006. Aktionsforskning handlar om att utveckla och förändra en verksamhet men också att skaffa sig kunskap om hur detta går till och vad som sker under arbetets gång. Det viktigast verktyget inom aktionsforskningen är reflektionen. Jag har reflekterat över vad som kännetecknar mitt museipedagogiska synsätt och utifrån detta studerat övriga synsätt i projektet och deras relation till varandra. Teoretisk inspiration har jag hämtat från Bourdieus fältbegrepp och den Aristoteliska kunskapsdefinitionen tolkad av Bernt Gustavsson. Mitt syfte är att teoretisera och utveckla mitt arbete och att i ett längre perspektiv kunna utveckla den museipedagogiska verksamheten på Skansen samt även bättre kunna hävda museilärarnas yrkesprofession. Mina frågeställningar är vad mitt museipedagogiska synsätt består av och hur det märks i projektet. Vad som sker i mötet mellan det och de övriga synsätten, samt om det sker någon gemensam kunskapsutveckling på Skansen inom projektet. Jag har kommit fram till att mitt museipedagogiska perspektiv i huvudsak utgår ifrån ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv på lärande. Viktiga faktorer för mitt perspektiv är helhetssyn, tillgänglighet, upplevelser med många sinnen och att lärande sker i ett socialt sammanhang där tidigare erfarenheter är avgörande för hur ny kunskap utvecklas. Detta kallar jag mitt museipedagogiska perspektiv. Den ståndpunkten har jag haft svårt att försvara när det uppstått intressekonflikter med andra kunskapsperspektiv med längre tradition och starkare vetenskaplig förankring. Jag finner dock att det för Skansen är berikande med projekt som omfattar flera olika avdelningar och kunskapsfält. Det skapas en större förståelse och insikt gentemot andra kunskapsområden men det tydliggör också brister i kommunikation och organisation. This study is an action research of a Sámi information project at Skansen, the open air museum in Stockholm. The Sámi project has been my responsibility in the frame of my work as an education officer at the education department at Skansen. The project covers the period of 2004-2006. Action research is about developing and changing an activity and also acquiring knowledge how this works out and what’s happening during work in progress. The most important tool within action research is reflection. I have been reflecting over what characterizes my point of view of museum education and from there have I studied other perspectives in the project and their relations to each other. My theoretic inspiration comes from the field concept of Pierre Bourdieus and the Aristotle definition of knowledge rendered by Bernt Gustavsson. My purpose is to theorize and develop my work as an education officer and in the long term be able to develop the museum education work at Skansen as well as the museum officer’s profession. My questions at issue are what my museum education point of view consists of and how it is noticeable in the project. What happens in the meeting between that and other point of views, and also if there occurs any development of common knowledge in Skansen within the project. The result of my reflection is that my perspective of museum education is mainly constructive and socio cultural. Important factors for my theoretical perspective on learning are a comprehensive view, accessibility, experiences with several senses and that learning occurs in a social context where previous experiences is decisive for how new knowledge is developed. That perspective hasn’t been easy to defend against other perspective of knowledge with longer tradition and stronger scientific anchoring at departments of Skansen. Although I find that for Skansen it is enriching with projects that concludes several different departments and knowledge fields. It creates a better understanding and an insight toward other knowledge fields but it also clarifies its deficiencies of communication and organisation.

