<p>The purposes of the thesis were to study associations between size at birth, short adult stature and risks of subnormal intellectual performance, high blood pressure, and overweight among males, and to study associations between size at birth, short adult stature and risk of overweight and giving birth to small for gestational age (SGA) infants among females.</p><p>The effect of short adult stature on intellectual performance among males was analyzed in two population-based cohort studies. Data were obtained from the Swedish Birth Register which was individually linked to the Swedish Conscript Register. Being born SGA was associated with increased risks of subnormal intellectual performance in all four dimensions included in the test, and lack of catch-up growth leading to short adult stature further increased this risk. If anything, logical performance was found to be most affected.</p><p>To estimate the risk of high blood pressure in males born SGA we used the Birth Register linked to the Conscript Register. Being born SGA was associated with a slightly increased risk of high systolic blood pressure, and being born light and ending up with short adult stature further increased this risk.</p><p>Association between short adult stature and overweight was analyzed in both males and females born SGA, in two different studies. In the male cohort data from the Birth Register was linked to the Conscript Register. In females the Birth Register was used twice, when the females were born and when they gave birth to their first child. In both the male and female cohort, there was an increased risk of becoming overweight among those born SGA who also ended up with short adult stature.</p><p>Finally, an intergeneration study was performed using the Birth Register to analyze associations between being born short for gestational age and giving birth to short infants. Catch-up growth to normal adult stature among women born short-for-gestational age was associated with reduced risk of giving birth to a short-for-gestational age infant.</p><p>Conclusions. Among males born SGA, short adult stature is associated with increased risk of subnormal intellectual performance, high blood pressure and overweight compared to those with normal adult stature. Similarly, among females born SGA, there is an increased risk of becoming overweight in those with short adult stature, compared with those not short as adult. Females born short for gestational age, with short adult stature are at increased risk of giving birth to a short infant.</p>

The purposes of the thesis were to study associations between size at birth, short adult stature and risks of subnormal intellectual performance, high blood pressure, and overweight among males, and to study associations between size at birth, short adult stature and risk of overweight and giving birth to small for gestational age (SGA) infants among females. The effect of short adult stature on intellectual performance among males was analyzed in two population-based cohort studies. Data were obtained from the Swedish Birth Register which was individually linked to the Swedish Conscript Register. Being born SGA was associated with increased risks of subnormal intellectual performance in all four dimensions included in the test, and lack of catch-up growth leading to short adult stature further increased this risk. If anything, logical performance was found to be most affected. To estimate the risk of high blood pressure in males born SGA we used the Birth Register linked to the Conscript Register. Being born SGA was associated with a slightly increased risk of high systolic blood pressure, and being born light and ending up with short adult stature further increased this risk. Association between short adult stature and overweight was analyzed in both males and females born SGA, in two different studies. In the male cohort data from the Birth Register was linked to the Conscript Register. In females the Birth Register was used twice, when the females were born and when they gave birth to their first child. In both the male and female cohort, there was an increased risk of becoming overweight among those born SGA who also ended up with short adult stature. Finally, an intergeneration study was performed using the Birth Register to analyze associations between being born short for gestational age and giving birth to short infants. Catch-up growth to normal adult stature among women born short-for-gestational age was associated with reduced risk of giving birth to a short-for-gestational age infant. Conclusions. Among males born SGA, short adult stature is associated with increased risk of subnormal intellectual performance, high blood pressure and overweight compared to those with normal adult stature. Similarly, among females born SGA, there is an increased risk of becoming overweight in those with short adult stature, compared with those not short as adult. Females born short for gestational age, with short adult stature are at increased risk of giving birth to a short infant.

Bakgrund: Allvarligt sjuka barn behöver stöd från sin familj och de har rätt att ha anhöriga nära. Det är sjuksköterskans uppgift att involvera familjen och att vårda barn med familj som en helhet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda allvarligt sjuka barn och deras familjer. Metod: Innehållsanalys utfördes på elva vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Vetenskaplig bedömning genomfördes på alla resultatartiklar. Resultat: Att föräldrar deltog i barnets omvårdnad ansågs vara väsentligt för hela familjens välbefinnande. En positiv inställning till familjens delaktighet i vården kunde leda till ett gott samarbete mellan sjuksköterska och familj vilket resulterade i bästa möjliga vård för barnen. Sjuksköterskorna ansåg att föräldrarna behövde uppmuntras till att vara mer aktiva i omvårdnaden och de ville utveckla ett förhållande med familjen baserat på ömsesidig tillit. Diskussion: Att arbeta med allvarligt sjuka barn kan vara känslomässigt påfrestande och stressfyllt. Därför behöver sjuksköterskor stöd av både organisation och kollegor för att kunna erbjuda god omvårdnad.  Slutsatser: Sjuksköterskor behöver utbildning inom kommunikation för att på ett bra sätt kunna tillgodose familjens behov. Det är även av betydelse att sjuksköterskor värnar om den egna arbetsmiljön för att kunna utföra ett tillfredsställande arbete.

