Sammanfattning Fördjupningsarbete i företagsekonomi. Ekonomihögskolan i Växjö, Linnéuniversitetet. Civilekonomprogrammet, controllerfördjupning. Vårterminen 2012. Titel: Strategiska affärssystem? – en fallstudie på NVS Bakgrund och problem: För att förenkla företags arbete mot dess mål kan de ta hjälp av ett välfungerande affärssystem. Detta ökar spridningen av information samt ledningens möjlighet att sprida strategin tillsammans med företagets uppsatta mål. För att på bästa sätt utforma den strategiska ekonomistyrningen krävs det att informationsflödet struktureras, vilket kan möjliggöras med hjälp av ett affärssystem. Vilka effekter förväntas NVS affärssystem medföra? Hur kan dessa effekter medföra en strategisk fördel eller nackdel för företaget? Syfte: Vi ska beskriva samt förklara hur ett affärssystem påverkar NVS möjligheter att uppnå sin strategi. Resultat och slutsatser: NVS har med hjälp av sitt affärssystem förbättrat och effektiviserat olika processer i företaget. Dessa förbättringar leder till att de enklare uppnår sin strategi och sina mål. Valet av leverantör och utformningen av affärssystemet har visat sig ha en stor strategisk inverkan. Fördjupningsarbetet har visat att affärssystemet både kan hjälpa och stjälpa NVS att uppnå sina mål.

Forskningsfråga: Hur arbetar företagsledningar med systematisk hälsopromotion? Syfte: Studien syftar till att identifiera och analysera olika strategier som företagsledningar använder i sitt arbete med hälsopromotion. Vidare vill vi att studien ska kunna fungera som underlag för verksamheter som har, eller vill införa, hälsoprogram på arbetsplatsen. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats och en kvalitativ metod. Genom semistrukturerade intervjuer har vi samlat in empiri för att analysera fyra olika företags arbeten med hälsopromotion. Slutsats: Studien har visat på att det inte finns ett “bästa sätt” att arbeta med hälsopromotion utan måste ta utgångspunkt ur verksamhetens unika filosofi och kultur. Vi har identifierat olika styrmedel som visat sig vara avgörande i arbetet med hälsopromotion. Betydande faktorer har bland annat varit företagskulturen, incitamentsystem samt om träningen är obligatorisk eller inte. Genom en unikt anpassad styrmix kan företag uppnå en hälsopromotion som genererar både  mänskliga och ekonomiska vinster på lång sikt.

<p>Genom det växande antalet kravställande intressenter måste företag finna nya vägar att utvecklas. För att uppnå tillväxt och värdeskapande måste företaget vara flexibelt och kan inte längre enbart fokusera på en typ av intressenter om avsikten är att säkra långsiktig framgång och konkurrenskraft.</p><p>Att skydda miljön är ett område som får allt större uppmärksamhet i samhället. Företag kan inte längre ignorera detta område och allt fler röster höjs för att företag och organisationer måste integrera detta i sin ordinarie verksamhet för att nå framgång.</p><p>Denna studie har som avsikt att undersöka möjligheterna att använda verktyget Balanced Scorecard som övergripande styrning av organisationers miljöarbete. Studien har genomförts genom en fallstudie på en större industriell organisation där syftet varit att undersöka möjligheterna att effektivisera dess miljöarbete genom användning av Balanced Scorecard.</p><p>Resultaten i denna studie visar att verktyget är resurskrävande vid framtagandet och utmaningarna är många för en organisation att implementera detta på miljöarbetet. Verktyget kräver att vissa områden beaktas såsom uppmärksamhet, delaktighet och kommunikation.</p><p>Ett Balanced Scorecard för miljöarbetet kan, om identifierade förutsättningar beaktas, förbättra kommunikationen, informationsflödet, redovisning av prestanda och öka möjligheterna till ett tvärfunktionellt miljöarbete. Styrkan hos verktyget är att det presenterar miljöarbetet på traditionellt företagsstyrningsspråk vilket kan öka integreringen i organisationers ordinarie styrning.</p>

