Bakgrund: I Sverige söker årligen cirka 150 000 barn akutvård. Forskning har visat att akutsjukvård för barn kan vara utmanande och psykiskt påfrestande för vårdpersonalen. Varje akut situation som innefattar barn är en unik händelse som kräver en medvetenhet och kunskap om specifikt barnsjukvård. Personalen måste ha en kombination av yrkesskicklighet och omfattande erfarenhet för att kunna hantera dessa situationer. Syfte: Syftet var att undersöka barnsjuksköterskan upplevelse kring att vårda barn i åldrarna 0–2 år i akuta situationer på sjukhus. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med induktivt ansats. Det slutgiltiga urvalet bestod av elva barnsjuksköterskor som arbetar på sjukhus i sydöstra Sverige. Resultat: Resultatet visar på att det finns en stor variation av faktorer som påverkar barnsjuksköterskors upplevelse kring att vårda barn i akuta situationer. I resultatet framhävs främst brist på personaltäthet, betydelsen av erfarenhet och övning, samt att olika känslor uppstår. Slutsats: Studien visar på den komplexitet och variation av upplevelser som påverkar barnsjuksköterskor i akuta situationer. Teamarbete med anhöriga och kontinuerlig övning samt reflektion är avgörande för att främja upplevelsen för både personal, barn och anhöriga. Genom att öka kunskapen kring barnsjuksköterskors upplevelser kan åtgärder sättas in.

Barnsjuksköterskan möter ofta barn som är rädda för nålrelaterade procedurer. Barnsjuksköterskans stöd och bemötande under en nålrelaterad procedur är avgörande för hur barnets framtida relation med sjukvården kommer utformas. Syftet med denna studie var att identifiera olika stödjande tekniker som barnsjuksköterskan kan tillämpa under nålrelaterade procedurer för att lindra eller förebygga stickrädsla hos barnet. En systematisk litteraturöversikt tillämpades som bestod av 15 kvantitativa artiklar varav 12 RCT och tre QUASI. Tillämpade databaser var CINAHL, Medline och PubMed. Sökorden identifierades med hjälp av PICO samt Svensk MeSH. Artiklarna granskades av granskningsmallar från SBU (2020c). Dataanalysen utfördes i fyra steg enligt Whittemore och Knafl (2005). Resultatet bestod av huvudkategorierna avledande stöd och fysiskt stöd. I avledande stöd inkluderades olika typer av distraktionstekniker. Inom fysiskt stöd inkluderades olika typer av beröring. Slutsatsen blev att olika stödjande tekniker bidrog till förebyggandet och/eller hämmandet av upplevd stickrädsla hos barnet, antingen i kombination med farmakologiskt stöd eller utan. Barnsjuksköterskan behöver därför tillämpa stödjande tekniker i mötet med barnet under nålrelaterade