Bakgrund: De flesta kvinnor oavsett bh-storlek, belastar via sin bh:s axelband nacke, axlar och dess muskulatur med bystens tyngd hela dagen, vilket skapar ett statiskt tryck under en längre tid utan vila. För att belastningsskador inte ska uppstå bör belastning begränsas i tid (AFS 1998:1). Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor i arbetsför ålder med diagnosen fibromyalgi upplever och hanterar smärtan i nacke och axlar utifrån bh-bandens statiska belastning, samt försöka förstå om och hur detta även påverkar arbetsförmågan. Metod: Med en kvalitativ forskningsansats som grund genomfördes en gruppdiskussion utifrån fokusgruppsintervjuns arbetssätt, samt två enskilda intervjuer där respondenterna fick delge sina erfarenheter och upplevelser inom ämnesområdet. Resultat: För tre av studiens fyra deltagare visade resultatet på att bh-bandens belastning hade betydelse för en utökad smärtupplevelse i nacke och axlar och att detta även påverkade arbetsförmågan negativt när deltagarna upplevde försämrad ork, koncentration och kraftlöshet. Slutsats: Bh-bandens statiska belastning kan ha negativ inverkan på smärta i nacke och axlar och för att i framtiden kunna underlätta hanteringen, minska belastningen och öka arbetsförmågan hos berörd målgrupp men även hos andra kvinnor med liknande problem, är information och vidare forskning inom området nödvändig. / <p>2013-06-04</p>

BAKGRUND: Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som innebär ett stort lidande för den drabbade. Sjukdomen kan leda till symtom så som hallucinationer, förvrängd verklighetsuppfattning, apati och tillbakadragenhet. Sammantaget innebär detta att patienter med schizofreni skattar sin Quality of Life lägre än genomsnittspopulationen. SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vilka faktorer som påverkar Quality of Life hos personer med diagnosen schizofreni och som behandlas i öppenvården. METOD: Undersökningen genomfördes som en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte ingick, de granskades kvalitémässigt och genomgick en strukturerad analys. RESULTAT: De identifierade faktorer som påverkade Quality of Life hos personer med schizofreni delades in i tre huvudkategorier som var synonyma med Anontonvskys KASAMbegrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som underkategorier till dessa begrepp identifierades följande underkategorier: Positiva symtom, den kognitiva förmågan, den psykosociala situationen, att ha kontroll över vardagen, fysisk hälsa, stöd från vården och livsglädje och optimism. Sammanfattningsvis visar artiklarna att de tre huvudkategorierna identifierar områden där patienterna har en låg funktionsgrad. De sju underkategorierna identifierar i sin tur områden som direkt eller indirekt påverkar patientens Quality of Life. SLUTSATS: Sjuksköterskan kan på egen hand eller tillsammans med andra yrkeskategorier inom vården stärka Quality of Life hos personer med schizofreni, dels genom motiverande samtal men också genom samordnade insatser mellan olika samhällsaktörer. KLINISK BETYDELSE: Personer med schizofreni upplever socialt utanförskap, brist på sysselsättning och isolering som faktorer som påverkar deras livssituation negativt. Som vårdgivare är det av största vikt att möta patienten i dess upplevda problem för att få ett positivt behandlingsresultat. / BACKGROUND: Schizophrenia is a serious psychiatric illness, which entails great suffering for the person afflicted. The illness may cause symptoms such as hallucinations, a distorted sense of reality, apathy and reclusiveness; in effect causing the schizophrenic patient to evaluate his or her Quality of Life as being lower than the average persons. PURPOSE: The purpose of the literature review, was to highlight which factors affect Quality of Life, for schizophrenic patients in outpatient care. METHOD: The study was carried out as a literature review. Ten scientific articles, well suited for the purpose of this paper, were critically reviewed and structurally analyzed. RESULT: The identified factors, influencing Quality of Life for patients suffering from schizophrenia, were divided into three main categories, synonymous with Antonovsky's concept of KASAM: comprehensibility, manageability and meaningfulness. Furthermore, seven concepts were identified as constituting subcategories: positive symptoms, the psychosocial situation, maintaining control of ones everyday life, physical health and support from health facilities and exuberance and optimism. In summary, the articles studied show that the three main categories identify areas, in which the patients are low functioning. The seven sub-categories in their turn identify areas that directly or indirectly affect the patients' Quality of Life. CONCLUSION: The nurse can improve Quality of Life in individuals diagnosed with schizophrenia, either on her own, or in collaboration with other professionals in the health care sector. This can be achieved through motivational talks, but also through coordinated efforts between various social actors. CLINICAL SIGNIFICANCE: Patients suffering from schizophrenia, perceive exclusion in the social arena, a lack of pursuit and/or employment and general isolation as factors negatively affecting their lives. Thus the ability of caregivers, to meet the perceived problems and needs of the patient, is paramount when striving for a positive outcome of treatment.

