No description available.

Bakgrund: I Sverige uppskattas cirka 7-15% av befolkningen lida av stickrädsla, varav många är barn. Stickrädsla kan ge upphov till fysiska och känslomässiga reaktioner och uppkommer vid exempelvis provtagning, insättning av perifer venkateter och injektioner. Barnet reagerar med skrik, panikattack och känslan av att förlora kontrollen samt svimning när rädslan är oövervinnerlig. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa allmänsjuksköterskors erfarenheter av att möta barn med stickrädsla. Metod: Metoden är en kvalitativ litteraturbaserad studie. Datamaterialet består av sex kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier med tio subkategorier identifierades. De fyra kategorierna var: Förbereda barnet inför nålproceduren, informera och involvera barnet inför och under nålproceduren, stödja föräldrarnas närvaro och skapa åtgärder som distraherar barnet. Förberedelse i hemmiljö och skapa en trygg atmosfär är viktiga förutsättningar för barnets förberedelse. Att förklara nålprocedurens tillvägagångssätt för att främja förståelse och lugn, observera barnets kroppsspråk och aktivera barnets medverkan är viktiga för barnets förståelse. Föräldrar har en essentiell roll vad gäller stöd och närvaro för barnet. Sjuksköterskor bör medvetandegöra föräldrarna om närhet för barnets trygghet. Åtgärder som distraherar innefattar att avleda barnet genom enkla ord, lek och beröm efter nålproceduren. Konklusion: Bemötandet identifieras som något som återkommer i denna studie och är betydelsefullt för att nålproceduren ska bli så god som möjligt för det stickrädda barnet. Att sjuksköterskor erkänner barnets rädsla identifierades även vara betydelsefullt för det goda mötets resultat. / Background: Fear of needles is estimated to 7-15 % of the population in Sweden and among them there are many children with that specific fear.  Fear of needles in children describes as physical and emotional reactions and arises during for an example blood sampling, peripheral venous insertion and injections. The reactions include screaming, panic attacks and the feeling of losing control. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of meeting children with fear of needles. Method: The chosen method was a qualitative literature based study. The data material consisted of six qualitative articles. Findings: Four categories and ten subcategories were identified. The categories were: Prepare the child before the procedure, inform and make the child involved before and during the procedure, support presence of parents and create distraction techniques. Preparation at home and creating a safe atmosphere for the child are important preconditions for good preparation. To explain the approach of the procedure and make the child involved in their own care are important to make sure that the child understands. Parents have an essential role of supporting their child and nurses should raise awareness among parents about proximity for their child. Create distraction techniques such as words, play and praise afterwards are identified. Conclusion: The response from nurses is something that is important and to recognize the fear was also identified as important and could contribute to better conditions for a good meeting between nurses and children with fear of needles.

