Att bli vaccinerad kan för skolbarnet vara en jobbig upplevelse. Om barnet dessutom ärstickrädd blir situationen ännu jobbigare. Skolsköterskan ger en del av vaccinationerna somingår i det nationella vaccinationsprogrammet som Socialstyrelsen (2004) tagit fram. I den härstudien belyses de åtgärder som skolsköterskan gör för att underlätta vaccinationssituationenså långt det är möjligt. Genom att genomföra intervjuer med sex skolsköterskor och därav fåfram ett datamaterial som sedan analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys, kunde dettaämne belysas. Resultatet som framkom var att skolsköterskorna gav skolbarnen stöd ochtrygghet genom motivationsarbete. Information var en stor del av skolsköterskornas åtgärder.Enskilda samtal och att ge extra mycket tid till barn med särskild stickrädsla var också enåtgärd. Genom omvårdnad som kunde ges genom lekande och lärande kunde skolsköterskange den trygghet som krävdes för vaccinationstillfället. För att stickrädsla hos skolbarn skakunna förebyggas måste skolsköterskan få den tid som krävs för dessa förebyggande åtgärder.Detta förebyggande arbete kan förhindra att skolbarnen blir stickrädda om de behöversjukvård senare som barn eller vuxen. / Having a vaccination can, for the child, be a difficult experience. In case of the child having afear of needles the experience becomes even more difficult. The school nurse gives some ofthe vaccinations included in the national program of vaccinations as the National board ofhealth and welfare (2004) have established. In this study, the measures made by school nursesto facilitate the vaccination situation as far as possible, are illuminated. To implementinterviews with six school nurses and thereby receiving interview material, later analysedaccording to qualitative content analysis, could this subject be illuminated. The resultreceived, was school nurses giving schoolchildren support and security through motivationalwork. Information was a significant part of the measures made by the school nurses.Individual conversations and the providing of extra time for children with a particular needlephobia was a measure aswell. Through care that could be given through playing and learning,school nurses could provide safety which was crucial at the time of the vaccination. Toprevent fear of needles, a school nurse has to be given the time required for these preventingmeasures. This preventing work will reduce the risk that the schoolchildren will have a fear ofneedles if care is needed later on as children or as adults.

Bakgrund: Vaccinationer är en del av skolsköterskors förebyggande arbete. Stickrädsla är en vanlig åkomma, upp till 10 % av befolkningen i världen uppskattas ha det. Skolsköterskor möter någon gång under sin tid, stickrädda elever. God information innan vaccinationen har visat att stickrädsla minskar. Syftet: Att belysa skolsköterskors upplevelse av att vaccinera stickrädda elever. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor i två mindre städer, i mellersta Sverige. Resultatet har analyserats med innebördsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra rubriker till resultatet; Skolsköterskors förhållningssätt påverkar bemötandet av elever, En inbjudande miljö påverkar hur vaccinationen upplevs av skolsköterskor och elever, Föräldrars förhållningssätt kan hjälpa eller stjälpa skolsköterskor vid vaccination, Avledning vid vaccination underlättar arbetet för skolsköterskor. Konklusion: Skolsköterskor måsta ha en god kunskap om hur olika faktorer kan påverka den stickrädda elever. Skolsköterskor upplever ofta en tidspress vilket påverkar mötet med stickrädda elever som i sin tur påverkar skolsköterskors vaccinationer. Skolsköterskor upplever att belöning har en god effekt för att lugna elever och underlätta för skolsköterskor att utföra sitt arbete. Hur föräldern är delaktig är betydelsefullt för skolsköterskors upplevelse. Det finns tre olika förhållningssätt bland föräldrar, den tysta, den bestämda och den tveksamma som låter elever själv välja. Dessa påverkar vaccinationstillfället och upplevelsen av mötet för verksamma skolsköterskor.

