Studiens syfte är med utgångspunkt i elevers perspektiv att undersöka om de upplever känsla av sammanhang i hälsodelen i Idrott och Hälsa 1. Känsla av sammanhang (KASAM) handlar om i hur hög grad man upplever komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i tillvaron. Forskning har visat att elevers upplevelse av ämnet Idrott och Hälsa kan påverkas positivt om denna teori tillämpas i undervisningen (Thedin Jakobsson, 2012).   Studien har en kvantitativ ansats och genomfördes genom enkäter som 163 gymnasieelever från olika skolor i Värmland besvarade. Resultaten var i sin helhet mycket positiva då majoriteten hade höga värden på alla komponenter. Elevernas begriplighet var högst angående den allmänna förståelsen för hälsodelen och dess syfte. Det som kan förbättras är tydligheten gällande kunskapskraven och vad läraren förväntar sig av eleverna. Resultaten av hanterbarhet indikerade mest positiva svar om möjligheten att utvecklas och lyckas. De negativa tendenserna förekom inom elevernas känsla av att det inte är lätt att klara hälsodelen och det fanns en viss otrygghet inför lektionerna.  Meningsfullheten upplevdes främst positivt gällande att eleverna är motiverade att förbättras inom hälsodelen och att de anser att det är en viktig del i ämnet. Eleverna har dock inte så stort intresse eller engagemang för området. Det är viktigt att lärare skapar lektioner utifrån KASAM då det kan öka den positiva upplevelsen av ämnet. Överlag framstår det som lärarna i hög uträckning lyckats med detta. Vissa delar fungerar bra och andra kan förbättras ytterligare.

<p>Syftet med denna studie har varit att belysa tidigare studenters yrkesrolls betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Vi har använt oss av tio intervjuer med tidigare studenter, som har läst på Beteendevetenskapliga programmet och på Programmet för Välfärdsarbete med inriktning mot rehabilitering. Vi ville fånga deras väg ut på arbetsmarknaden. Intervjuerna har vi tolkat med hjälp av teorier om flexibilitet, sociala roller och känslan av sammanhang. Vi fann att en otydlig yrkesroll försvårar etableringen på arbetsmarknaden, då arbetsgivarna har svårt att veta vad utbildningarna innebär. Samtidigt blir det svårt för individen att veta var på arbetsmarknaden hon passar in. Våra intervjupersoner anser att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden om de inte har en tydlig yrkestitel. Väl inne på arbetsmarknaden är det enklare att utvecklas i sin yrkesroll.</p> / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

<p>Bakgrund: Den svenska abortlagen från 1 januari 1975, ger den gravida kvinnan rätt att själv bestämma om hon vill avbryta graviditeten. Mannens roll och behov nämns inte alls.</p><p>Syfte: Att belysa kvinnors och mäns upplevelser och behov av stöd under abortprocessen.</p><p>Metod: En systematisk litteraturstudie med 16 vetenskapliga artiklar analyserades och kvalitetsgranskades.</p><p>Resultat: Litteraturstudien visade på abortupplevelsen som en jobbig period i livet men det resulterade även i en beslutsamhet och mognad.</p><p>Diskussion: Resultatet tyder på att det är nödvändigt att få en ökad förståelse för den individuella vårdtagarens behov och förväntningar av vården och behandlingen. För att få en förståelse för mångsidigheten i abortsituationen bör man synliggöra både mannens och kvinnans delaktighet.</p><p>Konklusion: Männens upplevelser av abortprocessen är föga outforskade. Sjuksköterskans roll i processen är betydelsefull och därför är det oerhört viktigt att personalen innehar kunskap och intresse att kunna bemöta dessa patienter.</p>

<p>Att vara mellanchef är på många sätt en utsatt position. Man förväntas hantera krav från både över- och underordnade, samt från sina kollegor som befinner sig på samma nivå. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven från samhället. Vilka är dessa krav? Hur skiljer de sig från varandra? Står de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur påverkar dessa mellanchefer på individnivå? Undersökningen utgår från Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori. Utifrån dessa två grundläggande teorier har vi framställt följande två frågeställningar; Hur förhåller sig mellanchefer till arbetskraven, inflytandet och det sociala stöd de möter i sitt arbete, samt i vilken grad upplever mellanchefer sitt arbete som begripligt, hanterbart och meningsfullt?  Undersökningen är kvalitativ till sin karaktär, och intervjuer har utförts med mellanchefer inom den offentliga sektorn i en kommun i Sverige. Resultatet visar att mellancheferna har en hög grad av inflytande, höga men relevanta arbetskrav i kombination med starkt socialt emotionellt och instrumentellt stöd. Som komplement till detta framgår en väsentlig dos av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i förhållande till arbetet, alla grundläggande komponenter inom KASAM-teorin.</p>