Julmyra Horse Center AB är ett företag som driver utvecklingen av ett hästsamhälle beläget i Uppsala län. Ett utvecklingsprojekt har pågått under 2011 inom länet, där Julmyra ska bli etablerat som det första hästsportsamhället i Sverige. Idag är Julmyra under expansiv utveckling och för att kunna skapa en hållbar sådan krävs det en kortsiktig och långsiktig strategi. Detta är ett utvecklingsprojekt som är finansierat av EU och Julmyras vänner står som projektägare och är en ideell förening. Målet med detta examensarbete är att granska vilka servicefunktioner som bör tillkomma på Julmyra för att kunderna ska bli nöjda och vilka av dessa servicefunktioner som kan etableras på kort respektive lång sikt. Sedan ska det granskas om det finns icke-angivna behov av funktionerna hos potentiella intressenter, och undersöka vad Julmyra kan utveckla för att skapa ett starkare koncept samt skapa mer kundvärde. Arbetet ska sluta i en utvecklingsstrategi i form av möjligheter då de viktigaste servicefunktionerna kan implementeras. Metoden som valts är kvalitativa intervjuer, för att kunna gå på djupet hos intressenter, se vad de har för tankar kring hästboende och livsstilsboende med häst. Till detta gjordes även en kompletterande enkätundersökning utifrån Kano’s method for customer-defined quality, där vissa specifika servicefunktioner som blivit utvalda från tidigare förstudie granskas.Analysverktygen som användes för att analysera empirimaterialet är de fyra åtgärderna, som är tagen från Blue Ocean Strategy, TAIDA™, en modell för regional tillväxt, the marketing concept, för att granska kunders behov, Porters five forces, för att kunna skapa starka strategier och sist klusterutveckling, för det mer långsiktiga perspektivet. Några av de slutsatser som dragits efter analys av empirimaterialet är att det krävs en del servicefunktioner inom hästnäringen, detta för att behålla god kvalité på alla resurser och för att kunna erbjuda god service i stall. Det är av stort intresse att få in ridtränare, veterinär och hovslagare till området. När det gäller servicefunktioner i samhällsservicen är det olika beroende på vilken målgrupp de väljer att satsa på, men av störst intresse är lokaltrafiken. Andra slutsatser som också dragits av arbetet är att Julmyras tillväxt är långsam på grund av konkurrenssituationen. Rekommendationer som getts är bland annat sätta upp delmål för att nå visionen de innehar med Julmyra, aktivt arbeta vidare med de verktyg som tagits med i detta arbete och skapa starka kundkontakter på ett tidigt stadie.

Thesis completed by Johan Arvidsson, Alex Rasooli and Pontus Winroth, students at master program Product development and Design at the School of Engineering in Jönköping Sweden. The project comprises 30 ECTS credits and was carried out during the semester in the autumn of 2007.It was carried out in cooperation with Eksjöverken AB, subcontractor within the truck industry with special knowledge within the area of complicated machinery construction work. Job initiators at Eksjöverken were Mats Svanberg and Kjell Nygard. Dag Holmgren was acting as a tutor from the university. The task was to develop tools for trucks, primary toolboxes but in case of time also under run protection. This was eventually supposed to generate greater market shares, which would result in an increased manufacturing volume. The goal was to be able to present a complete functional prototype at the end of January 2008, with a foundation for an eventual production.To be able to carry out the assignment with a structural approach and to make sure that once complied with the time plan the project was divided into three phases: the Idea-, Feasibility- and Implementation phase. Between every phase there was a milestone set up, also called gate, where important decisions were taken in cooperation with the company. The purpose of the gates was that decisions regarding direction had to be taken and also to secure advancement in the project. The daily work was carried out at the university with continuous visits at the company in Eksjö.The project resulted in a storage box called TED, Trailer Equipment Design, that is a new type of toolbox with purpose to ease for the driver in his/hers daily work. The new box is adjusted to the driver’s demands and needs and designed with a functional as well as aesthetic alignment. The interior offers a structured storage for the most frequently used tools and doesn’t allow any disorder. The exterior has been designed with shapes that give rise to a uniform expression together with the under run protection and the rest of the truck.As the project has been completed with an active cooperation between the project group and the employer throughout the whole process, both parts have had the chance to generate and evaluate ideas and thoughts. Eksjöverken have been able to follow the process from scratch until the very end, and they are aware of which direction the project has taken as well as which alternatives that has been available. In other terms the generated concept follows a line of