Bakgrund: Ett nålstick kan ses som ett enkelt ingrepp men för somliga kopplas detta till en stark rädsla och oro. Stickrädsla är vanligt förekommande och kan bero på tidigare negativa erfarenheter. Det är sjuksköterskans ansvar att skapa förutsättningar för patienten att hantera sin stickrädsla och tillgodose patientens grundläggande omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka stickrädsla hos vuxna patienter och deras erfarenheter av lindrande omvårdnadsåtgärder. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på fem kvantitativa artiklar, tre kvalitativa och en där båda metoder tillämpats. Resultat: Resultatet innefattar fyra kategorier; Reaktioner vid och inför nålstick; Strategier för att hantera och minimera stickrädsla; Faktorer som förstärker rädslan och Faktorer som minskar rädslan. Slutord: För att patienten ska få en individanpassad vård behöver sjuksköterskan ha kunskap om stickrädsla och lindrande omvårdnadsåtgärder i samband med stick hos vuxna patienter med stickrädsla. / Background: A pinprick from a needle is a fairly simple procedure but to some patients it is linked to strong emotional anxiety and fear. Fear of needles is common and could be due to previous negative experiences. It is the responsibility of the nurse to establish good conditions for patients to deal with their anxiety and to meet their basic needs. Aim: The aim of the study was to study needle fear among adult patients’ and their experiences of soothing caring methods. Method: The study was carried out as a literature review based on five quantitative studies, three qualitative and one which was carried out with both methods. Result: The result consisted of four headings; Reactions related to pinpricks; Strategies to combat and minimize the fear; Contributing factors and Reducing factors. Conclusion: The nurse must have knowledge about needle fear among adult patients and soothing caring methods to enable an individual care.

Barnsjuksköterskan möter ofta barn som är rädda för nålrelaterade procedurer. Barnsjuksköterskans stöd och bemötande under en nålrelaterad procedur är avgörande för hur barnets framtida relation med sjukvården kommer utformas. Syftet med denna studie var att identifiera olika stödjande tekniker som barnsjuksköterskan kan tillämpa under nålrelaterade procedurer för att lindra eller förebygga stickrädsla hos barnet. En systematisk litteraturöversikt tillämpades som bestod av 15 kvantitativa artiklar varav 12 RCT och tre QUASI. Tillämpade databaser var CINAHL, Medline och PubMed. Sökorden identifierades med hjälp av PICO samt Svensk MeSH. Artiklarna granskades av granskningsmallar från SBU (2020c). Dataanalysen utfördes i fyra steg enligt Whittemore och Knafl (2005). Resultatet bestod av huvudkategorierna avledande stöd och fysiskt stöd. I avledande stöd inkluderades olika typer av distraktionstekniker. Inom fysiskt stöd inkluderades olika typer av beröring. Slutsatsen blev att olika stödjande tekniker bidrog till förebyggandet och/eller hämmandet av upplevd stickrädsla hos barnet, antingen i kombination med farmakologiskt stöd eller utan. Barnsjuksköterskan behöver därför tillämpa stödjande tekniker i mötet med barnet under nålrelaterade

Krantz, M & Nilsson, V. Den stickrädda personen. Påverkande faktorer och rädslans uttryck – en empirisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2013.Stickrädsla är ett vanligt förekommande problem. Personer som lider av stickrädsla undviker i hög utsträckning att söka vård och riskerar därmed allvarliga hälsoproblem. Vårdpersonal ställs inför många utmaningar för att kunna hantera det mångfacetterade fenomenet stickrädsla. Syftet med studien är att undersöka stickrädda personers upplevelser av påverkande faktorer vid sticktillfällen samt hur rädslan tar sig uttryck. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes i Malmö. Samtliga informanter var vuxna personer som identifierade sig med studiens definition av stickrädsla. Inhämtad data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att personalens förmåga att ta stickrädsla på allvar och visa förståelse är av stor vikt för den stickrädda personens upplevelse. Stickrädda personer önskar information och undervisning i situationen, med varierande detaljrikedom. Rädsla för smärta och punktering av hud och kärl uppges som främsta orsaken till känslor av obehag. Stickrädda personer upplever sin rädsla genom tydliga fysiska reaktioner och varierande psykiska reaktioner. Studiens slutsats var att stickrädda personers varierande önskemål om information och undervisning kräver att vårdpersonalen ställer direkta frågor för att utreda individens specifika behov. / Krantz, M & Nilsson, V. Fear of needles. Factors affecting and expressions of fear – an empirical study. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2013.Fear of needles is a common problem. Sufferers of needle fear tend to avoid seeking care and therefore risk serious health problems. Health care personnel face many challenges to deal with the multidimensional phenomenon of needle fear. The purpose of this study is to investigate the experiences of factors affecting sufferers of needle fear and their expressions of fear. Nine semi-structured interviews were conducted in Malmö. The respondents were adults who identified themselves with the study's definition of needle fear. Collected data were analysed with the help of a qualitative content analysis. The results showed that the ability of health care personnel to take needle fear seriously and to show understanding is of great importance for sufferers. Sufferers want information and education in the situation, with varying degrees of detail. Fear of pain and puncture of the skin and blood vessels is reported as the main cause of feelings of discomfort. Sufferers of needle fear experience their fear by distinct physical reactions and varying psychological reactions. The study's conclusion was that the sufferers of needle fear's diverse requests for care, information and education requires that health care personnel ask distinct questions to investigate the individual's specific needs.

