<p>Syrianer saknar en egen stat och lever följaktligen idag i diasporan, bland annat i Sverige. De saknar en universell institution som tillvaratar deras egna intressen, såsom en egen stat. Syrianska organisationer har med åren utvecklat en diasporakultur. Organisationerna försöker tillvarata syrianernas intressen såsom historia, språk och kultur och ett tydligt historiemedvetande finns inom gruppen. Den kanske främsta beståndsdelen i detta historiemedvetande och som aktualiserats under det senaste årtiondet är minnen och berättelser om folkmordet på syrianer, Seyfo, som inträffade i det osmanska riket i skuggan av första världskriget. En stark identitet i sin egen historia är viktigt för att integreras i samhället och bli konstruktiva samhällsmedborgare. Men de syrianska ungdomarna har inte en riktig bra tillgång till detta och skolans historieundervisning saknar insyn på invandrargruppernas historia. Sverige är idag av ett mångkulturellt samhälle och det märks tydligt i den svenska skolan. Därför går det att fundera över vilken roll den svenska skolan har i dagens mångkulturella Sverige. Denna mångkulturella utveckling och skolans ambitioner att skapa en dialog mellan människor från olika kulturer har förändrat synen på historieämnet i den svenska skolan. Det svenska historieämnet har som mål att skapa och verka för att utveckla elevernas historiemedvetande, men vissa elever behöver också grundläggande fakta om sin egen historia. Syftet med denna uppsats är att se hur de syrianska organisationerna, Syrianska Riksförbundet i Sverige (SRF) och Syrianska Ungdomsförbundet i Sverige (SUF) försöker förmedla dessa grundläggande fakta och upprätthålla ett historiemedvetande bland de syrianska ungdomarna.</p><p>Resultatet visar att SRF och SUF arbetar febrilt med att stärka syrianska ungdomars identitet. Genom att bland annat anordna föreläsningar och kulturella tillställningar, ge ut musik, litteratur och film och uppmärksamma Seyfo upplyser förbunden de syrianska ungdomarna om syriansk/arameisk historia, kultur, språk och religion. SRF och SUF arbetade under de inledande åren arbetade med att skapa en grund för gemenskap och sammanhållning inom gruppen, arbetet koncentrerades till att skapa den specifika etniska identiteten. Under senare år arbetade SRF och SUF med att föra ut den etniska identiteten på ett politiskt sätt. Orsaken till denna aktivitet och skapandet av denna diasporakultur kan grunda sig i tillgången till det så kallade offentliga rummet i Sverige. I sina tidigare hemländer var uttryck för syriansk historia, kultur och språk i det offentliga rummet inte möjligt.</p>

Syrianer saknar en egen stat och lever följaktligen idag i diasporan, bland annat i Sverige. De saknar en universell institution som tillvaratar deras egna intressen, såsom en egen stat. Syrianska organisationer har med åren utvecklat en diasporakultur. Organisationerna försöker tillvarata syrianernas intressen såsom historia, språk och kultur och ett tydligt historiemedvetande finns inom gruppen. Den kanske främsta beståndsdelen i detta historiemedvetande och som aktualiserats under det senaste årtiondet är minnen och berättelser om folkmordet på syrianer, Seyfo, som inträffade i det osmanska riket i skuggan av första världskriget. En stark identitet i sin egen historia är viktigt för att integreras i samhället och bli konstruktiva samhällsmedborgare. Men de syrianska ungdomarna har inte en riktig bra tillgång till detta och skolans historieundervisning saknar insyn på invandrargruppernas historia. Sverige är idag av ett mångkulturellt samhälle och det märks tydligt i den svenska skolan. Därför går det att fundera över vilken roll den svenska skolan har i dagens mångkulturella Sverige. Denna mångkulturella utveckling och skolans ambitioner att skapa en dialog mellan människor från olika kulturer har förändrat synen på historieämnet i den svenska skolan. Det svenska historieämnet har som mål att skapa och verka för att utveckla elevernas historiemedvetande, men vissa elever behöver också grundläggande fakta om sin egen historia. Syftet med denna uppsats är att se hur de syrianska organisationerna, Syrianska Riksförbundet i Sverige (SRF) och Syrianska Ungdomsförbundet i Sverige (SUF) försöker förmedla dessa grundläggande fakta och upprätthålla ett historiemedvetande bland de syrianska ungdomarna. Resultatet visar att SRF och SUF arbetar febrilt med att stärka syrianska ungdomars identitet. Genom att bland annat anordna föreläsningar och kulturella tillställningar, ge ut musik, litteratur och film och uppmärksamma Seyfo upplyser förbunden de syrianska ungdomarna om syriansk/arameisk historia, kultur, språk och religion. SRF och SUF arbetade under de inledande åren arbetade med att skapa en grund för gemenskap och sammanhållning inom gruppen, arbetet koncentrerades till att skapa den specifika etniska identiteten. Under senare år arbetade SRF och SUF med att föra ut den etniska identiteten på ett politiskt sätt. Orsaken till denna aktivitet och skapandet av denna diasporakultur kan grunda sig i tillgången till det så kallade offentliga rummet i Sverige. I sina tidigare hemländer var uttryck för syriansk historia, kultur och språk i det offentliga rummet inte möjligt.