No description available.

Syftet med denna studie är att belysa psykoterapeutens upplevelse av ansvar gentemot sina patienter samt hur detta påverkar henne i sitt professionella arbete respektive sitt privata liv. Studien söker att besvara följande frågeställningar: 1.) Hur beskriver psykoterapeuter upplevelsen av existentiellt ansvar gentemot sina patienter? 2.) Hur beskriver psykoterapeuter olika faktorer som påverkar ansvarsupplevelsen? 3.) Hur beskriver psykoterapeuter ansvarsupplevelsens påverkan på ett existentiellt plan? 4.) Vad beskriver psykoterapeuter som hjälpsamt för att hantera ansvarsupplevelsen? Författaren har valt en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex legitimerade psykoterapeuter. Dessa transkriberades till skrift och analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att det existentiella ansvaret gentemot patienten upplevs som stort och genomgripande samt att ansvarskänslans styrka påverkas av både strukturella, patientavhängiga och personliga faktorer. Ansvarskänslan tycks vara kopplad till den mänskliga existensen snarare än till formella regler och riktlinjer. Psykoterapeuten påverkas av sitt arbete både i det privata och professionella livet. Detta upplevs som relativt oproblematiskt av psykoterapeuten om/när hon har hittat ett sätt att förhålla sig till det. Flera faktorer som är hjälpsamma för att hantera ansvarskänslan har framkommit, varav flera handlar om egenvård. / The purpose of this study is to examine the psychotherapist's experience of responsibility towards their patients and how this affects her in her professional work and private life. The study seeks to answer the following questions: 1.) How do psychotherapists describe the experience of existential responsibility? 2.) How do psychotherapists describe different factors that affect the responsibility experience? 3.) How do psychotherapists describe the impact of responsibility experience on an existential level? 4.) What do psychotherapists describe as helpful in managing the responsibility experience? The author has chosen a qualitative method where semi-structured interviews were conducted with six licensed psychotherapists. These were transcribed and analyzed using thematic analysis. The result shows that the existential responsibility towards the patient is perceived as profound, and that the power of responsibility is influenced by both structural, patient-dependent and personal factors. Responsibility seems to be linked to human existence rather than to formal rules and guidelines. The psychotherapist is influenced by her work both in the private and professional life. This is perceived as relatively unproblematic of psychotherapist if/when she has found a way to relate to it. Several factors are helpful to manage the experience of responsibility has emerged, several of which is about self-care.