Bakgrund: Uppskattningsvis lider 10 % av världens befolkning utav någon form av stickrädsla. Vaccinationer och blodprovstagning är vanligt förekommande i dagens moderna sjukvård och stickrädda patienter kan undvika sjukvården och på så vis försämra sin hälsa. Sjuksköterskan kan lindra lidandet som rädslan medför hos den enskilda individen genom beprövad kunskap om stickrädsla. Syfte: Belysa omvårdnadsmetoder sjuksköterskan kan använda sig av för att lindra patientens lidande vid stickrädsla. Metod: Litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet redovisas i enligt med de fyra teman som framkom i analysen. Miljö som visat sig spela stor roll för den stickrädda patienten och om sjuksköterskan kan skapa en mindre klinisk miljö samt dölja nålar och dylikt så hjälper det patienten att klara sin rädsla bättre. Tid som ges till patienter som känner rädsla och obehag inför vaccinationer, blodprovstagning eller dylikt, har visat sig lugna stickrädslan. Likaså sjuksköterskans förmåga att göra proceduren kort om så önskas, uppskattas utav patienten. Distraktion har visat sig som en mycket bra metod att omhänderta stickrädda patienter och kan ske i form utav samtal, andningstekniker, ordspel eller pussel. Bli tagen på allvar är ofta avgörande om patienten upplever vården som god och en förutsättning för att en stickrädd patient vid ett senare tillfälle skall förlita sig på sjukvården och söka sig dit om behov finns. Slutsats: Det finns vetenskapligt bevisade omvårdnadsmetoder sjuksköterskan kan använda sig utav för att lindra lidandet hos patienter med stickrädsla. Klinisk betydelse: Ett stort problem hos vårdpersonal är kunskapsbrist om att stickrädsla förekommer hos vuxna. Därför hoppas författarna att genom att belysa ämnet inom sjukvården, skall även vuxna få likvärdigt omhändertagande för sin stickrädsla som barn har tillgång till. / Background: Approximately 10% of the world population suffers from some kind of needle fear. Vaccinations and blood sampling is common in today's modern health care and patients with needle fear may therefore avoid medical care which in turn could have a negative impact on their health. The nurse can alleviate suffering caused on the individual through proven knowledge of needle fear. Aim: To illustrate different nursing practices that can be used to relieve patients suffering from needle fear. Method: Literature review. Result: The results are reported under four themes. The Environment is shown to play a major role for the needle fear patient. The nurse can create a less clinical setting and hide needles, which have shown to help the patient cope with their fears better. The Time given to patients who feel fear and discomfort with vaccinations, blood tests or similar, have been shown to calm the needle fear. Likewise, the nurse's ability to make the process short, if desired, is appreciated by the patient. Distraction has been proven as a very good method to take care of needle fear patients and good examples are conversations, breathing techniques, word games or puzzles. Being taken seriously is often important to give a needle fear patient a good care experience and has also shown to be crucial as to whether the needle patient at a later date would rely on medical services and seek help or not. Conclusion: There are nursing care methods, which have been scientifically proven, that nurse can use to alleviate the suffering from patients with needle fear. Clinical significance: A major problem within the health profession is a lack of knowledge that needle fear occurs among adults. Therefore, the authors hope that by highlighting the topic in health care, adults should receive the same considerate needle fear care as children have access to today.

Bakgrund  Forskning har visat att sjuksköterskor upplever en bristande kunskap vid hantering av stickrädda barn och hur de kan motverka utvecklingen av stickrädsla hos barn. Vaccination är ett tillfälle då sjuksköterskor bland annat ska hantera barns stickrädsla, oförmåga att hantera detta kan leda till att sjuksköterskan känner sig pressad. Vaccinationstillfällen är en stor del av barnets kontakt med sjukvård i början av livet. För att barnet i vuxenålder ska våga söka sjukvård är det viktigt att sjuksköterskan vet hur hon ska bemöta barnet på bästa sätt, hur hon kan hantera och motverka stickrädsla hos barn. Syfte Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan tillämpa för att hantera och motverka stickrädsla hos barn vid vaccination. Metod Studien är en icke-systematisk litteraturöversikt där sökningar gjorts i CINAHL och PubMed. För studien valdes 15 artiklar ut och analyserades utifrån induktivt perspektiv.                                                                                                                      Resultat Resultatet visade att centrala områdena vid omvårdnaden är kommunikation och smärtlindring. Vid kommunikationen är det viktigt att individanpassa kommunikationen efter barnets kognitiva förmåga och intresse. Det är viktigt att informera barnet om vad som ska göras och görs samt varför. Resultatet visade att smärtlindring av olika former, så som olika administrationssätt, lokalbedövning samt distraktion, är viktiga för att lindra lidande vid injektioner.  Slutsats Av studien framkom att kommunikation och smärtlindring är de två viktigaste omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan tillämpa vid vaccination för att hantera och motverka stickrädsla.