argument where new ways of thinking combined with experience has been implemented to reach an optimal solution. The next steps in the development process will be to design the attachment between the storage box and the actual truck, and also to develop the needed tools for manufacturing. When these conditions have been fulfilled Eksjöverken will have a competitive product ready to meet the market. / Ett examensarbete utfört av Johan Arvidsson, Alex Rasooli och Pontus Winroth, studenter vid magisterprogrammet Produktutveckling och Design vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Arbetet omfattar 30 högskolepoäng och genomfördes under höstterminen 2007.Arbetet har genomförts i samarbete med Eksjöverken AB, legotillverkare inom lastbilsindustrin med styrka inom området för komplicerade maskinbyggnationer. Uppdragsgivare från Eksjöverken var Mats Svanberg och Kjell Nygard. Handledare från högskolan var Dag Holmgren. Uppdraget bestod i att utveckla tillbehör för lastbilssläp, i första hand verktygslådor men i mån av tid även sidoskydd. Detta skulle resultera i vunna marknadsandelar vilket även skulle bidra till en ökad produktion.Målet var att under januari 2008 kunna presentera en fullt fungerande prototyp med tillhörande underlag för en eventuell produktionsstart.För att kunna utföra arbetet på ett strukturerat sätt och säkerställa att tidsplanen följdes valde man att dela in projektet i tre olika faser: Idéfas, Förstudiefas samt Genomförandefas. Mellan varje fas sattes en milstolpe upp kallad grind, där viktiga beslut fattades i samråd med företaget. Syftet med grindarna var att beslut gällande riktning av projektet skulle tas samt säkerställa fortskridning av projektet. Arbetet utfördes i skolans lokaler med kontinuerliga besök hos uppdragsgivaren i Eksjö.Projektet resulterade i förvaringslådan TED, Trailer Equipment Design. En ny typ av verktygslåda med syfte att underlätta för chauffören i hans/hennes dagliga arbete. Den nya lådan är anpassad efter förarens krav och önskemål och utformad för funktionalitet så väl som estetik. Interiören erbjuder en strukturerad förvaring för de mest frekvent använda redskapen och tillåter ingen oordning. Exteriören har utformats med former som skapar ett enhetligt uttryck med sidoskyddet samt resten av lastbilen.Då man genom hela projektet arbetat sig fram i ett ständigt samråd med uppdragsgivaren, har båda parter kunnat generera samt utvärdera idéer och tankar. Uppdragsgivaren har kunnat följa processen från start till mål och är medvetna om vilken riktning projektet tagit och vilka alternativ man haft att tillgå. Konceptet som tagits fram följer med andra ord en röd tråd, där nytänkande så väl som erfarenhet implementerats för en optimal slutprodukt. Eksjöverkens nästa steg i utvecklingen av förvaringslådan blir att konstruera dess fästelement gentemot lastbilen samt att ta fram verktyg för produktion. Med dessa förutsättningar har man därefter en konkurrenskraftig produkt redo att möta marknaden.

På uppdrag av Naturvårdsverket och kommunstyrelsen startade våren 2006 miljöprojektet för utbildningssektorn i Linköpings kommun. Miljöprojektet bestod av två delar. Dels skulle all kommunal personal utbildas i miljöfrågor, och dels fanns möjligheten för personalen att söka medel för olika typer av utvecklingsprojekt. Omkring tio piloter från var och ett av de elva geografiska områdena gick en miljöutbildningsdag, varefter de skulle vidarebefordra informationen till sina kolleger. De skulle också inspirera sina kolleger till att starta utvecklingsprojekt. Marcus Olsson, lärarstuderande på Linköpings Universitet, fick uppdraget att utvärdera utvecklingsprojekten samt spridningen av informationen som delgetts under utbildningsdagen. Kvantitativa metoder i form av enkäter har använts i två geografiska områden för att undersöka informationsspridningen, inspirerande till utvecklingsprojekten samt kollegers attityder angående miljöprojektet. Vidare har kvalitativa intervjuer använts med områdeschefen och en rektor i det område som beviljats medel för flest utvecklingsprojekt. Framgångarna i området tycks främst bero på hur områdeschefen har valt att organisera utvecklandet av utvecklingsprojekten. Av de utvecklingsprojekt som beviljats medel finns de flesta inom förskola eller grundskolans tidigare år. Få gymnasieskolor och inga grundskolor i de senare åren har beviljats medel för utvecklingsprojekt. Uppmaningar finns från staten och skolverket i rapporter och läroplaner att miljöutbildning ska ersättas med utbildning för hållbar utveckling, vilket innebär utbildning för utveckling mot ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. I utbildning för hållbar utveckling finns möjligheten att arbeta med de flesta av skolans ämnen på ett sätt som utmanar eleverna att själva ta ställning i viktiga moraliska frågor om hur vi vill att världen ska utvecklas och vad vi kan göra för det. Tyvärr har utbildning i hållbar utveckling ännu inte fått fäste i undervisningen i skolorna, vilket bland annat upplyser oss om vikten av fortbildning för skolans personal.

