The Swedish child health services (CHS) have a unique position in that they reach almost all children 0-6 years of age. The child health nurse has the main responsibility for developmental surveillance. Twelve scheduled visits with the nurse during the child’s first year of life make this an ideal setting to systematically identify infants with motor problems, ranging from asymmetric head positioning that may lead to plagiocephaly to more severe forms such as cerebral palsy (CP). However, the CHS lack evidence-based methods to assess motor development. The Structured Observation of Motor Performance in Infants (SOMP-I) assesses motor performance in two domains, i.e. level of motor development and quality of motor performance. SOMP-I is quick, non-invasive, requires minimal handling, and is suitable for a busy clinical setting when applied by physiotherapists. Given the importance of early detection, the increased likelihood of detecting motor problems when using evidence-based assessment methods and the key role of nurses within the CHS, the overall aim of this thesis was investigate the psychometric properties and clinical utility of SOMP-I when used by child health nurses. Furthermore, we aimed to establish the ability of SOMP-I to detect CP. Our results show that child health nurses can reliably assess the level of motor development in infants using SOMP-I. More variability was found when they assessed the infants’ quality of motor performance. Although the nurses expressed concern about introducing a more time-consuming assessment in an already tight schedule, they were able to integrate the SOMP-I assessment in routine care. The nurses reported that barriers to using SOMP-I were mostly logistic and practical in nature, and they pointed out the necessity of education and practice in order to become proficient assessors. Using SOMP-I appears to have supported the nurses in the decision-making process regarding motor performance in routine care. SOMP-I detected CP during the first months of life in neonatal intensive care recipients. To our knowledge, these studies are the first to evaluate child health nurses’ assessment of early motor performance using an evidence-based assessment method in routine care. The results are promising, but further research is warranted.

No description available.

No description available.