Forskning kring omvårdnad av patienter med stickrädsla är i det närmaste obefintlig. Syftet med denna studie var därför att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnad vid stickrädsla. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen skedde med hjälp av nio semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjuksköterskor. Analysmetoden som användes inspirerades av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att stickrädslan tog sig uttryck genom kroppsliga reaktioner, olika beteenden samt specifika önskemål kring behandling. De omvårdnadsåtgärder som kunde underlätta var sjuksköterskans bemötande samt agerande. Stödjande faktorer visade sig vara personliga kvaliteter hos sjuksköterskan, arbetsplatsen, stickhjälp, tidsfaktorn och socialt stöd. De hindrande faktorerna som framkom var sjuksköterskan som profession, stress, avdelningen och patienten. För en bättre omvårdnad av patienter med stickrädsla krävs kunskap kring stickrädslans uttryck och åtgärder, vilket bör tydliggöras i sjuksköterskans grundutbildning. / Research about caring of patients with needle phobia is almost non-existent. The aim of this study was therefor to investigate nurses caringexperiances of needle phobia. An empirical study with qualitative approach was conducted. Collection of data was done by interviews with nine registered nurses. The method for analyzing was inspired by content analysis. The result showed that needle phobia takes expression as psyical reactions, different behaviours and specifik wishes regarding treatment. Measures that could relieve were nurses approach and acting. Supporting factors were nurses personal qualities, place of work, help with cannulation, timefactor and social support. The restraining factors that emerged were nurses profession, stress, department and the patient. Improved caring for patients with needle phobia demands knowledge for expressions and measures of needle phobia, which should be included in nurses education.

Forskning om stickrädda barn i elevhälsovården bedöms som otillräcklig, men betydelsefull då många vaccinationer sker i skolan. Syftet var att undersöka flickors upplevelser kring HPV- vaccination i elevhälsovården. Uppsatsstudien hade en mixad metod design och studien var baserad på enkätsvar från 14 flickor i årskurs fem och sex. Det kvantitativa resultatet visade att hälften av flickorna skattade sig som rädda i samband med HPV-vaccination och av dem skattade sig 42 % som livrädda. Upplevd smärta och rädslan för eventuell smärta var de faktorer flickorna uppgav skapade rädsla. Att ha en förälder och/eller en kompis med sig vid vaccinationen var enligt flickorna de viktigaste strategierna för att kunna minska deras rädsla. Det fanns en positiv korrelation mellan flickornas skattade rädsla och hur de upplevde att de inte kunde koncentrera sig på skolarbetet under hela veckan innan vaccination (r2=0,761; p=0,002). Det kvalitativa resultatet visade att flickorna upplevde starka fysiska och psykiska reaktioner såsom gråt, illamående, panik och stress, orsakade av rädsla inför, under och efter vaccinationen. Då elevhälsvårdens övergripande mål handlar om att förebygga både fysisk och psykisk ohälsa för barn och ungdomar är det viktigt att belysa problematiken med stickrädsla. Sammanfattningsvis behövs vidare forskning genomföras. Detta för att bättre kunna förstå hur omfattande stickrädsla är bland skolelever och för att sätta elevernas perspektiv i fokus. / Research on children with fear of needles in the student health service is estimated as inadequate but important because many vaccinations take place at school. The aim was to examine girls’ experiences of HPV-vaccination in student health services. The study had mixed method design and the study was based on survey responses from 14 girls in the fifth and sixth grade. The quantitative results showed that half of the girls estimated themselves as frightened during HPV-vaccination, and 42 % rated themselves as terrified. The percieved pain and fear of eventuall pain were the factors in the girls' experiences of HPV- vaccination that caused fear. Having a parent and/or a friend present as support are the two most common strategies for reducing the fear during the HPV-vaccination, according to the girls. There was a positive correlation between the girls' estimated fear and their percieved ability to not be able to concentrate on schoolwork during the week prior to vaccination (r2= 0.761; p = 0.002). The qualitative results showed that before, during and after vaccination, strong physical and psychological reactions such as crying, nausea, panic and stress were caused by fear. The student health services overall goal is about preventing both physical and mental health of children and adolescents and therefor it is important to highlight the problem of fear of needles. Further research is therefor needed to better understand the extent of fear of needles among schoolchildren and focus on their perspective.