Bakgrund: Nålrelaterade procedurer är vanligt förekommande inom barnsjukvården och är något som orsakar lidande för barn. Om detta lidande inte förebyggs eller lindras adekvat kan det leda till stickrädsla. Sjuksköterskan har en skyldighet att vidta omvårdnadsåtgärder utefter barnets behov och därför är det viktigt att sjuksköterskan besitter kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som lindrar lidande hos barn vid venprovtagning och insättning av perifer venkateter (PVK-sättning). Syfte: Att beskriva omvårdnadsåtgärder som lindrar lidande hos barn vid venprovtagning och PVK-sättning. Metod: Litteraturstudien baserades på 14 kvantitativa originalartiklar som har kvalitetsgranskats. Resultatet har därefter analyserats genom att identifiera data, organisera data i olika kategorier samt summera och analysera detta, vilket resulterade i tre huvudkategorier: fysisk distraktion, aktiv distraktion och passiv distraktion. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade att fysisk distraktion hade en lindrande effekt på smärta, oro och rädsla i samband med venprovtagning och PVK-sättning i ett flertal av studierna. Likaså hade aktiva och passiva distraktionsmetoder en betydande positiv effekt hos barnen i samband med procedurerna. Slutsats: Med hänsyn till distraktionsmetodernas påvisade effekt bör sjuksköterskan individanpassa omvårdnadsåtgärder och använda sig av dessa distraktionsmetoder i samband med venprovtagning och PVK-sättning. / Background: Needle related procedures are common in pediatric healthcare and causes suffering to the child. If this suffering is not adequately prevented or treated, a fear of needles could be developed. The nurse is responsible to take nursing measures according to the child's needs. Thus, it is important that the nurse has knowledge of which nursing measures that relieves suffering in children during venipuncture and intravenous insertion (IV-insertion). Aim: To describe nursing measures that relieve suffering in children during venipuncture or IV-insertion. Method: The literature study was based on 14 original quantitative articles. The articles were quality reviewed and then analyzed. The analysis consisted of identifying data, organizing and categorizing data and then summarizing and analyzing the result. The result was presented in three main categories: physical distraction, active distraction and passive distraction. Result: It was found that physical distraction had a relieving effect on pain, anxiety and fear during and after the venipuncture and IV-insertion in several studies. Likewise, active and passive distraction methods had a positive effect on the children during and after the procedure. Conclusion: Considering the effect of the distraction methods, the nurse should individualize the nursing measures during venipuncture and IV-insertion.

Studier visar att ungefär var tionde patient upplever stickrädsla, en rädsla för nålstick som gör att de undviker att söka vård vilket i sin tur kan leda till hälsoproblem på lång sikt. Att utföra venpunktion är en vanlig arbetsuppgift för anestesisjuksköterskan och hur hon hanterar patientens stickrädsla är av stor betydelse för hur patienten upplever vården som helhet. Anestesisjuksköterskan ska genom dialog med patienten bekräfta patientens rädsla och hjälpa patienten att känna trygghet på bästa sätt. När patienten upplever lidande på grund av vård, i detta sammanhang venpunktion uppstår vårdlidande och detta vårdlidande kan anestesisjuksköterskan förebygga. Syftet med studien är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenhet av mötet med vuxna patienter med stickrädsla. Åtta anestesisjuksköterskor intervjuades på fyra olika operationsavdelningar i Västsverige. Studien har en kvalitativ ansats och de utskrivna intervjuerna är analyserade med innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; stödjande faktorer och hindrande faktorer för anestesisjuksköterskan i mötet med den stickrädda patienten samt patientnära faktorer som påverkar mötet. Anestesisjuksköterskorna utför omvårdnadsåtgärder för att minska patientens vårdlidande och har som mål att göra det bästa för patienten. De ser och tolkar patienternas tecken på rädsla och bemöter dem utifrån dessa. Anestesisjuksköterskornas erfarenhet och kunskap gör att de blir trygga i sin yrkesroll och kan på så sätt skapa en trygghet hos patienten. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård