En kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka hur rökande patienter påverkas av ett rökfritt sjukhus samt belysa sjuksköterskans roll. / A qualitative empirical interview study. The purpose of the study was to acquire experiences from smokers regarding the smokefree hospital and to light up the nurses caring role.

Det behövs en god lärmiljö som är anpassad utifrån elevernas behov för att elever ska lära och utveckla sina kunskaper (Skolverket, 2022). För bästa förutsättningar till lärande behöver eleverna känna KASAM som står för Känsla Av SAMmanhang. Det innebär att eleverna behöver känna begriplighet meningsfullhet och hanterbarhet under skoldagen (Antonovsky, 2005). I anpassad grundskola och gymnasieskola behöver elever stöttning i sin kommunikation, då de kan ha svårt att uttrycka sig. Det är viktigt att de får denna stöttning eftersom alla elever har rätt att uttrycka sina känslor och tankar, samt att få en förståelse för samspel och sin omgivning (Socialdepartementet, 2008). Vi har erfarenhet av att det ibland saknas verktyg och kompetens inom alternativ kompletterande kommunikation, AKK i anpassad grund- och gymnasieskola.   Syftet med studien var att ta del av lärarnas tankar om hur de med hjälp av alternativ kompletterande kommunikation (AKK) gör skoldagen meningsfull för elever som läser mot ämnesområden på anpassad grundskola- och gymnasieskola. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i studien. Vi har samlat in data genom semistrukturerade intervjuer med tio lärare med lärarlegitimation som arbetar på anpassad grundskola eller anpassad gymnasieskola. För att analysera datainsamlingen gjorde vi en tematisk analys. Följande teman framkom under analysen: ta tillvara på elevernas intressen för att skapa begriplig, hanterbar och meningsfull undervisning; självständighet i skolan och i framtiden; lärarens förutsättningar att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för eleverna.  Resultatet i denna studie visade att samtliga tio lärare arbetade med förtydligande pedagogik och AKK på olika sätt. Det var vanligt förekommande med bilder, tecken som stöd samt föremål i alla verksamheter och användes i samtliga ämnesområden. Lärarna uppfattade att det var lättast att skapa meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet med stöd av AKK i hem- och konsumentkunskap, vardagsaktiviteter, idrott och hälsa, motorik samt estetisk verksamhet. Det berodde på att undervisningen ofta var i en annan lokal som exempelvis idrottshall eller i ett kök där tillhörande föremål som bollar eller köksredskap fungerade som signaler inför kommande aktiviteter.

1Abstrakt:Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. För att uppnå en optimal omvårdnad av en individ anser vi att man kan använda sig av KASAMS olika delar. Syftet med denna litteraturstudie är att med utgångspunkt i Antonovskys teori om KASAM, beskriva hur känslan av sammanhang kan förstås hos personer med långvarig sjukdom. Analysen av artiklarna i denna litteraturstudie genomfördes utifrån Elo och Kyngäs (2008) metod för kvalitativ analys med en deduktiv ansats. Med hjälp av Antonovskys KASAM, en holistisk omvårdnadsteori med fokus på helheten hos en individ, kan vi som vårdpersonal få en bättre förståelse över en individs specifika behov. Resultatet ger en bild över genomgående behov som att bli sedd som individer och inte sin sjukdom, bättre strategier för att få information och att få möjligheten att få kontakt med andra i liknande situationer. Vår slutsats visar på att KASAM är ett bra verktyg för sjuksköterskor som ger en djupare förståelse hos individer med en långvarig sjukdom.

Studiens syfte är att bidra med ökad kunskap om förskollärares olika uppfattningar och erfarenheter av samling för barn i förskolan. För att samla in material som besvarar vårt syfte har åtta kvalitativa intervjuer med förskollärare använts som metod. Forskningen som valts ut pekar på att regler kring samlingen ofta finns samt att barnens tankar får ytterst lite plats. Den valda teorin för studien är Antonovskys salutogena teori där KASAM, en känsla av sammanhang, är i fokus. Med hjälp av KASAM:s tre centrala begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet analyserades resultatet. Resultatet visar att samtliga förskollärare i studien tycks använda olika anpassningar för att barnen ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar. Anpassningarna skiljer sig från varandra men förskollärarna uttrycker att samlingen ska upplevas begriplig, hanterbar och meningsfull för barnen. Resultatet visar också att det i förskollärarnas utsagor framkommer att de har en delad syn på samlingens syfte. Vissa av förskollärarna påtalar att samlingen alltid bör ha ett tydligt syfte medan andra talar om att samlingen kan vara ett sätt för att skapa en gemenskap. Studiens resultat visar vidare att KASAM verkar tillämpas i förskolans verksamhet och att beskrivna strukturer och rutiner kan möjliggöra för att barnen ska känna att samlingen blir begriplig.

Studiens syfte var att undersöka vilka erfarenheter kuratorer inom somatisk hälso- och sjukvård har av sympatistress samt undersöka hur kuratorerna upplever arbetssituationen utifrån KASAM. Syftet var också att förstå kuratorernas erfarenheter av sympatistress i relation till kuratorernas arbetssituation utifrån KASAM. Metoden som använts i studien var en kvalitativ intervju där sex kuratorer inom somatisk hälso- och sjukvård har intervjuats enskilt. Studien visade att kuratorerna har erfarenheter av sympatistress. Studien visade också flera indikationer på att det fanns arbetssituationer där kuratorerna hade vissa svårigheter att känna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Det framkom även flera indikationer på att det fanns arbetssituationer där kuratorerna kände hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Studiens slutsats var att kuratorerna är utsatta för situationer i arbetet som kan leda till att de utvecklar symptom för sympatistress. / The purpose of this study was to investigate hospital social workers experiences of compassion fatigue as well as examine how they feel and think about their work situation based on KASAM. The purpose was also to understand the hospital social workers experiences of compassion fatigue in relation to the hospital social workers feelings and thoughts about their work situation based on KASAM. The method that was used is a qualitative interview in which six hospital social workers were separately interviewed. The study showed that several hospital social workers have experiences of compassion fatigue. The study also showed several indications that there were work situations where hospital social workers had some difficulties in feeling manageability, comprehensibility and meaningfulness. It also showed several indications that there were work situations where hospital social workers felt manageability, comprehensibility and meaningfulness. The study concluded that the hospital social workers are exposed to situations in their work that can lead to the development of symptoms for compassion fatigue.

Syftet med denna studie var att förstå de strategier som användes av socialsekreterarna i hanteringen av en stor arbetsbelastning och undersöka deras nivå av känsla av sammanhang i hanteringen av nätverksfamiljehemsplaceringar av ensamkommande barn under 2015 och 2016. Studien varkvalitativ, och vårt empiriska material bestod av semistrukturerade intervjuer.Åtta socialsekreterare från sju mindre kommuner och två socialsekreterare från störrekommuner i södra Sverige, alla med erfarenhet av att arbeta med ensamkommande barn, deltog i vår studie. Vår ambition var att förstå hur, trots den stora arbetsbelastningen, socialsekreterarna hanterade sin arbetssituation. Vi försökte förstå de strategierna som bidrog till att göra det möjligt för socialsekreterarna att stanna kvar på sitt arbete trots omständigheterna. Vi fann att alla socialsekreterarna som intervjuades i vår studie hade en hög känsla av sammanhang som hjälpte dem att göra deras arbete meningsfullt och hanterbart. Den vanligaste coping strategi som socialsekreterarna använde sig av för att hantera deras arbetssituation var genom att sänka sina ambitioner och acceptera att deras arbete nådde en "good enough" standard. Socialsekreterare med stor arbetslivserfarenhet tenderade också att hantera den högre arbetsbelastningen mer framgångsrikt genom att acceptera, att trots att de inte alltid kunde följa rutiner och riktlinjer var avsikten fortfarande att göra gott i en svår situation. / The aim of this study was to create an understanding of the strategies used by the social workersin order to handle a large workload and to examine their level of sense of coherence intheir handling of kinship foster care placements of unaccompanied children in the years 2015and 2016. The study was qualitative, and our empirical material consists of semi-structuredinterviews. Eight social workers from seven smaller municipalities and two social workersfrom larger municipalities in southern Sweden, all with experience of working with unaccompaniedchildren, have participated in our study. Our ambition was to understand how, despitethe large workload, the social workers handled their situation. We have tried to create an understandingof the strategies that contributed to make it possible for the social workers to remainat work despite the circumstances. We have found that all the social workers interviewedin our study had a high sense of coherence that helped them make their work understandableand manageable. The most common coping strategy the social workers used was tolower their ambitions and accept that their administration reached “good enough” to handletheir workload. Social workers with a lot of work experience also tend to be able to handle ahigh workload more successfully by accepting that, in spite of not always being able to abideby routines and procedures, the intention is still to do good in a bad situation.

No description available.

The aim of this quantitative study was to from a gender perspective understand and measure the mental health among young people as a sense of managing to handle situations and also how satisfied young people are with their personal qualities. The study also aims to see if there is a connection between these two ways of explaining mental health. This study takes its standpoint from a gender theory and gender stereotypes. The study was conducted as a survey with 100 young girls and boys, all of whom was students of a Swedish upper secondary school. The result of the study show that young people in general has a good sense of being able to handle situations. There was as expected a difference between young girls and boys to be found, girls had in general a lower sense of managing to handle situations. Regarding the sense of being satisfied with the personal qualities, the girls and boys in this study show a general picture of being quite satisfied with their personal qualities. It has also shown that many of the results of this study is depending of gender and the beliefs and structures there is in society about how to be a “good” man or woman.

No description available.

Bakgrund: En litteraturgenomgång av aktuell forskning visar bristande riktlinjer för samarbete och ansvarsfördelning mellan föräldrar och sjuksköterskor i den palliativa vården av barn. Det framkommer kunskapsbrister kring vilka behov föräldrar har under barnets palliativa vårdtid och hur de på bästa sätt kan stödjas. Syfte: Studiens syfte var att belysa föräldrars upplevelser av sin relation med sjuksköterskan under den tid deras barn vårdas palliativt. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Med modifierad innehållsanalys analyserades berättelser från tio bloggar skrivna av föräldrar till svårt sjuka barn. Resultat: Ur analysen framkom fyra teman; lämnad ensam i ovisshet, beroendet som förlamar, relationens trygghet och delad verklighet. Analysfynden förklarades med hjälp av begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet från teorin om KASAM. Slutsats: I början av relationen med sjuksköterskan saknar föräldrarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och visar på en svag känsla av sammanhang. När relationen etableras och utvecklas ses även en ökning i känslan av sammanhang. Så länge föräldrarna upplever i sin relation med sjuksköterskan ett beroende som förlamar och att vara lämnad ensam i ovisshet så kan relationens trygghet och en delad verklighet inte uppnås. Klinisk betydelse: Den nya kunskapen kan användas till att problematisera relationen mellan förälder och sjuksköterskor. En ökad kunskap om individers känsla av sammanhang ger möjlighet för att skapa en individanpassad vård vilket kan förbättra omvårdnaden. / Background: A literature review of current research shows a lack of guidelines when it comes to the cooperation and division of responsibilities between the parents and nurses within the palliative care of children. There are knowledge gaps regarding parents’ needs during this critical time and what nurses should do to best support them. Purpose: The purpose of the study was to examine parents' perceptions of their relationship with nurses during the time their child is in palliative care. Method: Empirical study with a qualitative approach. Narratives from 10 blogs written by parents of seriously ill children were analysed with a modified content analysis. Results: From the analysis four overall themes were revealed; abandoned in uncertainty, paralyzing dependence, security of the relationship and a shared reality. Conclusion: In the beginning of the child’s palliative care the parents’ relationship with the nurse is dominated by a lack of comprehensibility, manageability and meaningfulness and therefore shows a low sense of coherence. When the relationship deepens one can also note an increased sense of coherence. As long as the parents feel abandoned in uncertainty and experience a paralyzing dependence in the relationship with the nurse the security of the relationship and a shared reality cannot be achieved. Clinical implications: The new knowledge can be used to problematize relationships between parents and nurses. A deeper understanding of an individuals' sense of coherence provides an opportunity to create individualized care, which in turn can lead to an improved care.