När ett informationssystem skapas är det viktigt att användarna är delaktiga för att detta skall kunna matcha de behov som finns. Syftet med denna studie är att komma fram till hur man ökar användningen av ett intranät och därigenom kan effektivisera arbetsrutiner. Vi har därför formulerat vår forskningsfråga enligt följande:Hur kan man öka användningen av ett intranät?Studien består av en teoretisk och en empirisk undersökning. I den teoretiska studien har vi identifierat ett antal aspekter som är nödvändiga att ta under beaktning. Dessa aspekter har sin utgångspunkt i ett sociotekniskt perspektiv. Bland annat belyser vi ämnen som berör individen och dennes attityd och motivation. Vidare hur datorinteraktion varierar beroende på förståelse och intresse.Vår empiriska studie har vi genomfört vid Kommunledningskansliet i Borås, där vi har intervjuat sex stycken personer. Dessa respondenter är av varierande karaktär och studien har därför genererat ett relativt generellt resultat. För att nå framgång med sitt intranät krävs det att man som verksamhet är lyhörd för användarnas behov och kunskaper. Aspekter som motivation och attityd har också en väsentlig inverkan på hur man som individ lär sig och bearbetar. Vi har vårt resultat identifierat ett antal riktlinjer vilka vi anser vara svaret på vår forskningsfråga:Möjliggör elektroniska uppgifter, rollbasera, skapa återkoppling, förbättra sökfunktion, tydliga ingångar, uppmuntra och motivera / Uppsatsnivå: C

This thesis investigates the discussion within the Swedish library community about making e-books available through public libraries. With the digitization the public libraries encounter new technology, new organizations and new media formats. The purpose of the thesis is to make the process of making e-books available in Swedish public libraries visible through a sociotechnical perspective. By using this perspective the complex consequences of the digitization can be enunciated. The study is carried out by using three research questions about which aspects of making e-books available in Swedish public libraries are discussed in the library press, which organizations are a part of the discussion and lastly which problems and opportunities the e-books can offer public libraries. The study is a text analysis of articles published between 2014 and 2019 in the Swedish library press Biblioteksbladet, bis, and noll27. A sociotechnical perspective is being used both when processing the empirical material and during the analysing process. Dolata’s three transformative levels of technology is being used to both sort and present the collected empirics. By using these three levels the findings are that the aspects being discussed in the library press shows how making e-books available in Swedish public libraries is a complex process. The collective view is that the e-books offer both new problems and opportunities for intermediation, e-books come with both technical and contractual limits, and lastly that cooperation is significant for the continued development of both the format and for making e-books available in the library.

Med en befolkning som ökar markant i pensionsålder jämfört med arbetsför ålder stårSverige inför en utmaning att bemanna hälsovården. Sveriges kommuner och regionerhar en vision om att använda digitalisering för att underlätta och skapa god vård iSverige. Det finns forskning som visar att användning av teknik för dispensering avläkemedel i hemmet hos äldre kan stötta hemtjänstpersonal i uppgiften attadministrera medicin. Syftet med denna studie är att undersöka hur införandet avläkemedelsrobotar påverkar processer och roller i hemtjänsten i en kommun i södraSverige där administrering av medicin är en tidskrävande och vanlig process i arbetet.Ett sociotekniskt perspektiv har applicerats. Empirin i studien har samlats in genomen kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med hemtjänstpersonal från enkommun i södra Sverige där två byar har implementerat läkemedelsrobot i enpilotstudie. Studiens resultat bekräftar en del av tidigare forskning och bidrar medinsikt och vidare förståelse inom området. Studien resulterade i åtta kategorier vilkaär ”Process för att besluta vilka patienter som är lämpliga att använda Evondosläkemedelsrobot”, ”Hur hemtjänsten upplever att Evondos är att hantera”, ”Säkerhetsaspekter”, ”Fördelar med användning av Evondos”, ” Robotens funktioner”,”Förändring i arbetsroll”, ”Förändring i arbetsuppgifter” och ”Interna och externapåtryckningar”. Det är tydligt att både roller och processer har förändrats iverksamheten efter implementeringen av läkemedelsroboten. Nya arbetsuppgifter ochroller har tillkommit för exempelvis påfyllning av roboten och administrationen.Roboten underlättade för planering och gjorde personalen mindre tidsstyrd. Vidareupptäcktes det att båda byarna ansåg att introduktionen till en läkemedelsrobot börske vid ett tidigare stadie. Patienten får också ett större ansvar för sina mediciner medläkemedelsroboten, vilket leder till att undersköterskor har kunnat lägga mindre tidpå administrering av medicin. / With a population that is increasing significantly in retirement age compared toworking age, Sweden faces a challenge to staff the health care. Sweden'smunicipalities and regions have a vision of using digitization to facilitate and creategood care in Sweden. There is research showing that the use of home medicationdispensing technology in the home of elderly can support home care staff in the taskof administering medication. The purpose of this study is to investigate how theintroduction of pharmaceutical robots affects processes and roles in home care in amunicipality in southern Sweden where the administration of medicine is a timeconsuming and common work process. A socio-technical perspective has beenapplied. The empirical data in the study has been collected through a qualitativeapproach with semi-structured interviews with home care staff from a municipality insouthern Sweden where two villages have implemented medication robots in a pilotstudy. The result of the study confirms some of the previous research and contributeinsight and further understanding in the field. The study resulted in eight categories,which are "The process for deciding which patients are suitable to use Evondosmedication robot", "How the home care feels that Evondos is to handle", "Safetyaspects", "Advantages of using Evondos", "The robot's functions", "Change in workrole", "Change in work duties" and "Internal and external pressures". It is clear thatboth roles and processes have changed in the business after the implementation of thepharmaceutical robot. New tasks and roles have been added for, for example, fillingthe robot and administration. The robot facilitated planning and made the staff lesstime controlled. Furthermore, it was discovered that both villages believed that theintroduction to a medication dispensing robot should take place at an earlier stage.The patient gets more responsibility for their medicines with the medicationdispensing robot, which means that assistant nurses have been able to spend less timeon administering medicine.

Syftet med studien är att analysera personalens upplevelser av en patientnära e-hälsotjänst med hjälp av ett sociotekniskt systemperspektiv som tar hänsyn till sociala, organisatoriska och tekniska faktorer. Vi ville närmare undersöka vilka faktorer som påverkar personalens användning av e-hälsotjänsten, hur e-tjänsten integreras i det dagliga arbetet samt hur e-hälsotjänsten har påverkat interaktion och informationsförsörjning mellan vårdgivare och patient. Hälsoplaner som införs i syfte att fungera som verktyg för både personal och patient är ett aktuellt område och det är relevant att se den kliniska uppfattningen av e-hälsotjänsten eftersom ny teknik och nya lösningar inom hälso- och sjukvård påverkar de kliniska rollerna och arbetsprocesserna inom hälso- och sjukvården. Studien genomfördes med blandad metod som innebär att kvalitativa och kvantitativa data samlas in parallellt och prioriteras lika. Datainsamling gjordes genom intervjuer och enkätundersökning. Resultatet visade att personalen upplever Min hälsoplan som ett värdefullt bidrag till vårdprocessen framförallt ur patientperspektiv. Områden som upplevs begränsa användandet är av teknisk natur. Resultat och analys visar tydligt att flera områden påverkar varandra när det kommer till upplevelse och användning av e-hälsotjänster i vården och vikten av att ha ett helhetsperspektiv samt en organisation som tar hänsyn till hur interaktion mellan aktörerna påverkar personalens uppfattning och upplevelse av Min hälsoplan. Studien lyfter vikten av att se e-hälsa och tjänster inom området ur ett sociotekniskt perspektiv. Att införande av Min hälsoplan påverkar och inverkar på processer som inte alltid är tydliga men som ouppmärkta kan orsaka störningar och/eller slöseri. Slutsatserna visar att personalen är positivt inställda när det gäller patientnära e-tjänsters inverkan på vårdrelationen men att alla områden måste fungera för att upplevelsen ska stimulera till användning. Planering i införandefasen och sedan vidareutveckling spelar en viktig roll för användning av e-hälsotjänster då patientnära e-tjänster är komplext och berör flera områden och att alla områden måste beaktas för att få en positiv upplevelse.