Genom det växande antalet kravställande intressenter måste företag finna nya vägar att utvecklas. För att uppnå tillväxt och värdeskapande måste företaget vara flexibelt och kan inte längre enbart fokusera på en typ av intressenter om avsikten är att säkra långsiktig framgång och konkurrenskraft. Att skydda miljön är ett område som får allt större uppmärksamhet i samhället. Företag kan inte längre ignorera detta område och allt fler röster höjs för att företag och organisationer måste integrera detta i sin ordinarie verksamhet för att nå framgång. Denna studie har som avsikt att undersöka möjligheterna att använda verktyget Balanced Scorecard som övergripande styrning av organisationers miljöarbete. Studien har genomförts genom en fallstudie på en större industriell organisation där syftet varit att undersöka möjligheterna att effektivisera dess miljöarbete genom användning av Balanced Scorecard. Resultaten i denna studie visar att verktyget är resurskrävande vid framtagandet och utmaningarna är många för en organisation att implementera detta på miljöarbetet. Verktyget kräver att vissa områden beaktas såsom uppmärksamhet, delaktighet och kommunikation. Ett Balanced Scorecard för miljöarbetet kan, om identifierade förutsättningar beaktas, förbättra kommunikationen, informationsflödet, redovisning av prestanda och öka möjligheterna till ett tvärfunktionellt miljöarbete. Styrkan hos verktyget är att det presenterar miljöarbetet på traditionellt företagsstyrningsspråk vilket kan öka integreringen i organisationers ordinarie styrning.

Historiskt har samhällsfastigheter alltid ägts av offentlig sektor men på senare tid har intresset för utomstående investeringar från externa fastighetsbolag ökat och idag är ägandet av samhällsfastigheter avsevärt mer diversifierat. Valet att äga eller hyra samhällsfastigheter är således en debatterad och aktuell frågeställning i svenska kommuner. Kommuner kan välja strategisk styrning att antingen äga eller hyra samhällsfastigheter, eller en kombination av dessa. Till den strategiska inriktningen använder kommuner en operativ styrning för att hantera sitt fastighetsbestånd – där de väljer styrning på övergripande eller objektsnivå. Syftet med denna studie är att öka kunskapen hur den strategiska styrningen kan påverka den operativa styrningen. Studien utgår från en teoretisk referensram bestående av institutionell och situationsbaserad teori samt tidigare forskning. Utifrån strategisk och operativ styrning har även en teoretisk modell med förväntningar utvecklats vilket utgör en bas i studiens empiri och analys. För att uppnå syftet utförs en flerfallstudie på relationen mellan strategisk och operativ styrning på tio svenska kommuner genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Kommunerna valdes för att överensstämma med den teoretiska modellen. Empirin för studien visar att den teoretiska modellen med tillhörande förväntningar till övervägande del kunde stärkas. Studien kom fram till slutsatsen att kommuner väljer strategisk styrning baserat på ekonomiska faktorer samt om de ser sig förmå att hantera ett fastighetsbestånd på egen hand eller om en extern part är bättre lämpad. Detta betyder att studien har visat att kommuner vid val av strategisk styrning överväger om det ska föreligga ett oberoende eller beroende till externa parter. Vid ägande av samhällsfastigheter används operativ styrning på både övergripande och objektsnivå, medan vid hyrande av samhällsfastigheter används endast objektsnivå.

Brexit utgör en stor politisk osäkerhet eftersom det är första gången som ett land lämnar EUsfrihandelsavtal. Osäkerheten kring detta gör att det är mycket svårt att förutse hur Sverigeshandelsmöjligheter med Storbritannien kommer att påverkas. Brexit bidrar till att affärsmiljönför företag blir ännu mer oförutsägbar och dynamisk än tidigare. Detta ökar behovet hos företagatt hålla sig uppdaterade kring utvecklingar i affärsmiljön samt anpassa sina verksamheter efternya regler och handelsprocedurer. Denna studie undersöker hur små och medelstora företagförhåller sig till Brexit för att hantera den ökade osäkerheten. Studien undersöker i vilkenutsträckning företagen tillämpar strukturerade strategier i jämförelse med inkrementella ochdynamiska strategier. Strukturerade strategier betonar bland annat framtidsprognoser medaninkrementella och dynamiska strategier kännetecknas av flexibilitet och gradvis anpassning.Datainsamlingen har skett med hjälp av undersökningen och sekundärkällor. Analys avresultatet visar att majoriteten av företagen i denna undersökning anser att affärsmiljön är förosäker och oförutsägbar för att utveckla strukturerade strategier utifrån framtidsprognoser.Istället tenderar företagen att komplettera inkrementella strategier med aspekter avstrukturerade strategier för att förbättra sina förutsättningar att anpassa sig gradvist utifrånhändelser i affärsmiljön.