Denna studie syftar till att utvärdera det kenyanska utvecklingsprojektet och NGO:n Nikumbuke som på grund av landets patriarkala strukturer har som mål att stärka de deltagande kvinnorna. Vi har genom att delta i projektet som volontärer studerat vilka metoder Nikumbuke arbetar med för att uppnå sitt mål och undersökt vad effekterna blir för deltagarna samt vilka eventuella svårigheter projektet möter. För att kunna uppfylla studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats där en utvärderingsmetod i kombination med effektanalys väglett studien. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, gruppintervjuer samt deltagande observationer. Relevant tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter bestående av Tillys teori om beständig ojämlikhet, empowermentbegreppet samt Bourdieus teori om kapitalformer, habitus och fält har applicerats vid analysen av det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att Nikumbukes metoder ger kvinnorna verktyg att öka deras möjligheter och kapitalvolym vilket leder till empowerment, men att de sociala normerna, traditionerna och strukturella hinder som råder i landet är svårföränderliga och utgör ett hinder i arbetet med att stärka kvinnorna. Då Nikumbuke dessutom är en NGO med begränsade ekonomiska resurser riskerar deras ekonomiska beroendeställning att förlänga utvecklingsprocessen och skapa långvariga effekter. / The purpose of this study is to evaluate the Kenyan development project and NGO Nikumbuke, which aims to empower the participating women due to patriarchal structures in the country. We have participated in the project as volunteers and studied the methods that Nikumbuke uses to achieve their goal and examined the experienced effects for the participants and possible difficulties that the project may face. To fulfill the purpose of this study a qualitative method was used. Additionally an evaluation method in combination with an analysis that focuses on the effects of the project has guided us throughout the work. The material was collected using semi-structured interviews, group interviews and participating observation. Relevant earlier research and theories consisting of Tillys theory about resistant inequality, empowerment and Bourdieus theory on the capital forms, habitus and field were used to analyze the empirical material. The result shows that the methods Nikumbuke use provides the women with tools to improve their abilities and capital volume that leads to empowerment, however the social norms, traditions and structural obstacles in Kenya are still problems that are difficult to change. Furthermore the fact that Nikumbuke is a NGO with limited economic resources makes the project dependent of others and risks extending the process of long term development effects.

An increasing population is a given pursuit for many municipalities in Sweden. The purpose of this thesis is to demonstrate a method that may help increase the municipalities awareness of what possible newcomers are looking for in residential development areas, what their preferences are, and what it is that affects their decision to live in a certain area and house. With this type of information, municipalities are introduced to the underlying factors that influence the customer’s (newcomer’s) decision-making processes. A better market awareness can increase municipality’s competitiveness as well as ensure a higher demand for housing. This thesis shows how a real estate market analysis of level D with a customer-based attitude survey is performed through a case study of the development area Norra Arnö in the municipality of Nyköping in Sweden. Norra Arnö is currently undeveloped, with the exception of a new retirement home. An attitude survey serves as a large part of the market analysis to analyse the customer experience of the housing development Norra Arnö. The survey was formulated through several dimensions that have an impact on the decision making process when moving to a new area. These dimensions include; appealing residential project, pleasant living environment, appealing residential houses, overall impression, an intention of moving to a similar project, communication, and value for money. Towards the end of the survey the respondents were asked whether they had an intention to buy an apartment in Norra Arnö, to which 21 out of 229 responded yes. The answers were then analysed through the methods Exploratory factor analysis and Structural equation modeling. These techniques enabled a comparison of the groups (e.g. families with children, ages, gender etc.) preferences in each dimension to find out what factors affect the decision making process for each group. The results of the survey found that young people (under 29 years) have