Background: Immune responses are often divided into T helper 1 (Th1), Th2 and Treg like immunity. Allergy is associated with Th2 like responses to allergens and possibly to reduced regulatory functions. Activation via the CD2 receptor increases the production of the Th1 associated cytokine IFN-g and enhances the responses of activated T cells to IL-12. This may be due to an up-regulation of the signal-transducing β2-chain of the IL-12 receptor. CD2 function may be impaired in allergic children. As IL-12 is a strong promoter of Th1 like responses, this may be one contributing factor to the Th2-skewed immune responses found in allergic children. IL-27 and its receptor component WSX-1 may also play a role in Th1 like responses. The transcription factors T-bet, GATA-3 and Foxp3 are associated with Th1, Th2 and Treg type of immune responses, respectively. Aim: To investigate possible mechanisms behind the reduced Th1 and/or Treg associated immunity in relation to allergy by studying the CD2 induced regulation of IL-12Rβ2, WSX-1, T-bet, GATA-3 and Foxp3, as well as the production of different cytokines in children and adults. The aim was also to study the development of these factors during the first two years of life in relation to development of allergy in children from a country with high (Sweden) and low (Estonia) prevalence of allergy. Material and methods: Four different study groups were included; 32 12-year-old children, 38 7-year-old children, 61 children followed from birth to two years of age and 20 adults. Peripheral blood mononuclear cells were cultured with PHA (which partly signals via CD2), IL-2 and IL-12 alone and in combination or with anti-CD2 alone or combined with anti-CD28 antibodies. mRNA expression of cytokine receptors and transcription factors was analysed with real-time PCR and production of Th1, Th2 and Treg associated cytokines with ELISA. Results: We found lower PHA-induced IL-12Rβ2 and IFN-γ production in 12-year-old children with positive skin prick tests (SPT), compared with SPT negative children. We also found lower IL-2 induced IL-12Rβ2 in children with allergic airway symptoms and high IgE levels compared to children without a history of allergy and low IgE levels. This was accompanied with lower IL-2 and IL-12 induced IFN-γ. The spontaneous mRNA expression of IL-12Rβ2, WSX-1, T-bet, GATA-3 and Foxp3 was similar at birth and at 24 months. PHA induced up-regulation of all markers at all ages except for GATA-3, which was up-regulated in allergic children only at 6 and 12 months. PHA-induced T-bet and WSX-1 increased from birth to 24 months in non-allergic children. At a specific age, similar levels of all markers were found in allergic and non-allergic children, except for higher spontaneous IL-12Rβ2 at 24 months and higher PHA-induced WSX-1 at birth in allergic children. All cytokines increased with age. No clear differences were found between Swedish and Estonian children. CD2 stimulation induced Foxp3 and IL-10, while CD2 together with CD28 stimulation induced both Th1 and Th2 related transcription factors and cytokines. The combination also hampered the CD2 induced expression of Foxp3. Conclusions: The CD2 pathway and the response to IL-2 may be impaired in allergic children as lower IL-12Rβ2 and IFN-g were found in allergic, compared to non-allergic children. This difference was not found in adults. CD2 may be involved in induction of regulatory T cell responses as stimulation via CD2 in the absence of other co-stimulatory molecules induced Foxp3 and IL-10. Different developmental patterns of Th1 and Th2 associated factors may influence the development of allergic diseases in childhood.

Palliativ vård innebär vård i livets slutskede och syftar till att främja livskvalitén och lindra lidande. När barn vårdas palliativt ses barnets förälder som närmast anhörig. Att ha ett barn som vårdas palliativt är livsomvälvande för hela familjen och vänder upp och ner på familjens vardag. Sjuksköterskan har en viktig roll i att möta familjen i detta och att bidra till en familjefokuserad vård där föräldrar inkluderas i omvårdanden av sina barn. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelser av deras barns vård i livets slutskede. Byggstenar till en välfungerande vårdprocess i livets slutskede är kontinuitet, stöd, delaktighet och kommunikation. När sjuksköterskan brister i dessa kunskaper kan detta försämra livskvalitén och skapa lidande. Det är därför viktigt att sjuksköterskan som har en ledande roll i vårdprocessen har denna kunskap. I litteraturstudien inkluderades åtta kvalitativa och en kvantitativ artikel vilka ligger till grund för studiens resultat. Två huvudkategorier framkom, vilka är kommunikation är en viktig del av mötet samt föräldrars och vårdpersonalens samspel, fem subkategorier framkom också. I diskussionen lyfts två nyckelfynd fram, vilka är vikten av information och kontinuitet i vårdandet.

