Majoriteten av barn kommer under sin uppväxt i kontakt med hälso- och sjukvården där nålrelaterade procedurer är vanligt förekommande i olika syften. Nålrelaterade procedurer kan orsaka lidande hos barnet. Barnkonventionen redogör för barnets rättigheter där barnets bästa alltid skall tas i beaktande och att barnet alltid har rätt till delaktighet. För att besvara syftet att belysa barnets upplevelse i samband med en nålrelaterad procedur har en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design genomförts. Resultatet är delat i tre teman, jag vill vara med, jag vill göra på mitt sätt och alla mina känslor. Resultatet lyfter att barnet på sitt sätt vill vara inkluderad i vad som händer i samband med den nålrelaterade proceduren och behovet av förberedelse och kunskap. Barn använder olika strategier såsom sina tankar eller distraktion för att förbättra sin upplevelse eller för att kunna hantera situationen. Både positiva och negativa känslor framkommer i samband med en nålrelaterad procedur som kan påverkas av tidigare eller påverka framtida procedurer. Diskussionen förs utifrån studiens teoretiska ramverk, delaktighet och det vårdande mötet. Vårdpersonalens aspekt av de nålrelaterade procedurerna lyfts i diskussionen. Barnets upplevelser bekräftas ofta av vad vårdpersonalen beskriver som sin upplevelse. Barnsjuksköterskan bör arbeta för att främja delaktighet, fungerande kommunikation samt uppmärksamma barnets strategier och låta dem tillämpa dessa. Detta i sin tur ger barnsjuksköterskan möjlighet att påverka barnets upplevelse nu och inför framtida nålrelaterade procedurer. Genom att barnsjuksköterskans arbete sker utifrån barnets rättigheter kan en hållbar utveckling främjas.

Barnsjuksköterskan möter ofta barn som är rädda för nålrelaterade procedurer. Barnsjuksköterskans stöd och bemötande under en nålrelaterad procedur är avgörande för hur barnets framtida relation med sjukvården kommer utformas. Syftet med denna studie var att identifiera olika stödjande tekniker som barnsjuksköterskan kan tillämpa under nålrelaterade procedurer för att lindra eller förebygga stickrädsla hos barnet. En systematisk litteraturöversikt tillämpades som bestod av 15 kvantitativa artiklar varav 12 RCT och tre QUASI. Tillämpade databaser var CINAHL, Medline och PubMed. Sökorden identifierades med hjälp av PICO samt Svensk MeSH. Artiklarna granskades av granskningsmallar från SBU (2020c). Dataanalysen utfördes i fyra steg enligt Whittemore och Knafl (2005). Resultatet bestod av huvudkategorierna avledande stöd och fysiskt stöd. I avledande stöd inkluderades olika typer av distraktionstekniker. Inom fysiskt stöd inkluderades olika typer av beröring. Slutsatsen blev att olika stödjande tekniker bidrog till förebyggandet och/eller hämmandet av upplevd stickrädsla hos barnet, antingen i kombination med farmakologiskt stöd eller utan. Barnsjuksköterskan behöver därför tillämpa stödjande tekniker i mötet med barnet under nålrelaterade

Bakgrund: Sjuksköterskor inom pediatrisk verksamhet möter ofta barn i sitt arbete som upplever smärta och rädsla vid nålrelaterade procedurer (NRP). Inom pediatrisk verksamhet är det därför viktigt att arbeta efter Barnkonventionen som ser till barnets bästa. Barns hantering av smärta och rädsla vid NRP underlättas vanligen med hjälp av information, avledning och föräldrastöd. Den pediatriska omvårdnaden är många gånger komplex och kan vara en utmaning för den oerfarna sjuksköterskan. Erfarenhet och kunskap i arbetet med barn är viktigt för att omvårdnaden ska kunna utföras på ett sätt som skapar de bästa förutsättningarna för barnet.Motiv: I den pediatriska verksamheten anställs ofta grundutbildade sjuksköterskor eftersom det råder brist på specialistutbildade barnsjuksköterskor. Studier som utförts gällande barn som uttrycker rädsla för NRP fokuserar ofta på metoder som fungerar för att hjälpa dessa barn. Däremot är det svårare att finna studier kring hur sjuksköterskor med begränsad erfarenhet inom pediatrisk verksamhet bemöter och underlättar för dessa barn. Denna studie belyser därför sjuksköterskors erfarenheter och behov av stöd gällande barn som uttrycker rädsla för NRP.Syfte: Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som är rädda för nålrelaterade procedurer.Metod: Sjuksköterskor inom både öppen- och slutenvård med begränsad erfarenhet inom pediatrisk verksamhet deltog i enskilda semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet ledde fram till tre huvudkategorier; ”Hantera känslosamma möten”, ”Skapa de bästa förutsättningarna för barnet” och ”Få erfarenhetsbaserad kunskap inom ett komplext område”.Konklusion: För att barn som uttrycker rädsla ska få så bra förutsättningar som möjligt vid en NRP är det viktigt att sjuksköterskan känner sig trygg i sin roll. Den oerfarna sjuksköterskan behöver introduceras och utbildas inom ämnet. Erfarenhet och kollegialt stöd gör det lättare för sjuksköterskan att lyckas med en NRP där barn uttrycker rädsla. / Background: Nurses within pediatric care often meet children who experience pain and fear during needle-related procedures (NRP). This makes it important to work according to the Convention on the Rights of the Child, which looks after the best interests of the child. Childrens’ management of pain and fear in NRPs is usually facilitated with information, distraction and parental support. Pediatric nursing can be complex which is challenging for the unexperienced nurse. Experience and knowledge are important when meeting a child tobe able to create the best conditions for the child.Motive: Nurses without further education are very common in pediatric care since there is a shortage of specially trained pediatric nurses. Previous studies on children expressing fear of NRP focus on methods to help these children. Research about how nurses with limited experience in pediatric care treat these children is more difficult to find. Therefore, this study highlights nurses’ experiences and need for support regarding children expressing fear during NRP.Aim: Nurses’ experiences of working with children with fear of needle-related procedures.Methods: Nurses with limited experience in pediatric care who worked in the outpatient or inpatient care participated in individual, semistructured interviews. The interviews were analyzed using a qualitative manifest content analysis.Result: The result led to three main categories; “Manage emotional encounters”, “Creating the best conditions for the child” and “Get experiential knowledge in a complex area”.Conclusion: It is important that the nurse feels comfortable to create the best conditions for children who express fear of NRPs. The unexperienced nurse needs to be introduced and trained in the subject. Experience and collegial support make it easier for the nurse to succeed with an NRP where the child express fear.