Bakgrund: I Sverige uppskattas cirka 7-15% av befolkningen lida av stickrädsla, varav många är barn. Stickrädsla kan ge upphov till fysiska och känslomässiga reaktioner och uppkommer vid exempelvis provtagning, insättning av perifer venkateter och injektioner. Barnet reagerar med skrik, panikattack och känslan av att förlora kontrollen samt svimning när rädslan är oövervinnerlig. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa allmänsjuksköterskors erfarenheter av att möta barn med stickrädsla. Metod: Metoden är en kvalitativ litteraturbaserad studie. Datamaterialet består av sex kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier med tio subkategorier identifierades. De fyra kategorierna var: Förbereda barnet inför nålproceduren, informera och involvera barnet inför och under nålproceduren, stödja föräldrarnas närvaro och skapa åtgärder som distraherar barnet. Förberedelse i hemmiljö och skapa en trygg atmosfär är viktiga förutsättningar för barnets förberedelse. Att förklara nålprocedurens tillvägagångssätt för att främja förståelse och lugn, observera barnets kroppsspråk och aktivera barnets medverkan är viktiga för barnets förståelse. Föräldrar har en essentiell roll vad gäller stöd och närvaro för barnet. Sjuksköterskor bör medvetandegöra föräldrarna om närhet för barnets trygghet. Åtgärder som distraherar innefattar att avleda barnet genom enkla ord, lek och beröm efter nålproceduren. Konklusion: Bemötandet identifieras som något som återkommer i denna studie och är betydelsefullt för att nålproceduren ska bli så god som möjligt för det stickrädda barnet. Att sjuksköterskor erkänner barnets rädsla identifierades även vara betydelsefullt för det goda mötets resultat. / Background: Fear of needles is estimated to 7-15 % of the population in Sweden and among them there are many children with that specific fear.  Fear of needles in children describes as physical and emotional reactions and arises during for an example blood sampling, peripheral venous insertion and injections. The reactions include screaming, panic attacks and the feeling of losing control. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of meeting children with fear of needles. Method: The chosen method was a qualitative literature based study. The data material consisted of six qualitative articles. Findings: Four categories and ten subcategories were identified. The categories were: Prepare the child before the procedure, inform and make the child involved before and during the procedure, support presence of parents and create distraction techniques. Preparation at home and creating a safe atmosphere for the child are important preconditions for good preparation. To explain the approach of the procedure and make the child involved in their own care are important to make sure that the child understands. Parents have an essential role of supporting their child and nurses should raise awareness among parents about proximity for their child. Create distraction techniques such as words, play and praise afterwards are identified. Conclusion: The response from nurses is something that is important and to recognize the fear was also identified as important and could contribute to better conditions for a good meeting between nurses and children with fear of needles.

Gyllfeldt, A & Hallenheim, K. Stickrädda patienter – En fenomenologisk studie av några patienters upplevelser av stickfobi. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.Blodprovstagning och injektioner är en stor del av sjuksköterskans arbete. Då många upplever obehag i samband med sticksituationer och i synnerhet de som lider av stickfobi, vill vi uppmärksamma hur sjuksköterskan kan hjälpa dessa patienter bättre.Syftet med studien var att beskriva hur patienter med stickrädsla upplever en vårdsituation där injektioner ges eller prover tas via ven eller kapillär.Metod: Vi har använt en deskriptiv fenomenologisk intervjumetod som beskrivs av Giorgi för insamling av data och analys. Djupintervjuer med tre informanter som anger sig själva som stickrädda har genomförts. Resultat: Det centrala resultatet i studien beskriver hur viktigt det är att behandlande sjuksköterskor bemöter stickrädda patienter med respekt och förståelse för deras situation. Sköterskan bör vara lyhörd och anpassa vården till varje enskild individs behov.Nyckelord: Bemötande, deskriptiv fenomenologisk metod, lyhördhet, obehag, smärta, stickrädsla, ångest. / Gyllfeldt, A & Hallenheim, K. Fear of needles – A phenomenological study of lived experiences of needle phobia. Degree Project, 15 credit points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society: Department of Nursing, 2009.Blood sample taking and injections is a part of the nurses´ work. Many patients feel discomfort, especially patients with needle phobia, while taking blood samples. This is the reason why nurses have to pay attention to this group of patients.The aim of the study was to describe how patients experience healthcare related situations where injections are given or vein or capillary samples are taken.Method: We have used the descriptive phenomenological scientific method described by Giorgi. Collection of data was done by the use of in-deep interviews with three informants that have described themselves as needle phobic. Results: An important aspect of the phenomenon needle phobia deals with the significance treating patients with respect and that the nurse understands their situation. The nurse should be perceptive and adapt the care to every patient’s needs.Keywords: Anxiety, the descriptive phenomenological scientific method discomfort, needle fear, pain, perceptiveness, treatment.