Digitalisation and access to informationAn interview study about information practices in an increasingly digitalised society This essay is about the increased digitalisation in society in relation to available information and the digital divide. The title of the essay suggests that there is a relationship between digitalisation and accessibility. Being connected via the internet and having access to digital information, news, municipal functions, and social media requires that you have both the technical hardware and the competence to use it. The thesis of this essay intends to shed light on aspects of digitalisation and access to information. An interview study of people who are between 70-80 years old shows that increased digitalisation in society does not automatically mean that groups become digitally excluded. The digital divide does not arise by itself or with given conditions but can rather be described as a grey area. Several different factors and conditions interact where challenges, obstacles, opportunities, and attitudes are affecting. For those who have access to digital technology and knowledge to use it, it is easy to access information and be involved in society. But those who feel digital exclusion are continuing to be excluded without receiving help and knowledge about digital information and technology. The faster the digital development goes, the greater the risk of falling behind in the digital divide.

Digital teknik har blivit en stor del av våra liv och har lett till omfattande förändringar på alla nivåer i samhället. Sverige är ett av världens mest utvecklade länder inom digital teknik och vi ser att det har haft sin inverkan på människors dagliga arbetsliv, vilket också inkluderar lärare inom skolan på alla nivåer. Huvudsyftet med studien är att undersöka hur svenska högskolelärare inom informatik upplever sin användning av digital teknik som de omges av på sin arbetsplats, vilket inbegriper hur de påverkar och påverkas av den digitala teknik som de använder. En kvalitativ forskningsansats användes för att svara på studiens fråga och metoden bestod av enskilda semistrukturerade intervjuer. I studien framgick det att svenska högskolelärare inom informatik kan uppleva sin användning av digital teknik som både besvärlig och bra. I de flesta fall kan de inte påverka den digitala tekniken i någon större utsträckning när det gäller dess utformning eller inköp, då system som administrationssystem och lärplattform införs via offentliga upphandlingar utan deras delaktighet. Det förekommer en tro om att högskolans digitalisering i framtiden kommer innebära att det underlättar deras administrativa arbete, men det råder ingen fullständig konsensus om att den digitala tekniken redan nu underlättar det på ett optimalt sätt. / Digital technology has become a big part of our lives and has led to extensive changes at all levels of society. With Sweden being one of the world's most technology evolved countries we see that technology has even set its roots within people's daily working lives, which also includes schoolteachers on all levels. The main purpose of the study is to investigate how Swedish university teachers in informatics experience their use with digital technology of which they are surrounded by at their workplace, which includes how they affect and are affected by the digital technology they use. A qualitative research approach was used to answer the study's question and the method consisted of individual semi-structured interviews. In the study, it emerged that Swedish university teachers in informatics experience their use of digital technology as both negative and positive. In most cases, they cannot influence the digital technology to any great extent in terms of its design or purchase, as systems such as administration systems and learning management platforms are introduced through public procurement without their participation. There is a belief that the university's digitization in the future will mean that it facilitates their administrative work, but there is no complete consensus that digital technology already facilitates it in an optimal way.

Implementeringen av ERTMS/ETCS har haft betydande inverkan på lokförarnas roll och arbetssituation. Denna studie undersöker konsekvenserna av ERTMS/ETCS gällande lokförarnas ansvar, grad av kontroll och den viktiga balansen mellan automation och mänsklig kompetens. Intervjuer med lokförare och branschexperter visade på en tydlig förändring från aktivt beslutsfattande och operativ kontroll till en mer passiv roll där lokförarna följer systemets instruktioner. Med ERTMS/ETCS har lokförarnas självständighet minskat, eftersom systemet kan ta över kontrollen om förarna avviker från systemets rekommendationer. Därmed förskjuts maktbalansen mot systemets fördel och minskar lokförarnas inflytande. För att upprätthålla en balans mellan bevarandet av lokförarnas kompetens och användningen av avancerade system övervägs en strategi där lokförarna utbildas som "Säkerhetsoperatörer". Faktorer såsom ljuskänslig display och dess positionering är tydliga tecken på att ERTMS/ETCS inte beaktat den sociala aspekten ur ett sociotekniskt perspektiv. / The implementation of ERTMS/ETCS has had a significant impact on the role and work situation of train drivers. This study examines the consequences of ERTMS/ETCS in terms of train drivers' responsibilities, level of control, and the crucial balance between automation and human competence. Interviews with train drivers and industry experts revealed a clear shift from active decision-making and operational control to a more passive role where train drivers follow the system's instructions. With ERTMS/ETCS, train drivers' autonomy has decreased as the system can take control if the drivers deviate from its recommendations. Consequently, the power dynamics shift in favor of the system, diminishing train drivers' influence. To maintain a balance between preserving train drivers' competence and utilizing advanced systems, a strategy is being considered to train train drivers as "Safety Operators." Factors such as the light-sensitive display and its positioning indicate that ERTMS/ETCS has not considered the social aspect from a socio-technical perspective.

Today, sub-Saharan Africa accounts for 75% of the world population without access to electricity which corresponds to over 500 million people. One strategy to reduce this number and provide access to electricity for more people, is to install mini-grids. The installment of those is currently in progress in Kenya, and this study put focus on the socio-economic benefits families’ experiences when connecting to a mini-grid. By using a literature review to get a socio-technical perspective, and a case study to investigate the situation in the rural communities of Kenya, several findings were discovered. Some benefits identified are that people felt more included in the society by getting access to information (with radio or TV), a possibility to raise the household income (by starting a business using electricity), and a more favorable study environment at home (thanks to electric lights). This, (among other findings), were visualized using personas, to represent the inhabitants in the counties of interest. Lastly, a discussion about sustainable development is included to explain what it means on a bigger scale if households are electrified. / Idag lever 75 % av världens befolkning utan tillgång till elektricitet is subsahariska Afrika, vilket motsvarar över 500 miljoner människor. En strategi för att ge fler tillgång till elektricitet är att installera så kallade mini-grids. Flera projekt där sådana installeras finns i Kenya och denna studie har som mål att undersöka de socio-ekonomiska effekter som uppkommer när familjer ute på landsbygden börjar använda dessa småskaliga energidistribueringsstationer. En litteraturstudie gjordes för att få ett socio-tekniskt perspektiv på dessa system och efter det gjordes en fallstudie för att få en uppfattning om hur situationen med elektrifiering på landsbygden ser ut just nu. Resultatet blev att vissa av de familjer som valde att ansluta sig till ett fristående elnät kände sig mer inkluderade i samhället, eftersom de nu kan få information genom radio eller TV. Dessutom har de bättre möjligheter att höja sin inkomst genom att starta ett mikro-företag tack vare elektriciteten. En ytterligare upptäckt var att de som behöver studera hemifrån får lättare att göra just det tack vare elektrisk belysning inomhus. Dessa fördelar (bland andra) visualiserades med hjälp av personas, vilket är en grupp fiktiva karaktärer som representerar invånarna i de kommuner som var inkluderade i studien. Slutligen diskuterades relationen mellan de socio-ekonomiska fördelarna och en hållbar utveckling för att sätta fingret på hur samhällen kan bli mer hållbara, om tillgång till pålitlig eldistribution finns för invånarna.

For a person who has been diagnosed with a disability at some point in their life, their ability to be an active democratic citizen in our information society changes. This thesis examines what kind of challenges the Swedish public libraries and librarians faces in their day-to-day work connected to the specific group of users with vision-related disabilities and discusses and analyze public librarians' perception of what digital skills means to them.  In the combination of people with visual impairments and their digital needs and competence development and on the actual conditions and challenges existing at the Swedish public libraries regarding digital services for people with visual impairments, the study identifies several challenges for both parties. The study results present an insecurity among librarians regarding the expectations to adjust and help with digital guidance, when they still are feeling insecure about what kind of digital competence expects of them.  During the qualitative interviews, a shared experience of anxiety, uncertainty, and an uneven level among the library staff regarding basic digital competences and where the "boundary" is revealed. The uneven level of digital competence is highlighted as problematic, as the patrons are assumed to be treated differently on repeated visits to the public library. The study identifies several challenges that would further encourage both the individual, the profession, the institution as well as society and research to study further. New knowledge in a library context has been identified and needs to be studied in a broader and more comprehensive research study.