Den här studien undersöker beskrivningar av controllerns roll och dess funktion under tre decennier i Europa. Studien utgår från en systematisk granskning av vetenskapligt granskade artiklar som publicerats i tolv ledande journaler under perioden 1990-2014. Begrepp och funktioner undersöks tillsammans med val av forskningens teoretiska ansatser och metoder. Resultatet i studien visar att det finns tydliga faser av forskningens beskrivningar av controllern, en tidig fas där rollen frigörs från tidigare föreställningar av en ekonom som hanterar redovisning och kassaflöden, en mellanfas där rollen påverkas av exempelvis nya tekniker som IT-stöd och affärssystem leder till att omdefinitioner av rollen anses vara viktiga samt en modern fas där tidigare rolluppdelningar ifrågasätts och fokus ligger på rollens makt i organisationen och möjligheter att skapa sin egen yrkesidentitet. Det finns ett relativt homogent mönster i val av teoretisk ansats gällande beskrivning av controllern. Majoriteten av artiklarna i urvalet utgår från ett sociologiskt perspektiv vilket pekar på att controllern har beskrivits utifrån den kontext controllern verkar i och därmed gett viktiga indikationer för en förståelse av just denna kontext. Studien visar att det framförallt uttrycks att det är organisationella faktorer som driver förändringarna av roll och rollfunktion. Varje organisation definierar vad controllern har för funktion och vilken påverkan denne ska ha på verksamheten. Den kunskapsbas som en controller bör ha, enligt beskrivningarna, visar att controllern behöver hantera fler områden än redovisning. Detta har rapporterats tidigare, men har beskrivits som att det handlar om en rollförändring och en uppdelning av roller. Resultatet i den här studien pekar snarare på att det är en naturlig process av förändring av rollen för ett företags vidare överlevnad. / This study examines the descriptions of the role of management accountants in Europe (available only in Swedish). The study is a systematic literature review of peer-reviewed articles, published in twelve leading journals during 1990-2014. The descriptions of the role are examined in relation to theoretical approaches and methods.   The result indicates that there are three distinct phases of the descriptions of management accountants, from a role that is released from the previous assumptions of an accountant as a bean-counter towards a phase where the role is affected by new technologies that leads to redefinitions of the role, up to today’s phase where previous role types are questioned with a focus on the power position of the role within the organization and opportunities to create a professional identity.   There is a relatively homogeneous pattern in the theoretical approach to the study of the management accountant. The vast majority of articles are based on a sociological perspective, which indicates that the management accountant has been described based on the context the management accountant operates in, given important indications for understanding this particular context.  The study indicates that it is primarily the organizational factors that are driving the changes and the function of the role. Each organization defines the function of a management accountant based on to what extent this function is linked to business. The knowledge base of a management accountant, according to the descriptions, illustrates that the management accountant requires managing more areas than accounting. This has been reported before, but has been explained as a role change and a variety of role types. The results of this study indicate that it is rather a natural process of change in relation to the further survival of a business.

Forskare och entreprenörer har länge försökt förstå fenomenet entreprenörskap och tillväxt. Genom att studera framgångsrika entreprenörer har ett flertal modeller för tillväxt vuxit fram, men få berör entreprenörers roll i företagen. I början fyller entreprenören ett flertal roller samtidigt. I takt med att företaget växer delegeras dessa uppgifter till andra för att entreprenören ska kunna fokusera på företagsledning. För entreprenörer är detta dock ofta en komplicerad förändringsprocess som många misslyckas med. För att öka förståelsen för hur förändringen från entreprenör till företagsledare ser ut i verkligheten undersöker studien hur entreprenörers arbetsuppgifter och ansvarsfördelning förändrats från nystartat företag till etablering. Studien använder ett kvalitativt tillvägagångssätt för att utveckla och utmana det befintliga teoretiska ramverket. I en inledande litteraturstudie operationaliseras förväntade förändringar i arbetsuppgifter och ansvarsfördelning till en analysmodell. Denna används sedan för analys utav extensiva intervjuer med tre svenska entreprenörer, vars respektive företag haft en hög tillväxt under 2000-talet, samt idag har över 500 anställda och en årlig omsättning om minst 120 MSEK. Resultatet visar hur entreprenörer genom medvetenhet och förberedelser kan undvika förväntade kriser och utmaningar, och att det kan finnas behov av nya modeller för tillväxt i entreprenörsföretag.

<p>Sammanfattning</p><p>Anhörigas upplevelse av, samt eventuella rollförändringar genom biståndsprocessen</p><p>Holmudd Mikael</p><p>Nordgren Antonsen Anna</p><p>Syftet med denna studie är att genom tre huvudbegrepp få ökad kunskap om och förståelse för anhörigas upplevelser av biståndsprocessen samt eventuella förändringar i densamma. Vi har genom hela studien eftersträvat ett inifrånperspektiv där samspelet mellan systemvärld och livsvärld betonas. Fokus ligger på individers subjektiva upplevelser och genom detta förtroende har vi en förhoppning om att få klarhet i våra frågeställningar.</p><p>1. Upplever anhöriga delaktighet i biståndsbedömningsprocessen?</p><p>2. Sker det någon rollförändring under biståndsbedömningsprocessen?</p><p>3. Har kommunikationen betydelse i processen/mötet?</p><p>De teoretiska utgångspunkterna har varit Rollteorin; som betonar risken för att individen hamnar i en avvikande roll i biståndssammanhanget och att rollerna mellan den anhörige och den sökande eventuellt kan förändras under resans gång. Aaron Antonovskys begrepp KASAM, Känsla av sammanhang, används för att visa på vikten av begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten i biståndsprocessen. Dessa teorier svarar på ett tydligt och klart vis upp mot syftet då de teoretiskt belyser studiens nyckel begrepp; delaktighet, rollförändring och kommunikation.</p><p>Metoden är kvalitativ och studien bygger på litteraturstudier, vetenskapliga avhandlingar av antalet tre ( 3 ) samt en empirisk studie i form av intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med åtta ( 8 ) individer som samtliga har en unik erfarenhet av att som anhörig bistå vid en biståndsprocess. Det som framkommit i resultatet av vår studie är att flera av intervjupersonerna har upplevt en rollförändring genom biståndsprocessen. Det har även visat sig att begreppen delaktighet och kommunikation är starkt sammankopplade med varandra. En del av intervjupersonerna har känt delaktighet genom hela processen medan resterande inte upplevt delaktighet överhuvudtaget.</p><p>Nyckelord ; delaktighet, rollförändring och kommunikation.</p>

Sammanfattning Anhörigas upplevelse av, samt eventuella rollförändringar genom biståndsprocessen Holmudd Mikael Nordgren Antonsen Anna Syftet med denna studie är att genom tre huvudbegrepp få ökad kunskap om och förståelse för anhörigas upplevelser av biståndsprocessen samt eventuella förändringar i densamma. Vi har genom hela studien eftersträvat ett inifrånperspektiv där samspelet mellan systemvärld och livsvärld betonas. Fokus ligger på individers subjektiva upplevelser och genom detta förtroende har vi en förhoppning om att få klarhet i våra frågeställningar. 1. Upplever anhöriga delaktighet i biståndsbedömningsprocessen? 2. Sker det någon rollförändring under biståndsbedömningsprocessen? 3. Har kommunikationen betydelse i processen/mötet? De teoretiska utgångspunkterna har varit Rollteorin; som betonar risken för att individen hamnar i en avvikande roll i biståndssammanhanget och att rollerna mellan den anhörige och den sökande eventuellt kan förändras under resans gång. Aaron Antonovskys begrepp KASAM, Känsla av sammanhang, används för att visa på vikten av begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten i biståndsprocessen. Dessa teorier svarar på ett tydligt och klart vis upp mot syftet då de teoretiskt belyser studiens nyckel begrepp; delaktighet, rollförändring och kommunikation. Metoden är kvalitativ och studien bygger på litteraturstudier, vetenskapliga avhandlingar av antalet tre ( 3 ) samt en empirisk studie i form av intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med åtta ( 8 ) individer som samtliga har en unik erfarenhet av att som anhörig bistå vid en biståndsprocess. Det som framkommit i resultatet av vår studie är att flera av intervjupersonerna har upplevt en rollförändring genom biståndsprocessen. Det har även visat sig att begreppen delaktighet och kommunikation är starkt sammankopplade med varandra. En del av intervjupersonerna har känt delaktighet genom hela processen medan resterande inte upplevt delaktighet överhuvudtaget. Nyckelord ; delaktighet, rollförändring och kommunikation.

Tidigare studier har påtalat att hälsa och aktivitetsbalans är nära sammankopplat och att en ny roll innebär aktivitetsförändringar som kan vara utmanande på olika sätt. Studier visar även att vid förändrad utförandekapacitet, som till exempel efter en förlossning, så kan denna utmaning vara ännu större. Syftet med denna studie var att beskriva förstföderskors aktivitetsbalans den första tiden efter förlossningen (≤ 6 månader). Mödrar fick besvara en webbenkät, baserat på instrumentet Occupational Balance Questionnaire-11, (OBQ-11). Frågorna (items) sammanställdes med medianvärden på grupp- och individnivå. Det framkom att majoriteten av deltagarna skattade sin aktivitetsbalans lågt, både utifrån enskilda items och totalt baserat på samtliga item. Vårt resultat indikerar att den undersökta gruppen har en aktivitetsobalans. Resultatet bör betraktas med försiktighet då urvalsgruppen var liten och ett bekvämlighetsurval gjordes. Fler och större studier behövs i ämnet för att kunna göra uttalanden om gruppen förstföderskors aktivitetsbalans i helhet.

Inledning/Bakgrund: Anhöriga till personer i palliativ vård tar ofta på sig rollen som anhörigvårdare och en sjuksköterska kommer med stor sannolikhet att möta dessa personer. Därför kan det vara av stor betydelse att som sjuksköterska veta hur anhörigvårdare upplever sin vardag.   Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att vara anhörigvårdare i palliativ vård.   Metod: En litteraturöversikt har genomförts med en induktiv ansats. Dataanalys har utgjorts av artiklar med kvalitativ design, samt mixad metod, då det stämde överens med examensarbetets syfte. Dataanalys har gjorts utifrån Fribergs femstegsmodell.   Resultat: Huvudfynd från 17 artiklar presenterades i tre huvudkategorier: När livet vänds upp och ner, Kommunikation och relation samt Stöd till anhörigvårdaren, med sju tillhörande subkategorier. Resultatet visade att positiva och negativa upplevelser av att vara anhörigvårdare började när personen tog rollen som anhörigvårdare. Upplevelserna fortsatte sedan genom hela sjukdomsperioden och fanns även efter att deras närstående gått bort.   Slutsats: Att vara en anhörigvårdare är en upplevelse på gott och ont. Det är viktigt att tillhandahålla nödvändig information tidigt i sjukdomsförloppet. Dock bör informationen ges i små mängder utefter anhörigvårdarens takt. Nyckelord: Anhörigvårdare, Palliativ vård, Stöd, Hanterbarhet, Rollförändring / Introduction/Background: Relatives to people in palliative care often take the role as a caregiver and a nurse will most likely encounter with these people. It could be of great significance for a nurse to know how caregivers experience their every-day life.   Aim: The aim was to describe the experience of being a caregiver in palliative care.   Method: A literature review with an inductive approach was composed. Data analysis was composed by articles with qualitative and mixed method design, as it harmonizes with the aim of this Bachelor’s thesis. Friberg’s five-step model has been used for data analysis.   Results: Main findings from 17 articles were presented in three main categories: When life turns up-side-down, Communication and relation and Support for the caregiver, with seven belonging subcategories. The results showed that positive and negative experiences of being a caregiver started when the person took the role as a caregiver. The experiences continued then throughout the whole illness trajectory and where present even after the death of their relative   Conclusion: Being a caregiver is both a good and a bad experience. It is important to provide necessary information early in the disease trajectory but the amount of information should be given in small doses in the pace of the caregiver.   Keywords: Caregivers, Palliative care, Support, Coping, Role change

Den somaliskfödda gruppen beskrivs ofta som den mest svårintegrerade i Sverige med en stor underrepresentation på den svenska arbetsmarknaden. De beskrivs ha traditionella värderingar och könsroller som ofta dikterar arbetsfördelning och funktioner i familjen. Den aktuella studien ämnar undersöka effekten av ett förvärvsarbete för somaliska familjeroller i ett migrationsperspektiv. Genom att jämföra lönearbetande och arbetslösa somaliskfödda kvinnors upplevelser avser studien även belysa förvärvsarbetets betydelse för kvinnans vardagsliv. Uppsatsen bygger på tidigare forskning om de historiska, sociala och transnationella dimensionerna i somaliskt familjeliv och kultur samt teoretiska begrepp såsom rollkonflikt, rollförändring och rollförhandling. En kvalitativ jämförande fallstudie har genomförts, där resultatet baseras på data från semistrukturerade intervjuer. Åtta respondenter deltog i undersökningen, varav fyra var förvärvsarbetande och fyra arbetslösa somaliskfödda kvinnor. Med utgångspunkt från tidigare forskning och samhällsvetenskapens rollteori har resultatet analyserats för att kunna besvara forskningsfrågorna. I resultatet framkommer det att det finns vissa skillnader mellan de båda grupperna. De somaliska familjerna där kvinnorna inte befinner sig i ett förvärvsarbete har en distinkt uppdelning av hushållsarbetet, där kvinnan står för majoriteten av sysslorna. Det är även tydligt att de traditionella somaliska familjerollerna fortfarande vidmakthålls. I de familjer där de somaliskfödda kvinnorna lönearbetar däremot, har de traditionella familjerollerna uppluckrats och lett till en mer jämlik fördelning av hushållsarbetet. Där delar mannen, kvinnan och barnen på ansvaret. Fortsättningsvis framkommer det att de arbetslösa somaliskfödda kvinnorna är mycket angelägna om att ha ett arbete då självständighet från stat och myndigheter är drivkraften. För de lönearbetande kvinnorna framkommer istället ett tydligare fokus på att vara självständig från mannen och kunna bestämma mer i familjeangelägenheter. Resultatet visar även hur samhällets förväntningar på kvinnorna har påverkat deras drivkrafter till att arbeta och sätt att tänka om sin funktion i familjen. / Somali-born immigrants are often described as the most difficult group to integrate into Swedish society with an extensive underrepresentation on the Swedish labour market as well as traditional values and gender roles that often dictate the division of labour and functions in the family. This study aims to examine the effects of a job on Somali family roles from a migration perspective. By comparing wage-earning and unemployed Somali-born women's experiences, the study also aspires to elucidate the importance of a job in their everyday life. The essay is based on previous research on the historical, social and transnational dimensions of Somali family life and culture, as well as theoretical concepts such as role conflict, role change and role negotiation. A qualitative comparative case study has been conducted, based on data from semi-structured interviews. Eight respondents participated in the survey – four employed and four unemployed women born in Somalia. The results were then analyzed in the light of previous research and the theoretical concepts. The result shows that there are some interesting differences between the two groups. The Somali families in which the women are unemployed have a distinct division of the household work, where the woman assumes the majority of the workload. Here it is also clear that traditional Somali family roles are still of importance. However, in the families where the Somali-born women have employment, traditional family roles have changed and led to a more even distribution of household work, where the men, women and children share the responsibility. Furthermore, it appears that the unemployed Somali-born women are very keen to have a job, as independence from the state and government is a main driving force. For the wage-earners on the other hand, there is a clearer focus on being independent from the man and being able to be a decision-maker in family matters. The result also illustrates how society's expectations on women influence their driving forces to work and the way they think about their role in the family.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur ett införande av Self-Service Business Intelligence och SSBI-verktyg kan påverka organisationsstruktur samt anställdas roll inom organisationen. Self-Service Business Intelligence kan definieras som ett verktyg som möjliggör decentralisering av Business Intelligence vilket innebär att BI-användaren i en verksamhet kan utföra diverse uppgifter på egen hand utan att vara beroende av IT-avdelningen (Sarkar 2017). För att konkretisera arbetet undersöks fyra organisationer. Fem intervjuer som bestod av fyra semistrukturerade intervjuer och en strukturerad intervju genomfördes för att erhålla kunskap om hur dessa företag använder Self-Service Business Intelligence i praktiken. Därtill erhålls kunskap om innebörden för organisationen och dess anställda när verktyget tillgängliggjordes. I studien har bland annat TOE-ramverk använts för att analysera vilka faktorer som har en betydelse vid införande av en ny teknologi. Teorin om Organisatorisk IT mognadsnivå (OITM) användes för att analysera organisationens beredskap för att skapa värde ur informationsteknologi. Andra teorier om olika roller av BI-användare, utbildning och organisationsförändring användes för att få en djupare inblick kring de faktorer som påverkar organisationsstrukturen och anställdas roller.  