No description available.

Bakgrund: Stickrädsla förekommer i alla åldrar och uppskattningsvis lider minst 10 procent av befolkningen av det. För individen kan stickrädsla innebära stort obehag som kan leda till att en stickrädd person undviker hälso- och sjukvården och därmed riskerar att drabbas av ohälsa. Behoven hos en stickrädd person kan förbises inom hälso- och sjukvården på grund av bristande resurser och kompetens vilket kan leda till lidande. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder för vuxna personer med stickrädsla. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes med en systematisk litteratursökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar som granskades med avseende på vetenskaplig kvalitet och etik. Resultat: Resultatet mynnade ut i fem teman som belyser omvårdnadsåtgärder för stickrädda vuxna personer: ett empatiskt förhållningssätt, skapa distraktion, ge information och utbildning, anpassa rum och utrustning, ge farmakologisk och icke farmakologisk smärtlindring. Omvårdnadsåtgärderna lindrar lidande hos personer med stickrädsla när de utförs av kompetent hälso- och sjukvårdspersonal genom ett professionellt vårdande. Implikation: Genom dialog, utbildning och förändrade arbetsrutiner kan medvetenheten kring stickrädsla och lindrande omvårdnadsåtgärder ökas hos hälso- och sjukvårdspersonal och sjuksköterskestudenter. / Background: Needle fear occurs in all ages and an estimated minimum of 10 percent of the population suffers from it.For the individual, needle fear can involve great discomfort which can lead to that a person with needle fear avoids health care and therefore risks to become ill. The needs of a person with needle fear can be overlooked in health care due to lack of resources and competence which can lead to suffering. It is important to identify effective nursing interventions for health care personnel to alleviate the suffering of persons with needle fear. Aim: To illuminate nursing interventions for adults with needle fear. Methods: A literature review was conducted with a systematic litterature search in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. The result was based on 12 scientific articles that were viewed regarding scientific quality and ethics. Results: The outcome resulted in five themes that illuminate nursing interventions for adult persons with needle fear: an empathic approach, create distraction, give information and education, adjust room and equipment, give pharmacological and non pharmacological pain relief. The nursing interventions alleviate suffering for persons with needle fear when performed by competent health care personnel through professional care. Implication: The awareness of needle fear and alleviating nursing interventions can be raised among health care professionals and nursing students through dialogue, education and altered working procedures.

Bakgrund: Studier visa att ca 10 % av världens befolkning lider av stickrädsla. Konsekvenser för person som känner stickrädsla är ångest och oro samt undvikande av medicinska procedurer som innefattar injektioner. Detta kan leda till hälsoproblem för individen och i värsta fall leda till att personen undviker all hälso- och sjukvård. Det är viktig att sjuksköterskan har kunskaper om vilka omvårdnadshandlingar som kan lindra lidande för patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv belysa omvårdnadsåtgärder som kan förbygga stickrädsla hos barn. Syftet var också att beskriva urvalsgrupperna i de inkluderade artiklarna. Metod: En litteraturstudie där resultatet av 12 artiklar granskats, analyserats och sammanställts. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Huvudresultat: I resultatet framkom att miljöns utformning är viktig då barn ska få injektioner och att barn, behövde var väl förbered på vad som skulle hända innan nålinförandet. I resultatet framkom också att även mindre barn har möjlighet att tillgodogöra sig utbildning om nålrelaterade procedurer. Att anpassa tiden efter barnets behov var viktigt och att det är barnets behov som skulle få styra vården. Distraktion under själva nålinförandet visade på minskad rädsla hos barnen men att det bästa var dock om distraktion inte behövdes. Slutsatser: Vårdmiljöns utformning är viktig när barn ska få ett nålinföranden och sjuksköterska kan minska känslan av sjukhus eller vårdcentral genom att anpassa miljön och att tillhanda ha distraherande leksaker. Det är viktigt att barn vet vad som skulle hända vid ett nålinförande och även mindre barn kan tillgodogöra sig utbildning om nålrelaterade procedurer samt förstå vikten av dem. Sjuksköterskan kan genom att anpassa besökstiden efter barnets behov och bekräfta barnets känslor minska oro och rädsla hos stickrädda barn. / Background: Studies show that about 10% of the world population suffer from needle fear. Consequences for the person with this phobia who knows needle fear is anxiety and avoidance of medical procedures involving injections. This can lead to health problems for the individual and in the worst case lead to the person avoiding all healthcare. It is important that the nurse has knowledge of the factors that can lead to needle fear and what the nursing interventions that can alleviate the suffering of the patient. Aim: The purpose of this study was to highlight nurses nursing care measures required to preclude the fear of needles in children. The aim was also to describe the selection groups in the included articles. Method: A literature review in which the results of the 12 articles reviewed, analyzed and compiled. Searches were conducted in PubMed, CINAHL and PsycINFO. Main Results: The result showed that the environment's design is important as children get injections, and how well the child was prepared for needle insertion. The result showed that even small children have the opportunity to benefit from training on needle insertion procedures. Adjusting the time it takes for a baby and a toddler to adapt must be allowed to steer healthcare. Distraction was used as a method before the needle insertion but that the best were of distraction was not needed. Conclusions: The environment´s design is important as children get injections and nurse can reduce the feeling of a hospital or clinic by adapting the environment and provide for distracting toys. It is important that children know what would happen at the needle insertion procedure and even smaller children can benefit from education about needle injection procedures and understand the importance of them. The nurse can by adjusting the session time for the child's needs and validate the child's feelings reduce anxiety and fear of the needle fearing children.

Bakgrund: En del patienter kan uppleva smärta och obehag inför moment som inkluderar kanyler och nålar vilket kan omnämnas som stickrädsla. En del patienter kan till följd av rädsla undvika vaccinationsprogram, operationer och övrig medicinsk hjälp vilket kan få allvarliga konsekvenser för hälsan. Sjuksköterskan arbetar dagligen med att administrera injektioner, infusioner och att ta blodprover, det är därför angeläget att sjuksköterskan har kunskaper och färdigheter kring betydelsefulla omvårdnadsåtgärder i mötet med stickrädda patienter. Syfte: Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta hos vuxna patienter med stickrädsla för att reducera smärta och obehag. Metod: En litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, Chinal och psycINFO. Resultat: För att reducera smärta och obehag bör sjuksköterskan välja att använda tunnare kanyler, använda en långsammare injektionsteknik, erbjuda lokal smärtlindring och/eller premedicinering med lugnande inför nålproceduren. Sjuksköterskan bör låta patienten ha kontroll över situationen och respektera individuella behov och önskemål. Likaså bör sjuksköterskan lyssna och vara tillmötesgående för att kunna anpassa nålproceduren i samverkan med patienten. Sjuksköterskan bör tillämpa fiktiva visualiseringsmetoder och distraktion för att reducera rädsla och obehag under momentet. I de fall det finns en uttalad nålfobi bör sjuksköterskan samordna patienten en vårdkontakt till terapeut eller psykolog. Slutsats: Resultatet i denna litteraturöversikt visar att det finns omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa för att minska smärta och obehag hos vuxna patienter med stickrädsla. För de patienter som lider av stickrädsla bör sjuksköterskan planera nålproceduren i samverkan med patienten med utgångspunkt i en personcentrerad vård med hänsyn till enskilda behov och önskemål. Genom att sjuksköterskan tar sig tid att lyssna till patientens berättelse, visar empati och ger patienten möjlighet till delaktighet och självbestämmande i samband med nålproceduren kan smärta och obehag minska. / Background: Some patients can experience pain and discomfort for moments that include cannula and needles which can be mentioned as needle fear. Some patients can as a sequence of the fear refuse vaccinations programs, operations and other medicinal help which can have severe consequences for the health. Nurses works daily with administering injections, infusions and taking blood samples, therefore it is desirable that the nurse have the knowledge and skill regarding significant nursing actions with needle fearing patients. Aim: The purpose was to describe which nursing actions a nurse can use with adult patients with needle fear to reduce pain and discomfort. Method: This is a literature review based on 15 scientific articles from the databases PubMed, Chinal and psycINFO. Results: To reduce pain and discomfort the nurse should opt to use the thinner needles, and use a slower injection technique, offer local pain relief/ or premedication with sedative before the needle procedure. The nurse should let the patient have control over the situation and respect the individual needs and request. As well should the nurse listen and be accommodating for adapting the needle procedure in collaboration with the patient. The nurse should apply fictitious visualization methods and distraction to reduce fear and discomfort during the moment. In cases when there is a recorded needle phobia the nurse should coordinate a nursing contact to a therapist or a psychologist for the patient. Conclusion: The result in this literature review shows nursing interventions that the nurse can use to reduce pain and discomfort at adult patients with needle fear. For the patients who suffers from needle fear should the nurse plan the needle procedure in conjunction with the patient based on a person-centered care in consideration to the individual needs and wishes. Because the nurse takes the time to listen to the patient’s story, show empathy and gives the patient participation and self-determination regarding the needle procedure, pain and discomfort can be reduced.

Stickrädsla förekommer bland personer i alla åldrar och kan i vissa fall leda till att den som är stickrädd undviker att uppsöka sjukvård, något som kan påverka personens hälsa. Eftersom blodprovstagningar, injektioner och infusioner utförs varje dag inom sjukvården finns risken att sjuksköterskan förr eller senare träffar på en vuxen person som är stickrädd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan lindra obehag hos vuxna personer med stickrädsla. Resultatet från vetenskapliga publikationer pekar på att olika lindrande omvårdnadsåtgärder finns att tillgå. Studier visar att bemötandet från vårdpersonalen och psykoterapeutiska metoder kan ha betydelse för personer som är rädda för att bli stuckna. Information och undervisning innefattar omvårdnadsåtgärder som kan bidra till ökad självständighet och livskvalitet, när stickrädslan minskar. Även anpassning av medicinteknik och användning av lokalbedövande läkemedel kan dämpa upplevelsen av obehag för den som är stickrädd, vilket kan leda till att en behandlings följsamhet blir bättre. Genom kunskap om lindrande omvårdnadsåtgärder kan vårdpersonal reducera obehag för vårdsökande personer som upplever stickrädsla vid användning av kanyler. Därigenom kan vårdkvaliteten för den som är stickrädd öka och vårdkontakten bli en positiv upplevelse. / Needle fear exists among people of all ages and might lead to avoidance of medical attention, which can affect the person's health. As blood tests, injections and infusions are performed on daily basis in healthcare, there is a possibility that nurses sooner or later will meet adults who are afraid of needles. The purpose of this study was to describe interventions that can ease discomfort for adults with fear of needles. The results of scientific publications indicate that different interventions are available. Studies show that the response from caregivers and psychotherapeutic methods may be important for people who are afraid of being stung. Information and education includes interventions that may contribute to a greater independence and quality of life, when needle fear decreases. Also adjustment of medical technology and use of local anesthetic drugs can reduce the experience of discomfort for those who are afraid of needles, which could lead to improvement of treatment adherence. Through knowledge of which interventions that can ease needle fear, caregivers can reduce discomfort for persons in need of care when cannulas are used. This increases healthcare quality, concerning those who are afraid of needles and the contact will become a satisfying experience.