Bakgrund: Den svenska abortlagen från 1 januari 1975, ger den gravida kvinnan rätt att själv bestämma om hon vill avbryta graviditeten. Mannens roll och behov nämns inte alls. Syfte: Att belysa kvinnors och mäns upplevelser och behov av stöd under abortprocessen. Metod: En systematisk litteraturstudie med 16 vetenskapliga artiklar analyserades och kvalitetsgranskades. Resultat: Litteraturstudien visade på abortupplevelsen som en jobbig period i livet men det resulterade även i en beslutsamhet och mognad. Diskussion: Resultatet tyder på att det är nödvändigt att få en ökad förståelse för den individuella vårdtagarens behov och förväntningar av vården och behandlingen. För att få en förståelse för mångsidigheten i abortsituationen bör man synliggöra både mannens och kvinnans delaktighet. Konklusion: Männens upplevelser av abortprocessen är föga outforskade. Sjuksköterskans roll i processen är betydelsefull och därför är det oerhört viktigt att personalen innehar kunskap och intresse att kunna bemöta dessa patienter.

Syftet med denna studie har varit att belysa tidigare studenters yrkesrolls betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Vi har använt oss av tio intervjuer med tidigare studenter, som har läst på Beteendevetenskapliga programmet och på Programmet för Välfärdsarbete med inriktning mot rehabilitering. Vi ville fånga deras väg ut på arbetsmarknaden. Intervjuerna har vi tolkat med hjälp av teorier om flexibilitet, sociala roller och känslan av sammanhang. Vi fann att en otydlig yrkesroll försvårar etableringen på arbetsmarknaden, då arbetsgivarna har svårt att veta vad utbildningarna innebär. Samtidigt blir det svårt för individen att veta var på arbetsmarknaden hon passar in. Våra intervjupersoner anser att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden om de inte har en tydlig yrkestitel. Väl inne på arbetsmarknaden är det enklare att utvecklas i sin yrkesroll. / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

Att vara mellanchef är på många sätt en utsatt position. Man förväntas hantera krav från både över- och underordnade, samt från sina kollegor som befinner sig på samma nivå. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven från samhället. Vilka är dessa krav? Hur skiljer de sig från varandra? Står de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur påverkar dessa mellanchefer på individnivå? Undersökningen utgår från Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori. Utifrån dessa två grundläggande teorier har vi framställt följande två frågeställningar; Hur förhåller sig mellanchefer till arbetskraven, inflytandet och det sociala stöd de möter i sitt arbete, samt i vilken grad upplever mellanchefer sitt arbete som begripligt, hanterbart och meningsfullt?  Undersökningen är kvalitativ till sin karaktär, och intervjuer har utförts med mellanchefer inom den offentliga sektorn i en kommun i Sverige. Resultatet visar att mellancheferna har en hög grad av inflytande, höga men relevanta arbetskrav i kombination med starkt socialt emotionellt och instrumentellt stöd. Som komplement till detta framgår en väsentlig dos av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i förhållande till arbetet, alla grundläggande komponenter inom KASAM-teorin.

Syfte med uppsatsen var att redogöra för hur individer som vuxit upp i familjer där en förälder missbrukat och/eller varit psykisk sjuk, beskriver sig själva i då och nutid, hemförhållanden och uppväxtförhållanden samt deras överlevnadsstrategier. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och utgörs av en innehållsanalys av tre biografier inom detta område. Genom att läsa tre biografier som belyser denna problematik samt med KASAM begreppen begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och den dramaturgiska teorin har uppsatsen kunnat svara på frågeställningarna om hur individerna begriper sin barndom, hur har individerna hanterat sin barndomssituation samt om individerna kan se sin barndom som något bra. Uppsatsen har resulterat i förståelse för hur viktiga vuxna individer är för barn med sådan här problematik, samt hur viktigt det är att ha fritidsintressen. / The main purpose of this paper is to describe how individuals, who has grown up with parents who abused drugs or been mentally ill, describes themselves in the past as well as in the present, concerning their upbringing, home life, and their strategies of survival. The paper is qualitative in nature and consists of a content analysis of three biographies concerning this area. By reading these biographies that illustrates this problem and the concepts of KASAM; comprehensibility, manageability, meaningfulness and the dramaturgical theory, the paper has been able to explain how the individuals look back at their childhood, how they've been able to cope with it, and if they can see their childhood as a positive experience. The conclusions drawn from the paper are how important adult figures are in the life of these children and the importance of leisure activities.