Abstract Titel: ”Här är sanningen Sverige!” – Unga flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och deras relation till medier i identitetsskapandet Författare: Nina Gergi Handledare: Eva Åsén Ekstrand Nyckelord: Identitet, identitetsskapande, flickor, genus, medier, relation, etnicitet, kultur, självuppfattning, syriansk-ortodoxa, kurder, ungdomar, unga, medieinnehåll, medieanvändning, mediepåverkan. Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa relationen mellan flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och medier. Målet med uppsatsen är att öka medvetenheten om flickornas bakgrundshistoria, det nuvarande levnadssättet och den framtida självbilden i relation till medierna och identitetsaspekten. Frågeställning Den övergripande frågeställningen i den här uppsatsen är: Hur ser relationen ut mellan medier och flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund? För att besvara huvudfrågan delade jag in frågeställningen i tre delfrågor. Vilken roll anser flickorna att medierna har när de formar sin identitet?  Hur värderar flickorna mediernas beskrivning av deras nuvarande levnadsvillkor och deras bakgrundshistoria? Förstärker eller försvagar medierna bilden av deras liv? Vilken betydelse anser flickorna att medierna har för deras självuppfattning, dvs. hur de förstår sin nuvarande situation och sin framtida möjlighet i Sverige? Metod Studien är kvalitativ och baserar sig på djupintervjuer med sex flickor – tre flickor från den syriansk-ortodoxa folkgruppen samt tre flickor från den kurdiska folkgruppen, i åldrarna 20–25 år. Med identitet avses inte religiös identitet. Flickorna som intervjuas har därför både kristen och muslimsk religiös bakgrund. Deras ursprung finns också i folkgrupper vars likheter är att de inte har en egen stat eller nation. Slutsats Relationen mellan medier och flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund är komplex, precis som människors identitetsskapande också är. För flickorna som lever i det svenska samhället och samtidigt med en annan etnisk och kulturell bakgrund i hemmet blir bilden mer komplex – de lever med dubbla biografiska berättelser. När flickorna ovanpå det upplever att den bild som medierna ger av deras situation är missvisande, och i det närmaste obefintlig, blir bilden ännu mer komplex. Jag använder ordet dubbelt för att beskriva komplexiteten i flickornas identitetsskapande: dubbel utsatthet, dubbel uteslutning och dubbelt negativt kapital. Min analys visar att medierna i Sverige inte ger flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund verktygen som de behöver för att utveckla sina identiteter. Medierna bidrar till att cementera en felaktig bild av flickorna, göra dem till offer eller rentav osynliggöra dem. Den roll som medierna spelar i flickornas liv är hämmande och de får arbeta aktivt för att förändra bilden som skapas i medierna. Flickorna använder inte medier i någon större utsträckning. De anser inte att traditionella medier hjälper dem att forma deras framtid i Sverige. Däremot inspirerar internet flickorna att bygga en fiktiv värld där de får utrymme att förhandla innebörden av sin kulturella identitet och få en förståelse för sitt komplexa identitetsarbete.