Bakgrund: Cancer är den vanligaste dödsorsaken hos barn mellan 0–19 år. Barn som vistats på sjukhus är i olika åldrar vilket innebär att sjuksköterskorna måste veta hur man ska bemöta dem på bästa sätt. Att vårda barn med en cancerdiagnos innebär även att man som sjuksköterska ska kunna skapa ett förtroende och en god relation med barnets familj. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn med en cancerdiagnos. Metod:En litteraturstudie med en beskrivande design som är baserad på nio kvalitativa artiklar och en artikel med blandad metod. Artiklarna hämtades genom sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman och fem subteman. Resultatet visade att sjuksköterskorna beskrev flera olika känslor som exempelvis rädsla/oro, hjälplöshet, glädje och hopp. Sjuksköterskorna beskrev på vilka sätt de hanterade de olika känslorna på och en av dessa copingstrategier var exempelvis att prata om känslor och erfarenheter med arbetsgruppen. Att ha en bra relation till familjen var även något som sjuksköterskorna beskrev var viktigt. Arbetet inom pediatrisk onkologi hjälpte sjuksköterskorna att bli tryggare i sin roll som sjuksköterska samt att de fick en förändrad bild på livet. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde många olika känslor som ibland var svåra att hantera, trots detta hade arbetet en stor betydelse för både deras arbets- och privatliv. De beskrev även att deras arbete inom pediatrisk onkologi gav dem mycket glädje och hopp.

No description available.

Ambulanssjukvården ska ta hand om människor i nöd oavsett kön, ålder eller bakgrund. Av alla uppdrag ambulanser skickas på, brukar pediatriska patienter ses som de svåraste. Barn skiljer sig på flera sätt från vuxna, och ambulansens utrustning passar inte alltid på dem. Att arbeta under sådana omständigheter ökar riskerna för vårdskador. Alla patienter har rätt till en säker vård, och arbetet med att minska risker och skador inom vården kallas patientsäkerhet. I Sverige kräver Hälso- och sjukvårdslagen att all sjukvårdspersonal tillgodoser patienters säkerhet, och prehospitalt är det ambulanssjuksköterskan som skall upprätthålla denna säkerhet. Forskningen inom prehospital patientsäkerhet är sparsam, och den forskning som sker inom området inriktar sig framförallt på lättillgängliga ämnen som trafikolyckor, medicineringsfel och avvikelserapportering. Syftet med studien var att belysa patientsäkerheten under ambulanssjuksköterskans omhändertagande av pediatriska patienter. Metoden för studien var litteraturöversikt, 15 artiklar publicerade mellan 2006 och 2016 inkluderades. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar har inkluderats. Artiklarna har kvalitetsvärderats, och därefter analyserats utifrån en innehållsanalys. I resultatet framkom tre huvudfaktorer som påverkade patientsäkerheten. Dessa var kunskap, läkemedelshantering och trafiksäkerhet. Underkategorier till kunskap som identifierades var utbildning, erfarenhet, bedömning, färdigheter, kommunikation, utrustning och kultur. Underkategorier till läkemedelshantering var läkemedelsberäkning, läkemedelsadministrering och viktbedömning, och underkategorier till trafiksäkerhet var kunskap och attityder och beteende. Brister hos ambulanssjuksköterskan och den prehospitala organisationen medför risker för patientsäkerheten för barn som vårdas prehospitalt. Det krävs insatser både på individ- och systemnivå för att komma tillrätta med dessa brister. Samtidigt gör avsaknaden av publicerade studier inom prehospital patientsäkerhet att generaliserbarheten av dessa fynd är låg.

No description available.

Bakgrund: Föräldrar spelar en nyckelroll inom den pediatriska akutsjukvården genom att ingetrygghet, utföra omvårdnadsåtgärder samt utgör en länk mellan barn och sjuksköterskor. Sjuksköterskorupplever föräldrars delaktighet såväl avlastande som utmanande och beskriver svårigheter relaterattill tidsbrist, förväntningar och informationsflödet. Oroliga föräldrar kan ha en negativ påverkan påbarns upplevelser såväl som på sjuksköterskors arbete och därmed är utökad kunskap kring föräldrarserfarenheter viktigt för att identifiera eventuella utvecklingsområden.Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars erfarenheter av den pediatriska akutsjukvården.Metod: Allmän litteraturöversikt med sökning i CINAHL och PubMed. Insamlat datamaterialanalyserades med tematisk analys (Braun &amp; Clark, 2006).Resultat: Tre teman och sju subteman identifierades. (1) Föräldrars erfarenheter av vårdprocesseninnehöll subteman: Omfattande bedömning och noggrannhet, Väntetid och Miljöns påverkan.(2) Föräldrars erfarenheter av samarbete innehöll subteman: Kommunikation och Delaktighet.(3) Emotionella aspekter innehöll subteman: Föräldrars känslor och Personligt stöd och förståelse.Slutsats: Föräldrar värdesatte en snabb och noggrann bedömning, fortlöpande information och tydligkommunikation. Samarbete och delaktighet var viktigt utifrån ett föräldraperspektiv samtidigt somkänslor av oro och överväldigande skapade ett behov av emotionellt stöd.