digitalisering@umu.se

digitalisering@umu.se

<p>2022-06-02</p>

<p>2022-06-02</p>

In recent decades the number of children with overweight has increased worldwide. To understand the mechanisms behind this development, knowledge regarding metabolism and physiology in relation to the nutritional situation in early life is of importance. In particular, information about body composition development during early childhood is relevant. This thesis presents three studies in this area. In the pregnancy study serum samples, collected from 23 women before, during and after pregnancy, were analysed for serum levels of leptin, adiponectin and resistin and used to assess insulin resistance (HOMA-IR) in relation to the total body fat (TBF) content of the women. TBF (%) and leptin were significantly correlated with HOMA-IR before and during pregnancy. When HOMA-IR was regressed on TBF (%) the slope of the regression line was 0.111 in gestational week 32 and significantly (p&lt;0.05) higher than the value before pregnancy, 0.046, indicating that healthy pregnancy enhances the relationship between body fatness and insulin resistance. In the HF-study hydration of fat-free mass (hydration factor, HF) was assessed in 12 newborns using the doubly labelled water (DLW) method and air displacement plethysmography (PeaPod). HF was 80.9% with a low biological variability (0.81% of average HF). In the longitudinal study the body density of 108 healthy fullterm infants (53 girls, 55 boys) was measured at one and 12 weeks of age using PeaPod. Body composition was calculated using two models (Fomon’s and Butte’s). BMI values for the mothers of the infants were assessed before pregnancy. Body composition and total energy expenditure using the DLW-method were assessed in 20 of these children at the age of 1.5 years, when their sleeping metabolic rate was measured using indirect calorimetry and their resting energy metabolism was calculated using prediction equations. Butte´s model gave significantly (p&lt;0.05) lower values for TBF than Fomon´s model, and invalid results for five newborns. Using Fomon´s model, at one week of age girls contained 13.4 ± 3.7 % and boys contained 12.5 ± 4.0 % TBF. The corresponding figures at 12 weeks were 26.3 ± 4.2 % and 26.4 ± 5.1 %. The mothers’ BMI values before pregnancy were correlated with the body weight but not with the TBF (g,%) or fat-free mass (g) of their infants at one week of age. At 1.5 years of age girls (n=9) contained 28.0±2.8 % and boys (n=11) 28.3±3.7 % TBF. Between one and 12 weeks of age all infants increased their TBF content, while 13 children increased and seven children decreased their TBF content between the ages of 12 weeks and 1.5 years. The results demonstrated that predicting rather than measuring resting energy metabolism involves a risk for spurious correlations between TBF and physical activity level. The level of physical activity (x), was negatively correlated with [TBF (%) at 1.5 years minus TBF (%) at 12 weeks] (y), r=-0.52, p=0.02. In conclusion, the results suggest that the body fat content of a woman has a stimulating effect on the growth, rather than on the fat retention, of her foetus. They also show that the Fomon model is the best available model when calculating the body composition of infants from body density. Finally, the results indicate that physical activity at the age of 1.5 years is important regarding the rate at which the high level of body fat, typical of infancy, decreases in early childhood. / Övervikt och fetma bland barn har under senare år blivit allt vanligare i många delar av världen. Studier av nutrition, metabolism och fysiologi under graviditet och de tidiga barnaåren är av vikt för att förstå vilka faktorer som ligger bakom denna utveckling. Speciellt viktigt är att studera hur kroppssammansättningen förändras tidigt i livet. Den här avhandlingen innehåller tre studier som berör detta ämnesområde. I en studie på gravida analyserades serumprover, insamlade från 23 kvinnor innan, under och efter deras graviditet, med avseende på halter av leptin, adiponektin och resistin. Via serumproverna fastställdes också kvinnornas insulinresistens (HOMA-IR). Dessa resultat relaterades sedan till mängden kroppsfett hos dessa kvinnor. Mängden kroppsfett (%) och leptin visade, före och under graviditet, en signifikant korrelation med HOMA-IR. En regressionsanalys av HOMA-IR (y) och % kroppsfett (x) i graviditetsvecka 32 gav ett k-värde (lutning) på 0,111, vilket i jämförelse med motsvarande k-värde före graviditet 0,046 var signifikant högre (p&lt;0.05). Detta resultat visar att hos friska kvinnor potentierar graviditeten sambandet mellan kroppsfett och insulinresistens. I en studie av hydreringsgrad i fettfri kroppsvikt (HF) fastställdes HF i 12 nyfödda med hjälp av dubbelmärkt vatten och helkroppsplethysmografi (PeaPod). HF uppmättes till 80,9% med en låg biologisk variation (0,81 % av genomsnittlig HF). I en longitudinell studie mättes kroppsdensiteten med PeaPod hos 108 friska fullgångna spädbarn (53 flickor, 55 pojkar) när de var en respektive tolv veckor gamla. Deras kroppssammansättning beräknades med två olika modeller (Fomons och Buttes). Uppgift om mödrarnas pregravida BMI samlades in. Vid 1,5 års ålder mättes kroppssammansättning och total energiomsättning hos 20 av de 108 barnen. Vid detta tillfälle mättes även viloomsättningen med indirekt kalorimetri under sömn. Viloomsättningen predikterades även med en formel. Buttes modell gav signifikant (p&lt;0.05) lägre nivå av kroppsfett (%) jämfört med Fomons modell och i fem fall erhölls inga resultat alls. Beräkningar med Fomons modell visade att vid en veckas ålder innehöll flickorna 13.4 ± 3.7 % och pojkarna 12.5 ± 4.0 % kroppsfett. Motsvarande värden vid 12 veckors ålder var 26.3 ± 4.2 % och 26.4 ± 5.1 %. Mödrarnas BMI innan graviditet korrelerade med kroppsvikt men inte med kroppsfett (g,%) eller fettfri vikt (g) hos deras barn vid en veckas ålder. Vid 1,5 års ålder innehöll flickorna (n=9) 28.0±2.8 % och pojkarna (n=11) 28.3±3.7 % kroppsfett. Mellan en och 12 veckors ålder ökade alla barnen sin kroppsfetthalt. Mellan 12 veckor och 1,5 år ökade kroppsfetthalten hos 13 barn medan den minskade hos 7. Resultat visar att predikterad viloomsättning ökar risken för att få en falsk korrelation mellan kroppsfetthalt och fysisk aktivitetsnivå jämfört med om man använder uppmätt viloomsättning. Den fysiska aktivitetsnivån vid 1,5 års ålder (x), var negativt korrelerad till förändring i kroppsfetthalt [kroppsfett (%) vid 1.5 år minus kroppsfett (%) vid 12 veckor] (y), r=-0.52, p=0.02. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att kvinnors kroppsfetthalt har en stimulerande effekt på fostrets på totala tillväxt men inte på dess retention av kroppsfett. Dessutom visar resultaten att Fomons modell är den bästa tillgängliga när det gäller att beräkna kroppssammansättningen hos spädbarn från kroppsdensitet. Slutligen tyder resultaten på att den fysiska aktivitetsnivån vid 1,5 års ålder har betydelse för hur fort den höga kroppsfetthalten, som är typisk för spädbarnsperioden, sjunker under tidig barndom.