a more positive overall impression of the project and demonstrate a greater intention to live in a residential area similar to Norra Arnö. Additionally it is the lower income groups (below 399 000 kr per year) and those who intend to move within five years, who also have an intention to live in a housing project similar to Norra Arnö. The age group 30-44, families with children, residents of Nyköping and people living in single-family houses were more positive to the dimension communications, which means they to a greater extent believe Nyköping is a good town to live in, where they can easily reach their friends, work and activities. Generally speaking, the dimension communications had greatest ii significance for the differences of answers exhibited in the survey, and can therefore have a major impact on the demand of the project. Out of 229 respondents, 21 people said they intended to buy an apartment in this new area, which unfortunately is a too small figure to be able to analyse the factors that have the greatest influence on the decision of saying yes to the project. The number of people resident in Oxelösund, the secondary market area, was 40, regrettably also a too low number of people to statistically estimate the size of the demand. However 10 % of respondents showed an intention to buy an apartment on Norra Arnö, and considering that the survey only took into account one secondary market area, it is assumed that demand exists for the apartment complex even though a specific number cannot be estimated. / Strävan efter att öka sin befolkning är en självklarhet för många kommuner. Syftet med denna uppsats är att visa en metod för kommuner, som genom att öka förståelsen av marknadens preferenser, gör dem mer konkurrenskraftiga. Marknadsanalyser för fastigheter har främst varit ett redskap för byggherrar för att beräkna lönsamheten innan en investering. Trots att metoden har många användningsområden är metoden inte känd i någon större utsträckning bland kommuner i Sverige. Om kommuner genomför marknadsanalyser av nya utvecklingsområden innan planeringsarbetet får de inte bara information om efterfrågans storlek, men även målgrupp, vilka faktorer som avgör i kundernas beslutsfattande och kundernas preferenser. Med denna information kan utformningen av området anpassas till att bäst passa målgruppen och kommunen kan öka sin konkurrenskraft. Detta examensarbete innehåller en fallstudie av utvecklingsområdet Norra Arnö i Nyköpings kommun för att demonstrera hur en marknadsanalys nivå D tillämpas. För att ta reda på kundupplevelsen kring utformningen av Norra Arnö genomfördes en attitydundersökning med frågor inom de dimensioner som har en påverkan på beslutsfattandet i boendevalet. Dessa dimensioner är tilltalande bostadsprojekt, trivsam boendemiljö, tilltalande bostadshus, helhetsintryck, intention, kommunikationer och prisvärdhet. De totalt 229 respondenterna fick i slutet svara på om de hade en intention att köpa en lägenhet på Norra Arnö, där 21 personer svarade ja. Svaren analyserades sedan med analysmetoderna explorativ faktoranalys och strukturell ekvationsmodellering. Det gjorde det möjligt att jämföra grupper (exempelvis barnfamiljer, åldrar, kön m.m.) med de olika dimensionerna för att förstå vad det är som påverkar intentionen att köpa en lägenhet. Undersökningen visade att unga (under 29 år) får ett bättre helhetsintryck av projektet och påvisar en större intention att bo i ett bostadsprojekt som liknar den på Norra Arnö. Det är även lägre inkomstgrupper (hushåll med en inkomst under 399 000 kr/år) och de som har för avsikt att flytta inom 5 år som har en intention att bo i ett bostadsprojekt som liknar Norra Arnö. Åldersgruppen 30-44, barnfamiljer, Nyköpingsbor samt boende i småhus var mer positivt inställda till dimensionen kommunikationer, vilket innebär att de i högre grad anser att Nyköping är en bra stad att bo i där de enkelt kan nå sina vänner, arbete och fritidsintressen. Generellt hade dimensionen kommunikationer störst betydelse för de skillnader som uppvisades i undersökningen och är därför en ledtråd till vad som har stor påverkan på efterfrågan av projektet. Det var 21 personer som hade en intention att faktiskt köpa en lägenhet på Norra Arnö, en för låg siffra för att analysera iv vilka faktorer som påverkade mest i deras syn på projektet. Av 229 svarande var 40 personer från Oxelösund, vilket innebär att det var för låg antal personer från det sekundära marknadsområdet för att med säkerhet skatta efterfrågan med stratifierat urval. Dock hade 10 % av de svaranden en intention att köpa en lägenhet på Norra Arnö, och med tanke på att endast ett sekundärt marknadsområde undersöktes kan man anta att efterfråga finns för området trots att en siffra inte kan bestämmas.