Bakgrund: Stickrädsla är vanligt förekommande bland barn i alla åldrar och kan i samband med vaccinationer leda till försvårande omständigheter. Det finns dock omvårdnadsåtgärder som kan lindra såväl rädsla som smärta hos barn vid nålrelaterade procedurer, som vaccination. Syfte: Var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder vid vaccination av elever med stickrädsla. Metod: En kvalitativ forskningsansats baserad på semistrukturerade intervjuer med sex skolsköterskor som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema, En elevcentrerad omvårdnad skapar goda förutsättningar för en trygg vaccination, och tre huvudkategorier: Att skapa en elevcentrerad utgångspunkt, Att skapa goda förutsättningar och Betydelsen av skolsköterskans tidigare arbetslivserfarenhet. Konklusion: Skolsköterskorna arbetar med olika omvårdnadsåtgärder för att lindra rädsla och smärta i samband med vaccination av elever med stickrädsla. En elevcentrerad omvårdnad hjälper skolsköterskan att se eleven som en helhet och främjar en delaktighet. Vidare kan omvårdnadsåtgärder anpassas utefter elevens individuella behov och önskemål vilket stärker elevens egna förutsättningar till att fullfölja sin vaccination. / Background: Fear of needles is common among children of all ages and can lead to aggravating circumstances in the context of vaccinations. However, there are nursing measures that can relieve both fear and pain in children during needle-related procedures, such as vaccination. Aim: Was to describe school nurses’ experiences of nursing measures when vaccinating pupils with fear of needles. Method: A qualitative research approach based on semistructured interviews with six school nurses that were analyzed with qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in a theme, a pupil-centered nursing creates good conditions for safe vaccination, and three main categories: Creating a pupil-centered starting point, creating good conditionsand the importance of the school nurse's previous work experience. Conclusion: The school nurses work with various nursing measures to relieve fear and pain in connection with vaccination of pupils with a fear of needles. A pupil-centered nursing helps the school nurse to see the student as a whole and promotes participation. Furthermore, the nursing measures can be adapted to the pupil´s individual needs and wishes, which strengthens the pupil´s own conditions for completing his or her vaccination.

Currently available VR-diversion solutions for vaccination lack key features for delivering an immersive and pleasurable experience. A tailor-made diversionary semi-interactive VR-experience software for vaccination procedures has been developed using mainly the game engine Unity and programmed in C#. The software aims to reduce or prevent anxiety, fear, and pain during these procedures. It is predominantly intended to be used by children as a tool for prevention. The narrative of the experience runs in parallel with the different steps and events of a vaccination procedure on the left arm. The interactions from the patient are only made using head gestures and no other controllers or movements of the body are used. The sequence can be initiated, restarted, and followed by a healthcare professional using a controller. The software is in a testable and applicable state but can be improved upon and polished in various areas. / Nuvarande VR-avledningslösningar för vaccination saknar viktiga funktioner för att leverera en immersiv och trevlig upplevelse. En skräddarsydd avledande semi-interaktiv VR-upplevelseprogramvara för vaccinationsprocedurer har utvecklats med huvudsakligen spelmotorn Unity och programmerats i C#. Programvaran syftar till att minska eller förebygga ångest, rädsla och smärta under dessa procedurer. Den är främst avsedd att användas av barn som ett förebyggande verktyg. Berättelsen i upplevelsen löper parallellt med de olika stegen och händelserna i en vaccinationsprocedur på vänster arm. Interaktionerna från patienten görs endast med hjälp av huvudgester och inga andra kontroller eller rörelser av kroppen används. Sekvensen kan initieras, startas om och följas av sjukvårdspersonal som använder en handkontroll. Programvaran är i ett testbart och tillämpligt tillstånd men kan förbättras och poleras inom olika områden.

No description available.