I den här fallstudien undersöks hur undervisningskvaliteten inom högre utbildning påverkas av ett prestationsbaserat resursfördelningssystem vid Luleå tekniska universitet. Författarna har även undersökt under vilka förutsättningar undervisningen kan få högre (lägre) kvalitet vid en tilldelning av större (mindre) ekonomiska resurser. Som grund till denna studie ligger den kritik som det befintliga systemet har fått och Regeringens vision att ta fram ett nytt resursfördelningssystem för högre utbildning. Enligt dagens system fördelas delar av ersättningen till universitet baserat på hur många studenter som examineras och godkänns på kurser och utbildningsprogram. Teorierna i studien baseras på Simons modell över styrningens hävstänger, strategisk styrning, professionsteori samt prestationsbaserad styrning för att få en djupare förståelse kring ämnet. Det insamlade materialet bestod av kvalitativa intervjuer med lärare på universitetet och med lärarnas uppfattning i fokus. Resultatet av studien indikerar att undervisningskvaliteten inom högre utbildning inte påverkas i någon nämnvärd utsträckning av ett prestationsbaserat resursfördelningssystem. Det ligger inte i lärares natur att manipulera resultat i ett ekonomiskt syfte vilket kan förklaras av yrkesstoltheten inom deras profession. Vidare kan en förutsättning för att en större tilldelning ekonomiska resurser kan leda till högre kvalitet i undervisningen, vara att lärare inte ska behöva arbeta på fritiden i lika stor utsträckning. Lärares återhämtning är viktig och kan på lång sikt påverka kvaliteten i undervisningen. För vidare forskning föreslår författarna en större undersökning omfattande flera universitet. Det för att möjliggöra jämförelse och för att få en mer generell uppfattning om hur undervisningskvaliteten påverkas av ett prestationsbaserat resursfördelningssystem.

Statens fastighetsverk (SFV) är en förvaltarmyndighet som har i uppdrag att förvalta, vårda och utveckla det statliga kulturhistoriska arvet. SFV är i dagsläget inne en utvecklingsprocess efter att en omorganisation har ägt rum. Ett av utvecklingsområdena är byggprojekt inom fastighetsutveckling och där projektprocessen är under pågående utredning. Syftet med rapporten var att utreda hur SFV kan effektivisera projektprocessen med avgränsning till tidiga skeden. Under utredningen användes metoden benchmarking på övriga fastighetsverksamheter: Locum, Akademiska Hus, SISAB, Vasakronan, samt Fortifikationsverket, i syfte att erhålla kunskap som kan anpassas till SFV för att kunna utveckla verksamhetens befintliga arbetsmetoder. Under studien har det konstaterats att det finns utvecklingspotential hos SFV. Införande av en behovsanalys och rutiner kring denna samt implementering av strategisk styrning i tidiga skeden, är några av rapportens slutliga rekommendationer som kan leda SFV till att bli en mer proaktiv verksamhet. / The national property Board (SFV) is a managing authority which is responsible to manage, nurture and develop the State cultural and historical heritage. SFV is currently in a process of development after reorganization has taken place. One of the developments is building projects in property development and where the project process is under current investigation. The purpose of the report was to examine how SFV could streamline their project process with demarcation to the crucial early stages. During the investigation the benchmarking method was used on other real estate organizations: Locum, Akademiska Hus, SISAB, Vasakronan, as well as the Swedish fortifications Agency, with the purpose of obtaining knowledge that can be adapted to the SFV in order to develop the company's existing practices. Through benchmarking, it has been confirmed that there is potential for development in SFV. Introduction of a needs analysis, its’ surrounding procedures and the implementation of strategic management in the early stages, are some of the report's final recommendations that can lead SFV to become a more proactive organization.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur styrkortsanvändning hos svenska kommuner upplevs av involverade chefer, särskilt sett till användbarhet och användarvänlighet. Metod: Denna studie antar ett kvalitativt och tolkningsinriktat synsätt och har en abduktiv ansats. Tillvägagångssättet omfattar en litteraturstudie samt empiri-insamling medelst semistrukturerade intervjuer, vilka sedan växelvis har ställts mot varandra genom en tematiserad analys. Slutsats: Vår slutsats är att styrkortsanvändning hos svenska kommuner uppvisar avsevärd variation, men att styrkorten överlag upplevs som användbara för organisationen; något mindre användbara för den enskilde chefen samt att bristfällig användarvänlighet är vanligt förekommande. Förslag till fortsatt forskning: Se stycke 6.4. Studiens bidrag: Vår studie bidrar med empirisk bekräftelse av att balanserat styrkort upplevs vara ett användbart koncept för kommunal styrning. Vidare påvisar studien att styrkortet främst är praktiskt användbart för organisationen som helhet; sett till den enskilde chefen är användbarheten och användarvänligheten mer begränsad, och förbättringspotentialen upplevs vara stor sett till båda perspektiv. / Aim: The purpose of this study is to create an understanding for how scorecard usage in Swedish local government is perceived by the involved managers, especially in terms of usefulness and ease of use. Method: This study adopts a qualitative and interpretative stance and has an abductive approach. The mode of procedure includes a literature study and collection of empiric material through semistructured interviews, which have then iteratively been positioned versus each other in a thematised analysis. Conclusions: Our conclusions are that scorecard usage in Swedish local government organisations encompasses considerable variation, but that the scorecards in general are perceived as useful for the organisation; somewhat less useful for the individual manager and that inadequate ease of use is commonly occurring. Suggested future research: See paragraph 6.4 below. Contribution of the thesis: Our study contributes with empiric confirmation that the balanced scorecard is perceived to be a suitable concept for Swedish local government management. The study also shows that the scorecard is useful primarily for the organisation as a whole; the usefulness and ease of use seen to the individual manager is more limited, and the potential for improvement is perceived to be considerable seen to both perspectives.