Bakgrund: Stickrädsla förekommer i alla åldrar och uppskattningsvis lider minst 10 procent av befolkningen av det. För individen kan stickrädsla innebära stort obehag som kan leda till att en stickrädd person undviker hälso- och sjukvården och därmed riskerar att drabbas av ohälsa. Behoven hos en stickrädd person kan förbises inom hälso- och sjukvården på grund av bristande resurser och kompetens vilket kan leda till lidande. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder för vuxna personer med stickrädsla. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes med en systematisk litteratursökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar som granskades med avseende på vetenskaplig kvalitet och etik. Resultat: Resultatet mynnade ut i fem teman som belyser omvårdnadsåtgärder för stickrädda vuxna personer: ett empatiskt förhållningssätt, skapa distraktion, ge information och utbildning, anpassa rum och utrustning, ge farmakologisk och icke farmakologisk smärtlindring. Omvårdnadsåtgärderna lindrar lidande hos personer med stickrädsla när de utförs av kompetent hälso- och sjukvårdspersonal genom ett professionellt vårdande. Implikation: Genom dialog, utbildning och förändrade arbetsrutiner kan medvetenheten kring stickrädsla och lindrande omvårdnadsåtgärder ökas hos hälso- och sjukvårdspersonal och sjuksköterskestudenter. / Background: Needle fear occurs in all ages and an estimated minimum of 10 percent of the population suffers from it.For the individual, needle fear can involve great discomfort which can lead to that a person with needle fear avoids health care and therefore risks to become ill. The needs of a person with needle fear can be overlooked in health care due to lack of resources and competence which can lead to suffering. It is important to identify effective nursing interventions for health care personnel to alleviate the suffering of persons with needle fear. Aim: To illuminate nursing interventions for adults with needle fear. Methods: A literature review was conducted with a systematic litterature search in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. The result was based on 12 scientific articles that were viewed regarding scientific quality and ethics. Results: The outcome resulted in five themes that illuminate nursing interventions for adult persons with needle fear: an empathic approach, create distraction, give information and education, adjust room and equipment, give pharmacological and non pharmacological pain relief. The nursing interventions alleviate suffering for persons with needle fear when performed by competent health care personnel through professional care. Implication: The awareness of needle fear and alleviating nursing interventions can be raised among health care professionals and nursing students through dialogue, education and altered working procedures.

Bakgrund: Studier visa att ca 10 % av världens befolkning lider av stickrädsla. Konsekvenser för person som känner stickrädsla är ångest och oro samt undvikande av medicinska procedurer som innefattar injektioner. Detta kan leda till hälsoproblem för individen och i värsta fall leda till att personen undviker all hälso- och sjukvård. Det är viktig att sjuksköterskan har kunskaper om vilka omvårdnadshandlingar som kan lindra lidande för patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv belysa omvårdnadsåtgärder som kan förbygga stickrädsla hos barn. Syftet var också att beskriva urvalsgrupperna i de inkluderade artiklarna. Metod: En litteraturstudie där resultatet av 12 artiklar granskats, analyserats och sammanställts. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Huvudresultat: I resultatet framkom att miljöns utformning är viktig då barn ska få injektioner och att barn, behövde var väl förbered på vad som skulle hända innan nålinförandet. I resultatet framkom också att även mindre barn har möjlighet att tillgodogöra sig utbildning om nålrelaterade procedurer. Att anpassa tiden efter barnets behov var viktigt och att det är barnets behov som skulle få styra vården. Distraktion under själva nålinförandet visade på minskad rädsla hos barnen men att det bästa var dock om distraktion inte behövdes. Slutsatser: Vårdmiljöns utformning är viktig när barn ska få ett nålinföranden och sjuksköterska kan minska känslan av sjukhus eller vårdcentral genom att anpassa miljön och att tillhanda ha distraherande leksaker. Det är viktigt att barn vet vad som skulle hända vid ett