Palliativ vård innebär att sjukdomen inte går att botas längre. Den syftar till att lindra lidandet samt främja livskvaliteten. Föräldrar är barnets närmaste närstående därför har de en viktig roll i den palliativa vården och har ett stort ansvar för den sjuke. Att vara förälder till ett barn som vårdas palliativt är väldigt ansträngande, intensivt och stressigt. Hela familjens livssituation förändras drastiskt och resulterar i en begränsad vardag. Det är viktigt att tillgodose både föräldrarnas och barnets behov då den palliativa vården blir ett av de viktigaste momenten i barnets sista tid. Syftet med litteraturstudien är att belysa vad som upplevs betydelsefullt för föräldrar till barn som vårdas palliativt. Det finns flera olika faktorer som bidrar till en fungerande palliativ vårdprocess. Faktorer såsom kontinuitet, kommunikation och stöd anses vara av stor betydelse. Sjuksköterskan har en ledande roll i teamet vilket gör att hon har ansvaret att bemöta varje familj som unik, med egna individuella behov. Brist på kunskap hos sjuksköterskan kan orsaka problem som kan göra att vården kan brista och framkalla lidande samt försämra livskvaliteten. I litteraturstudien inkluderas elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som ligger till grund för litteraturstudiens resultat vilket sammanställdes och kvalitetsgranskades. Ur detta framkom två huvudteman och fyra subteman. Författarna har valt ut två faktorer ur resultatet för att diskutera.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Allvarligt sjuka barn behöver stöd från sin familj och de har rätt att ha anhöriga nära. Det är sjuksköterskans uppgift att involvera familjen och att vårda barn med familj som en helhet. <strong>Syfte: </strong>Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda allvarligt sjuka barn och deras familjer. <strong>Metod:</strong> Innehållsanalys utfördes på elva vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Vetenskaplig bedömning genomfördes på alla resultatartiklar. <strong>Resultat: </strong>Att föräldrar deltog i barnets omvårdnad ansågs vara väsentligt för hela familjens välbefinnande. En positiv inställning till familjens delaktighet i vården kunde leda till ett gott samarbete mellan sjuksköterska och familj vilket resulterade i bästa möjliga vård för barnen. Sjuksköterskorna ansåg att föräldrarna behövde uppmuntras till att vara mer aktiva i omvårdnaden och de ville utveckla ett förhållande med familjen baserat på ömsesidig tillit. <strong>Diskussion: </strong>Att arbeta med allvarligt sjuka barn kan vara känslomässigt påfrestande och stressfyllt. Därför behöver sjuksköterskor stöd av både organisation och kollegor för att kunna erbjuda god omvårdnad.  <strong>Slutsatser: </strong>Sjuksköterskor behöver utbildning inom kommunikation för att på ett bra sätt kunna tillgodose familjens behov. Det är även av betydelse att sjuksköterskor värnar om den egna arbetsmiljön för att kunna utföra ett tillfredsställande arbete.<strong><em></em></strong></p>