Examensarbetets mål har varit att utveckla en modell för att värdera och prioritera utvecklingsprojekt som verkar för att projektportföljen som helhet ska stödja företagets strategier. För att uppnå målet gavs studien syftet att förklara en process samt vilka styrmedel och parametrar som skapar en projektportföljhantering med koppling till strategin. Bakgrunden till syftet grundas både empiriskt och i vetenskapen. Den empiriska grunden sammanfattas i fyra utmaningar som identifierats genom en förstudie och genom beställaren Propias erfarenhet i följande fyra punkter: a) Företagen upplever en saknad av översikt över hur projekten uppfyller strategin. b) Önskar ökad transparens kring hur strategiska värderingar och prioriteringar görs. c) När externa förutsättningarna genom strategi ändras är det inte säkert att projektet omvärderas. d) Projekt växer och blir mer komplexa utan att omvärderas och har på så sätt svårt att motivera resursåtgång. En förstudie av befintlig vetenskap påvisade att koppling mellan projektportföljhantering och strategi behövde undersökas vidare. För att svara på företagens utmaningar och samtidigt bringa klarhet i hur strategi kan kopplas till projektportföljhantering gjordes en teoretisk utveckling av en modell och analysmodell som sedan låg till grund för att analysera data från en empirisk studie. Den empiriska insamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer på tre företag på koncernnivå och inom ett av företagen gjordes en mer omfattande studie där även enskilda affärsområden studerades.Arbetet resulterade i en modell som innefattar en process som beskriver stegen från identifiering av initiativ till utvärdering samt utifrån vilka styrmedel och värderingsparametrar, prioritering samt beslut inom processen ska baseras på. Stegen i modellen är identifiering, klassificering, balansering, urval, prioritering, optimering, sekvensering, beslut och utvärdering. De styrmedel som kopplas till processen och som lämpar sig för att koppla strategi till projektportföljhanteringsprocessen(PPH) är främst riktlinjer, budget, mål och mätetal samt strategiska perspektiv. Hur stegen kopplas ihop med styrmedel och parametrar visualiseras i Figur 1.För utmaningarna a, och b, föreslås att företag har identifiering, klassificering och balansering av projekt och placerar projekten i rätt portfölj samt att företag använder sig av en projektportföljhanteringsprocess (PPH-process) som skapar transparens och en översikt. För utmaningarna c, och d, föreslås att företag kopplar sin strategi till sina projektportföljer, skapar en synkronisering mellan strategi- och PPH-processen samt parkerar projekt som inte är aktuella för denna iteration av PPH-processen. / The goal of the thesis is to develop a model to valuate and prioritize development projects to ensure that the project portfolio is in line with strategy. To reach the goal the report was given the purpose to explain a process and which management control instruments and valuation parameters that creates a project portfolio management process that is connected to strategy. The background is based both in theory and empirically, which was ensured during the pre-study. The empirical background can be summed up in four main points: a) Businesses experience a lack of overview regarding how projects contribute strategy. b) Businesses wish for increased transparency regarding how strategic valuations and prioritization are being made. c) When external factors incorporated in strategy is changing it does not mean the all projects are re-valuated. d) When projects grow to be gradually more complex there is a tendency of not revaluating, hence resulting in trouble allocating resources for the project.A pre-study was conducted which showed that research finds a gap between strategy and how project portfolios are managed and that gap needs to be further examined. To fill the gap and answer to the empirical challenges a theoretically developed model has been developed combined with a model of analysis which was the foundation of the analysis of empirical data. The empirical data was collected through qualitative interviews from three different companies on corporate level as well from business level in one of the companies.This report has resulted in a process, management control components and parameters to be able to evaluate and prioritize project in a portfolio. The process consists of the steps identifying, clustering, balancing, selecting, prioritizing, optimizing, sequencing, deciding and evaluating. Meanwhile, guidelines, budget, performance measurement with goals and strategic perspectives are suitable formats for transferring strategy into the project portfolio management process.To handle point a) and b) above the study suggests that the process steps identifying, Clustering and balancing are used to place the projects in the appropriate portfolio and by that facilitate balance between projects and initiatives. To ensure transparency and enable overview the process needs to be formal and followed by the users. Regarding point c) and d) it is suggested that the project portfolio management process need to be adjusted for compatibility with the strategy development process and that projects.