nålinförande och även mindre barn kan tillgodogöra sig utbildning om nålrelaterade procedurer samt förstå vikten av dem. Sjuksköterskan kan genom att anpassa besökstiden efter barnets behov och bekräfta barnets känslor minska oro och rädsla hos stickrädda barn. / Background: Studies show that about 10% of the world population suffer from needle fear. Consequences for the person with this phobia who knows needle fear is anxiety and avoidance of medical procedures involving injections. This can lead to health problems for the individual and in the worst case lead to the person avoiding all healthcare. It is important that the nurse has knowledge of the factors that can lead to needle fear and what the nursing interventions that can alleviate the suffering of the patient. Aim: The purpose of this study was to highlight nurses nursing care measures required to preclude the fear of needles in children. The aim was also to describe the selection groups in the included articles. Method: A literature review in which the results of the 12 articles reviewed, analyzed and compiled. Searches were conducted in PubMed, CINAHL and PsycINFO. Main Results: The result showed that the environment's design is important as children get injections, and how well the child was prepared for needle insertion. The result showed that even small children have the opportunity to benefit from training on needle insertion procedures. Adjusting the time it takes for a baby and a toddler to adapt must be allowed to steer healthcare. Distraction was used as a method before the needle insertion but that the best were of distraction was not needed. Conclusions: The environment´s design is important as children get injections and nurse can reduce the feeling of a hospital or clinic by adapting the environment and provide for distracting toys. It is important that children know what would happen at the needle insertion procedure and even smaller children can benefit from education about needle injection procedures and understand the importance of them. The nurse can by adjusting the session time for the child's needs and validate the child's feelings reduce anxiety and fear of the needle fearing children.

Bakgrund: En del patienter kan uppleva smärta och obehag inför moment som inkluderar kanyler och nålar vilket kan omnämnas som stickrädsla. En del patienter kan till följd av rädsla undvika vaccinationsprogram, operationer och övrig medicinsk hjälp vilket kan få allvarliga konsekvenser för hälsan. Sjuksköterskan arbetar dagligen med att administrera injektioner, infusioner och att ta blodprover, det är därför angeläget att sjuksköterskan har kunskaper och färdigheter kring betydelsefulla omvårdnadsåtgärder i mötet med stickrädda patienter. Syfte: Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta hos vuxna patienter med stickrädsla för att reducera smärta och obehag. Metod: En litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, Chinal och psycINFO. Resultat: För att reducera smärta och obehag bör sjuksköterskan välja att använda tunnare kanyler, använda en långsammare injektionsteknik, erbjuda lokal smärtlindring och/eller premedicinering med lugnande inför nålproceduren. Sjuksköterskan bör låta patienten ha kontroll över situationen och respektera individuella behov och önskemål. Likaså bör sjuksköterskan lyssna och vara tillmötesgående för att kunna anpassa nålproceduren i samverkan med patienten. Sjuksköterskan bör tillämpa fiktiva visualiseringsmetoder och distraktion för att reducera rädsla och obehag under momentet. I de fall det finns en uttalad nålfobi bör sjuksköterskan samordna patienten en vårdkontakt till terapeut eller psykolog. Slutsats: Resultatet i denna litteraturöversikt visar att det finns omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa för att minska smärta och obehag hos vuxna patienter med stickrädsla. För de patienter som lider av stickrädsla bör sjuksköterskan planera nålproceduren i samverkan med patienten med utgångspunkt i en personcentrerad vård med hänsyn till enskilda behov och önskemål. Genom att sjuksköterskan tar sig tid att lyssna till patientens berättelse, visar empati och ger patienten möjlighet till delaktighet och självbestämmande i samband med nålproceduren kan smärta och obehag minska. / Background: Some patients can experience pain and discomfort for moments that include cannula and needles which can be mentioned as needle fear. Some patients can as a sequence of the fear refuse