Kraven på en likvärdig förskola med hög kvalitet, och därmed förskollärare med hög kompetens, har ökat och dessa krav kan upplevas överväldigande om inte rätt förutsättningar ges. En förutsättning för hög kvalitet i förskolan är kompetensutveckling. Därför riktades denna studie mot förskollärares syn på förutsättningar för kompetensutveckling och specialpedagogens roll i detta arbete. I denna kvalitativa studie har åtta förskollärare intervjuats och dess resultat har sedan analyserats med hjälp av teorin om KASAM. I studiens resultat framträdde förutsättningar såsom den egna viljan, tid, en stabil arbetssituation och att lära på olika sätt, som väsentliga för att förskollärarna skulle kunna öka sin kompetens med hjälp av kompetensutveckling. Dock fanns det ibland brister i dessa förutsättningar, vilket förskollärarna menade kunde innebära dåligt mående och att energi då kan saknas för att kunna ägna sig åt kompetensutveckling och förändringsarbete. De såg också olika på huruvida de själva hade möjlighet att påverka förskolans faktiska förutsättningar. Vidare bör specialpedagogen enligt studiens resultat vara lyhörd, delaktig och närvarande i verksamheten, för att kunna vara den stimulans som krävs för att en kompetenshöjning ska kunna ske.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasieelever som studerar Nationell idrottsutbildning (NIU) upplever och hanterar kombinationen av studier och utövande av elitidrott. Detta genom att besvara frågeställningen, innehållandes två frågor: Hur upplever eleverna kombinationen av studier och elitidrott?; Vilka inre respektive yttre resurser har eller saknar eleverna för att hantera kombinationen av skola och elitidrott? Metod: Denna studie använder sig av en kvalitativ ansats med fenomenologisk inriktning som metod för tolkning av data. Som metod för insamling av data används semistrukturerade intervjuer. Ett strategiskt urval har gjorts genom att sex stycken elever, tre killar och tre tjejer, från två gymnasieskolor i Stockholms kranskommuner, har rekryterats genom personliga kontakter med deras tränare på gymnasieskolorna. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är Antonovskys Känsla av sammanhang (KASAM)-teori samt Lazarus transaktionsmodell. Resultat: Elever upplever att balansen mellan studier och elitidrott har ökat från gymnasiets årskurs 1 till årskurs 3. Elever upplever att idrotten påverkar studierna negativt, även om det klarar av att hantera situationen. Detta tar sig uttryck i form av att elever ruminerar, det vill säga, skjuter upp skolarbete eller väljer att hoppa av kurser till följd av att de upplever tidsbrist. Särskilt tidsaspekten, tillsammans med oförstående lärare, lyfts fram som en framträdande stressfaktor och en bristande resurs hos eleverna. Vänner och familj framträder däremot som motsvarande positiva resurser hos eleverna. Slutsats: Majoriteten av eleverna upplever att de klarar av att hantera kombinationen av studier och elitidrott. Eleverna upplever samtidigt att det finns stressfaktorer och efterfrågar mer resurser för att bättre kunna hantera kombinationen av studier och elitidrott. De uttrycker dock en positiv attityd, höga ambitioner, och känner i slutändan att de har tillräckliga resurser för att hantera situationen. / Purpose and aims: The aim of with this study is to investigate how students in upper secondary school experience and cope with the combination of studies and participation in elite sports. This by answering the two following questions: How do the students experience the combination of studies and elite sports?; What inner respective outer resources do the students have or lack in relation to be able to manage the combination of studies and elite sports? Method: This is a qualitative study with a phenomenological interpretation of the collected data. Semi structured interviews are used as method for collecting the data. A strategic sampling has been made that included in total sex students, three boys and three girls. The participants where students from two upper secondary schools in the outer municipalities of Stockholm. The students have been recruited through personal contacts with their teachers. The theoretical framework in the study are based on the KASAM theory of Antonovsky and the transactional model of Lazarus. Results: Students experience that the balance between studies and participation in elite sports has gradually improved from the first to the third grade of upper secondary school. Students experience that participation in elite sports affect the curricular studies negative, even though they are able to manage the situation. This by postponing school work or having dropped of from courses following the lack of time to study. The aspect of time, together with uncomprehending teachers, are factors of stress and also a lacking resource that are prominent among the students. Friends and family though are equally prominent as positive resources. Conclusions: The majority of the students do experience that they are able to manage the combination of studies and elite sports. At the same time, the students experience factors of stress and inquire for more resources to be able to better cope with the combination of studies and elite sports. The students though have a positive attitude, high ambitions, and in the end feels that they have enough resources to be able to cope with the situation.

Denna studie syftar till att förstå hur gymnasieelever på de yrkesförberedande program ser på det gymnasiegemensamma ämnet Svenska vadgäller innehåll och form, samt vilka faktorer som påverkar deras känsla av motivation och delaktighet. Genom semistrukturerade intervjuer gavs fem gymnasieelever ur årskurs 1 och årskurs 2 möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter. Detta material har sedan analyserats tematiskt utifrån forskning kring motivation och sammanhang samt tidigare forskning om elevperspektiv på undervisningen. Resultatet sammanfattas i fyra olika områden utifrån följande begrepp: motivation, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.  Studien visar att när undervisningen utformas på ett transparent sätt utifrån dessa begrepp, ökar elevernas motivation inför kunskapsinhämtningen vilket leder till en djupare förståelse för deras eget lärande men även förståelsen för vikten av att kunna analysera på ett djupare plan utifrån andra individers begreppsvärld. Resultatet visar även att det i första hand är den inre motivationen som eleverna anger som faktor när de resonerar kring den egna motivationen.

Den höga belastningen på skolpersonal och hur deras arbetsmiljö påverkar dem är något flera är medvetna om men som är svår att hantera och veta vad man ska göra åt. Tidigare forskning visar hur lärares undervisning påverkades av deras mående i förhållande till arbetsmiljö. Vi valde att fokusera på fritidspersonalens arbetsmiljö både fysiskt och psykiskt, ett område som det finns mindre forskning kring. Vi valde att undersöka skolor från så likvärdiga områden som möjligt och valde att avgränsa oss till skolor från särskilt utsatta områden. Syftet är att synliggöra den upplevda arbetsmiljön bland fritidspersonalen och hur den påverkar deras fritidspedagogiska verksamhet. Vidare vill vi få en inblick i hur det kan se ut, få fler att öppna ögonen och bli mer medvetna om hur fritidslärarens uppdrag ser ut och hur det påverkas av den rådande arbetsmiljön. I synliggörandet av arbetsmiljön valde vi att sätta den i perspektiv till KASAM-modellen av Aaron Antonovsky, som bygger på tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Tre komponenter som, enligt Antonovsky (2005), tillsammans skapar en känsla av sammanhang på våra arbetsplatser men också i livet. Tillsammans med KASAM kommer vi använda oss av begrepp som presenteeism, vilket är en person som går till jobbet trots dålig hälsa och hur presenteeism kan påverkas av andras absenteeism (frånvaro). Genom kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter från fritidspersonal på skolor i särskilt utsatta områden har vi fått fram ett resultat som visar hur fritidspersonalens upplevda verklighet har liknande fysiska och psykosociala arbetsmiljöer, med påverkan av negativ stress.

SYFTE: Hälsa är ett begrepp som Världshälsoorganisationen (WHO) definierar som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”, i denna studie fokuseras det på välbefinnandet i samband med fysisk aktivitet inom lagidrott. Att prata om muskelbristningar eller belastningsskador är accepterat men ångest och depression är tabu.   Syftet i detta arbete är att ta reda på om idrotten påverkar välbefinnandet hos kvinnliga lagidrottare i södra Skåne utifrån tre olika idrotter (fotboll, innebandy och handboll). Detta genom att förhålla sig till Antonovskys tre centrala begrepp för känsla av sammanhang vilka är begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet.   ●      Frågorna som ställdes utifrån syftet var: (1) Vad påverkar välbefinnandet i samband med lagidrott? (2) Hur ser skillnaderna ut gällande välbefinnandet idrotterna emellan?   METOD: För insamling av data har en kvantitativ metod genom enkätundersökning används. Totalt inkom 60 svar varav 6 stycken bortfall. Enkätformuläret som besvarades var en omgjord version av originalet KASAM-29 där frågorna modifierats om för att passa både syfte och målgrupp. Frågorna var uppdelade i tre olika kategorier, begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. KASAM-värde hade lägsta värde 0 och högsta 96, dessa värden speglar den känsla av sammanhang som de kvinnliga idrotterna upplever i sin idrott. Programmet Excel användes för att bearbeta data.   