ABSTRAKTEklund, Christine & Irehjelm, Jan-Olof (2010). När matematikresultaten sjunker. En fallstudie om en skolas arbete för att öka måluppfyllelsen (When the results in mathematic are decreasing. A case study about a team´s work to increase the goal attainment). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vårt syfte har varit att undersöka effekterna av ett arbetslags arbete kring ökad målupp-fyllelse i matematik. I arbetet har vi undersökt vilken betydelse genomförandet av ut-vecklingsarbetet har haft för utvecklingen av lärarnas kompetens, lärarnas undervisning och elevernas kunskapsutveckling i matematik. Vi har använt fallstudien som metod och i den kombinerat olika metoder som intervjuer, observationer och dokument. Sam-manlagt har sex lärare djupintervjuats och sex lektionstillfällen observerats. Vi har även studerat skolans kvalitetsredovisning. Tendensen vi ser är att arbetslaget lyckas i sitt arbete för ökad måluppfyllelse. Framgångsfaktorerna tror vi ligger hos lärarna genom att de är mycket målfokuserade, har en bra relation till sina elever och har ett flexibelt sätt att hantera elever med matematiksvårigheter där varje elev har ett analysschema. Flexibiliteten möjliggörs till största delen av att lärarna är två i varje klass och att ar-betslaget har tillgång till en specialpedagog med matematikinriktning. Vi har också funnit utvecklingsområden där vi menar att en kombination av pedagogisk handledning, ämnes- och didaktisk fortbildning skulle vara till god hjälp.

Examensarbetets mål har varit att utveckla en modell för att värdera och prioritera utvecklingsprojekt som verkar för att projektportföljen som helhet ska stödja företagets strategier. För att uppnå målet gavs studien syftet att förklara en process samt vilka styrmedel och parametrar som skapar en projektportföljhantering med koppling till strategin. Bakgrunden till syftet grundas både empiriskt och i vetenskapen. Den empiriska grunden sammanfattas i fyra utmaningar som identifierats genom en förstudie och genom beställaren Propias erfarenhet i följande fyra punkter: a) Företagen upplever en saknad av översikt över hur projekten uppfyller strategin. b) Önskar ökad transparens kring hur strategiska värderingar och prioriteringar görs. c) När externa förutsättningarna genom strategi ändras är det inte säkert att projektet omvärderas. d) Projekt växer och blir mer komplexa utan att omvärderas och har på så sätt svårt att motivera resursåtgång. En förstudie av befintlig vetenskap påvisade att koppling mellan projektportföljhantering och strategi behövde undersökas vidare. För att svara på företagens utmaningar och samtidigt bringa klarhet i hur strategi kan kopplas till projektportföljhantering gjordes en teoretisk utveckling av en modell och analysmodell som sedan låg till grund för att analysera data från en empirisk studie. Den empiriska insamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer på tre företag på koncernnivå och inom ett av företagen gjordes en mer omfattande studie där även enskilda affärsområden studerades.Arbetet resulterade i en modell som innefattar en process som beskriver stegen från identifiering av initiativ till utvärdering samt utifrån vilka styrmedel och värderingsparametrar, prioritering samt beslut inom processen ska baseras på. Stegen i modellen är identifiering, klassificering, balansering, urval, prioritering, optimering, sekvensering, beslut och utvärdering. De styrmedel som kopplas till processen och som lämpar sig för att koppla strategi till projektportföljhanteringsprocessen(PPH) är främst riktlinjer, budget, mål och mätetal samt strategiska perspektiv. Hur stegen kopplas ihop med styrmedel och parametrar visualiseras i Figur 1.För utmaningarna a, och b, föreslås att företag har identifiering, klassificering och balansering av projekt och placerar projekten i rätt portfölj samt att företag använder sig av en projektportföljhanteringsprocess (PPH-process) som skapar transparens och en översikt. För utmaningarna c, och d, föreslås att företag kopplar sin strategi till sina projektportföljer, skapar en synkronisering mellan strategi- och PPH-processen samt parkerar projekt som inte är aktuella för denna iteration av PPH-processen. / The goal of the thesis is to develop a model to valuate and prioritize development projects to ensure that the project portfolio is in line with strategy. To reach