vaccinations programs, operations and other medicinal help which can have severe consequences for the health. Nurses works daily with administering injections, infusions and taking blood samples, therefore it is desirable that the nurse have the knowledge and skill regarding significant nursing actions with needle fearing patients. Aim: The purpose was to describe which nursing actions a nurse can use with adult patients with needle fear to reduce pain and discomfort. Method: This is a literature review based on 15 scientific articles from the databases PubMed, Chinal and psycINFO. Results: To reduce pain and discomfort the nurse should opt to use the thinner needles, and use a slower injection technique, offer local pain relief/ or premedication with sedative before the needle procedure. The nurse should let the patient have control over the situation and respect the individual needs and request. As well should the nurse listen and be accommodating for adapting the needle procedure in collaboration with the patient. The nurse should apply fictitious visualization methods and distraction to reduce fear and discomfort during the moment. In cases when there is a recorded needle phobia the nurse should coordinate a nursing contact to a therapist or a psychologist for the patient. Conclusion: The result in this literature review shows nursing interventions that the nurse can use to reduce pain and discomfort at adult patients with needle fear. For the patients who suffers from needle fear should the nurse plan the needle procedure in conjunction with the patient based on a person-centered care in consideration to the individual needs and wishes. Because the nurse takes the time to listen to the patient’s story, show empathy and gives the patient participation and self-determination regarding the needle procedure, pain and discomfort can be reduced.

Stickrädsla förekommer bland personer i alla åldrar och kan i vissa fall leda till att den som är stickrädd undviker att uppsöka sjukvård, något som kan påverka personens hälsa. Eftersom blodprovstagningar, injektioner och infusioner utförs varje dag inom sjukvården finns risken att sjuksköterskan förr eller senare träffar på en vuxen person som är stickrädd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan lindra obehag hos vuxna personer med stickrädsla. Resultatet från vetenskapliga publikationer pekar på att olika lindrande omvårdnadsåtgärder finns att tillgå. Studier visar att bemötandet från vårdpersonalen och psykoterapeutiska metoder kan ha betydelse för personer som är rädda för att bli stuckna. Information och undervisning innefattar omvårdnadsåtgärder som kan bidra till ökad självständighet och livskvalitet, när stickrädslan minskar. Även anpassning av medicinteknik och användning av lokalbedövande läkemedel kan dämpa upplevelsen av obehag för den som är stickrädd, vilket kan leda till att en behandlings följsamhet blir bättre. Genom kunskap om lindrande omvårdnadsåtgärder kan vårdpersonal reducera obehag för vårdsökande personer som upplever stickrädsla vid användning av kanyler. Därigenom kan vårdkvaliteten för den som är stickrädd öka och vårdkontakten bli en positiv upplevelse. / Needle fear exists among people of all ages and might lead to avoidance of medical attention, which can affect the person's health. As blood tests, injections and infusions are performed on daily basis in healthcare, there is a possibility that nurses sooner or later will meet adults who are afraid of needles. The purpose of this study was to describe interventions that can ease discomfort for adults with fear of needles. The results of scientific publications indicate that different interventions are available. Studies show that the response from caregivers and psychotherapeutic methods may be important for people who are afraid of being stung. Information and education includes interventions that may contribute to a greater independence and quality of life, when needle fear decreases. Also adjustment of medical technology and use of local anesthetic drugs can reduce the experience of discomfort for those who are afraid of needles, which could lead to improvement of treatment adherence. Through knowledge of which interventions that can ease needle fear, caregivers can reduce discomfort for persons in need of care when cannulas are used. This increases healthcare quality, concerning those who are afraid of needles and the contact will become a satisfying experience.