RESULTAT: Resultaten sett till enbart medelvärdena visar en jämn fördelning mellan begreppen och idrotterna men skiljer sig på fler håll idrotterna emellan. Det totala medelvärdet för de olika idrotterna var innebandy: 63,56, fotboll: 61,76 och handboll: 57,4. Fotbollsspelarna och innebandyspelarnas medelvärde speglar varandra genom begreppen medan handbollsspelarna till mesta dels ligger lägre i alla begrepp. Men inga av de presenterade resultaten visar någon statistisk signifikant skillnad då p= större än 0,05.   SLUTSATS: Det som påverkar de kvinnliga lagidrottares känsla av sammanhang är främst begreppet meningsfullhet. Relationen till lagkamraterna och motivationen till sin idrott höjer även det KASAM-värdet hos alla deltagande respondenter. Nyckelord; Begriplighet; Hanterbarhet; KASAM; Kvantitativ; Kvinnliga lagidrottare; Meningsfullhet; Välbefinnande. / Abstract The purpose of this study is to investigate whether team sports have an impact on female athletes' well-being. This study has its starting point in Antonovskys salutogenic theory and the three concepts in SOC (Sence of coherence) which is comprehensibility, manageability and meaningfulness. Research has shown that physical activity can have both positive and negative affect to the well-being. Team sports usually have a positive impact on the well-being.   This study´s approach is quantitative and 60 female athletes in Skåne answered the questionnaire. The results show that team sports have a positive effect on the mental health and meaningfulness has had the most positive affect in terms of the relationship with team mates as well as ones motivation regarding the sport. Key words: Comprehensibility; Female team athletes; Manageability; Meaningfulness; SOC; Well-being; Quantitative.

Parkinsons sjukdom är en kronisk och progredierande neurologisk sjukdom. Sjukdomen kan beskrivas som en samling symtom snarare än en sjukdom med en tydlig klinisk bild. Karakteristiskt för sjukdomen är tremor, hypokinesi samt rigiditet. Detta leder till en försämrad motorisk förmåga. Parkinsons sjukdom påverkar inte bara personens fysiska funktioner utan även det psykiska välbefinnandet. Syftet med studien var att undersöka samt belysa depression vid Parkinsons sjukdom. Vidare var syftet att undersöka hur denna diagnos påverkar personen i det dagliga livet. Metoden var att sammanställa tillgänglig kunskap genom tidigare forskning. För att garantera god vetenskaplig kvalitet vid artikelgranskningen utformades bedömningsformulär. Resultatet visar att depression är vanligt förekommande bland personer med Parkinsons sjukdom. Ur resultatet framkommer också tänkbara orsaker till depression samt olika metoder för att hantera den psykosociala stress som sjukdomen innebär. Som teoretisk referensram användes Antonovskys salutogenetiska synsätt. Implementering är att genom rådgivning och stöd hjälpa personer med Parkinsons sjukdom att anpassa sig till de förändringar som sjukdomen innebär. / Parkinson’s disease is a chronic and progressing neurological disease. The disease can be described as a group of symptoms rather than a disease with a clear clinical picture. Characteristic for Parkinson’s disease is tremor, bradykinesia and rigidity which results in deteriorated motor ability. Parkinson’s disease does not only affect the physical functions but also the psychological well being. The aim of this study was to examine and shed light on depression associated with Parkinson´s disease. Further more the aim was to examine how this diagnose affect daily living for the person with Parkinson´s disease. The method used was to gather available knowledge through previous scientific research. To guarantee a high scientific quality in the article review, an assessment form was designed. The result of this study shows that depression is a common symptom among people with Parkinson’s disease. From the result, conceivable causes to depression and different methods to handle the psychosocial stress involving the disease emerge. Antonovskys salutogenes was used as a theoretical framework Implementation is to help people with Parkinson’s disease adapt to the changes witch the disease means, through counselling and support.