the goal the report was given the purpose to explain a process and which management control instruments and valuation parameters that creates a project portfolio management process that is connected to strategy. The background is based both in theory and empirically, which was ensured during the pre-study. The empirical background can be summed up in four main points: a) Businesses experience a lack of overview regarding how projects contribute strategy. b) Businesses wish for increased transparency regarding how strategic valuations and prioritization are being made. c) When external factors incorporated in strategy is changing it does not mean the all projects are re-valuated. d) When projects grow to be gradually more complex there is a tendency of not revaluating, hence resulting in trouble allocating resources for the project.A pre-study was conducted which showed that research finds a gap between strategy and how project portfolios are managed and that gap needs to be further examined. To fill the gap and answer to the empirical challenges a theoretically developed model has been developed combined with a model of analysis which was the foundation of the analysis of empirical data. The empirical data was collected through qualitative interviews from three different companies on corporate level as well from business level in one of the companies.This report has resulted in a process, management control components and parameters to be able to evaluate and prioritize project in a portfolio. The process consists of the steps identifying, clustering, balancing, selecting, prioritizing, optimizing, sequencing, deciding and evaluating. Meanwhile, guidelines, budget, performance measurement with goals and strategic perspectives are suitable formats for transferring strategy into the project portfolio management process.To handle point a) and b) above the study suggests that the process steps identifying, Clustering and balancing are used to place the projects in the appropriate portfolio and by that facilitate balance between projects and initiatives. To ensure transparency and enable overview the process needs to be formal and followed by the users. Regarding point c) and d) it is suggested that the project portfolio management process need to be adjusted for compatibility with the strategy development process and that projects.

IT-system är idag vanligt förekommande i de flesta typer av  organisationer och är ofta en förutsättning för anställda när de utför sina arbetsuppgifter. IT-systemen kan även vara en förutsättning för automatisering av en organisations verksam-hets- och produktionsprocesser. I takt med ökad IT-användning blir det allt vikti-gare för organisationer att få ut ett högre värde av sina IT-investeringar. IT-system bör därför kontinuerligt utvecklas för att skapa fortsatt god nytta för användare. Utveckling av IT-system kan bedrivas i projekt som arbetsform. När projektorgani-sationer ska avslutas överlämnas resultatet till en förvaltningsorganisation för för-valtning och fortsatt vidareutveckling. Denna avhandling är en studie avseende projekt- och förvaltningsuppdrag av IT-system. Dess övergripande syfte är att bidra till en fördjupad förståelse för hur överlämning från en projektorganisation till en förvaltningsorganisation kan genomföras. En central utgångspunkt har varit att frilägga överlämningen och därmed studera överlämningen i sig och inte som en specifik aktivitet i ett projekt. Två fallstudier har genomförts i två svenska organisationer, vid ett landsting och vid ett försäkringsbolag. För respektive organisation har jag studerat överläm-ningen från ett utvecklingsprojekt till en förvaltningsorganisation genom intervju-er och observationer samt studier av sekundära data. För organisering och presen-tation av de enskilda fallen, dvs. den friläggande tolkningen, har jag tillämpat nar-rativ analys. För den tilldelande tolkningen har jag tillämpat teorigenerering på empirisk grund. Studiens bidrag är begreppsbildande och jag definierar begreppet ”överläm-ningsarena”. För överlämningsarenan identifierar och beskriver jag involverade aktörer, aktiviteter som utförs samt vad som överlämnas. Ett centralt bidrag är även identifierandet och beskrivandet av den kontext som omfattar en överläm-ningsarena. Vidare är bidraget normativt, jag ger råd och riktlinjer för hur en över-lämning bör genomföras.