Bakgrund: Varje år brännskadas cirka 23000 personer i Sverige så svårt att de kräver vård. Smärtan som följer behandlingen av skadan är oftast väldigt intensiv och påfrestande för patienten. Syfte: Att undersöka hur olika copingstrategier kan ha en smärtlindrande effekt vid såromläggning av brännskadade patienter. Metod: En litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt. Resultatet bygger på 17 vetenskapliga artiklar och en licentiatavhandling. Resultat: Avledning, avslappning och hanterbarhet visade sig vara de centrala fynden vid de olika copingstrategierna. Beroende på vilken strategi patienten använder sig av varierar tyngdpunkten mellan de olika fynden. Slutsats: Smärtintensitet, aktivering och hanterbarhet var viktiga faktorer som kan påverka copingförmågan och därmed smärtlindringen. För att kunna hjälpa patienter att bemästra sin situation på ett adekvat sätt är det viktigt för sjuksköterskor att bli medvetna om betydelsen av dessa faktorer. / Background: Each year about 23,000 people in Sweden are burned so badly that they require care. The pain resulting from treatment of the burns is usually very intense and stressful for the patient. Aim: To investigate how different coping strategies can have an analgesic effect during dressing changes of patients suffering from burns. Method: A literature review with a systematic approach. The result is based on 17 scientific articles and one licentiate dissertation. Result: Distraction, relaxation and manageability emerged as the central findings at the various coping strategies. Depending on what strategy the patient uses vary the emphasis between the findings. Conclusion: Pain intensity, activation and manageability were key factors that can affect copingabilities and thus pain relief. In order to help patients cope with their situation in an adequate manner, it is important for nurses to become aware of the importance of these factors.

Inledning/Bakgrund: Anhöriga till personer i palliativ vård tar ofta på sig rollen som anhörigvårdare och en sjuksköterska kommer med stor sannolikhet att möta dessa personer. Därför kan det vara av stor betydelse att som sjuksköterska veta hur anhörigvårdare upplever sin vardag.   Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att vara anhörigvårdare i palliativ vård.   Metod: En litteraturöversikt har genomförts med en induktiv ansats. Dataanalys har utgjorts av artiklar med kvalitativ design, samt mixad metod, då det stämde överens med examensarbetets syfte. Dataanalys har gjorts utifrån Fribergs femstegsmodell.   Resultat: Huvudfynd från 17 artiklar presenterades i tre huvudkategorier: När livet vänds upp och ner, Kommunikation och relation samt Stöd till anhörigvårdaren, med sju tillhörande subkategorier. Resultatet visade att positiva och negativa upplevelser av att vara anhörigvårdare började när personen tog rollen som anhörigvårdare. Upplevelserna fortsatte sedan genom hela sjukdomsperioden och fanns även efter att deras närstående gått bort.   Slutsats: Att vara en anhörigvårdare är en upplevelse på gott och ont. Det är viktigt att tillhandahålla nödvändig information tidigt i sjukdomsförloppet. Dock bör informationen ges i små mängder utefter anhörigvårdarens takt. Nyckelord: Anhörigvårdare, Palliativ vård, Stöd, Hanterbarhet, Rollförändring / Introduction/Background: Relatives to people in palliative care often take the role as a caregiver and a nurse will most likely encounter with these people. It could be of great significance for a nurse to know how caregivers experience their every-day life.   Aim: The aim was to describe the experience of being a caregiver in palliative care.   Method: A literature review with an inductive approach was composed. Data analysis was composed by articles with qualitative and mixed method design, as it harmonizes with the aim of this Bachelor’s thesis. Friberg’s five-step model has been used for data analysis.   Results: Main findings from 17 articles were presented in three main categories: When life turns up-side-down, Communication and relation and Support for the caregiver, with seven belonging subcategories. The results showed that positive and negative experiences of being a caregiver started when the person took the role as a caregiver. The experiences continued then throughout the whole illness trajectory and where present even after the death of their relative   Conclusion: Being a caregiver is both a good and a bad experience. It is important to provide necessary information early in the disease trajectory but the amount of information should be given in small doses in the pace of the caregiver.   Keywords: Caregivers, Palliative care, Support, Coping, Role change