Resultatet av studien visade att de anställdas roller och organisationsstrukturen påverkades av Self-Service Business Intelligence i olika grader. Det noterades en tydlig indelning av användarroller, avancerade BI-användare och vanliga BI-användare, inom samtliga organisationer. Konkreta förändringar inom organisationerna var bättre beslutfattningsprocess, avlastning hos IT-avdelningen och effektivare arbetsflöde. Bland de organisationer där Self-Service Business Intelligence har fått stor spridning noterades det en större påverkan på organisationsstruktur och anställdas roller medan de organisationerna med en mindre spridning av verktyget hade en mindre inverkan på deras verksamhet. Detta förutsätter dock att organisationerna utbildar sina anställda genom ett strukturellt träningsprogram och motiverar syftet med Self-Service Business Intelligence för en större spridning av verktyget och således en större inverkan på organisationen och de anställdas roller. / In this essay we have chosen to investigate how an implementation of Self-Service Business Intelligence can affect organizational change and the role of users within the organization. Self-Service BI is a tool that enables decentralization of BI which means that the user in a business can perform various tasks themselves without being dependent on the IT department. To concretize the work, we have chosen to examine four companies. The survey was conducted via five interviews (four semi-structured and one structured interviews) to gather insight on how these companies use Self-Service Business Intelligence and the result for their organization and employees when the tool was applied in the organization. In the study, TOE-framework has been used to analyze which factors play a role in the implementation of a new technology. The theory of Organizational IT maturity (OITM) was used to analyze the organizations and its employees' different attitudes towards IT while other theories of different roles of users, training and organizational change were used to gain a deeper insight into the factors that affect organizational structure, employee roles and factors which causes the changes. The results of the study showed that the roles of the employees and the organizational structure were affected by Self-Service Business Intelligence to varying degrees. There was a clear division of user roles, power users and casual users, within all organizations. Concrete changes in the organizations were better decision-making processes, relieves in the IT department and more efficient workflow. Among the organizations where Self-Service Business Intelligence has become widespread, a greater impact on organizational structure and employee roles has been noted, while it has been noted that those organizations with a smaller spread of the tool have seen a smaller impact on their operations. However, this presupposes that the organizations train their employees through a structural training program and justifies the purpose of Self-Service Business Intelligence for a greater spread of the tool and thus a greater impact on the organization and the employees' roles.

Implementeringen av ERTMS/ETCS har haft betydande inverkan på lokförarnas roll och arbetssituation. Denna studie undersöker konsekvenserna av ERTMS/ETCS gällande lokförarnas ansvar, grad av kontroll och den viktiga balansen mellan automation och mänsklig kompetens. Intervjuer med lokförare och branschexperter visade på en tydlig förändring från aktivt beslutsfattande och operativ kontroll till en mer passiv roll där lokförarna följer systemets instruktioner. Med ERTMS/ETCS har lokförarnas självständighet minskat, eftersom systemet kan ta över kontrollen om förarna avviker från systemets rekommendationer. Därmed förskjuts maktbalansen mot systemets fördel och minskar lokförarnas inflytande. För att upprätthålla en balans mellan bevarandet av lokförarnas kompetens och användningen av avancerade system övervägs en strategi där lokförarna utbildas som "Säkerhetsoperatörer". Faktorer såsom ljuskänslig display och dess positionering är tydliga tecken på att ERTMS/ETCS inte beaktat den sociala aspekten ur ett sociotekniskt perspektiv. / The implementation of ERTMS/ETCS has had a significant impact on the role and work situation of train drivers. This study examines the consequences of ERTMS/ETCS in terms of train drivers' responsibilities, level of control, and the crucial balance between automation and human competence. Interviews with train drivers and industry experts revealed a clear shift from active decision-making and operational control to a more passive role where train drivers follow the system's instructions. With ERTMS/ETCS, train drivers' autonomy has decreased as the system can take control if the drivers deviate from its recommendations. Consequently, the power dynamics shift in favor of the system, diminishing train drivers' influence. To maintain a balance between preserving train drivers' competence and utilizing advanced systems, a strategy is being considered to train train drivers as "Safety Operators." Factors such as the light-sensitive display and its positioning indicate that ERTMS/ETCS has not considered the social aspect from a socio-technical perspective.