Bakgrund Nålstick anses av många barn vara det mest obehagliga och skrämmande med sjukhusvistelsen. Nålstick skapar en akut smärta, som barn har svårt att hantera på grund av att deras förmåga att hämma smärtupplevelser inte är fullt utvecklad. Det har visats att icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder har god effekt på barn. En sammanställning av forskning kring icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som sjuksköterskan kan göra vid nålstick hos barn är därför av betydelse.   Syfte Att sammanställa kunskap om icke-farmakologiska smärtlindrande metoder som sjuksköterskan kan använda till barn i åldrarna fyra till tolv år vid procedurrelaterad smärta ifrån nålstick.   Metod En litteraturstudie med deskriptiv design grundad på 14 vetenskapliga kvantitativa orginalartiklar. Sökningarna utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl.       Resultat Det framkom ett flertal icke-farmakologiska metoder som sänker barns smärta vid nålstick. Fyra huvudteman och nio underkategorier identifierades i studien. Huvudtemana utgjordes av: trygghetsfrämjande åtgärder, avledande åtgärder, aktivt deltagande barn och stimulering.   Slutsats Det finns flera icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som sänker barns smärta vid nålstick. Utav de framkomna metoderna hade några bättre effekt än andra. En del metoder behöver studeras vidare eftersom statistisk signifikans saknas. Endast i en studie har interventionen resulterat i mer smärta.

Bakgrund Nålstick av olika slag är vanligt förekommande procedurer inom hälso- och sjukvården och kan orsaka lidande hos personer som upplever stickrädsla. Sjuksköterskans ansvar är bland annat att lindra lidande. Eftersom att alla personer är unika och upplever lidande på olika sätt behöver sjuksköterskan arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och inneha en bred kunskapsgrund för att lindra lidande vid stickrädsla. Syfte Syftet var att belysa lindrande åtgärder vid stickrädsla. Metod En litteraturöversikt har genomförts och resultatet är baserat på 18 vetenskapliga artiklar med kvantitativ- och kvalitativ design från de elektroniska databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna har granskats och analyserats genom integrerad analys. Resultat Flera lindrande åtgärder vid stickrädsla kunde identifieras. Utifrån de funna åtgärderna delades resultatet in i två kategorier, icke farmakologiska åtgärder och farmakologiska åtgärder. Några av huvudfynden i resultatet som kunde reducera smärta och oro vid stickrädsla var sjuksköterskans goda bemötande, applicera kyla, värme eller tryck samt rogivande och distraherande metoder. Även farmakologiska metoder kan verka lugnande och smärtlindrande vid nålprocedurer. Slutsats Fynden i den här litteraturöversikten visar ett samband mellan smärta och oro hos personer med stickrädsla. Resultatet påvisar lindrande åtgärder som antingen lindrar oro eller smärta. Även att minskad smärta leder till minskad oro och att minskad oro leder till minskad smärta. Flertalet av de funna lindrande åtgärderna är ekonomiskt förmånliga och lättillgängliga för vårdgivare. De icke farmakologiska åtgärderna är mer lättillgängliga för sjuksköterskan. Slutligen är sjuksköterskans personcentrerade bemötande och respekt för patientens autonomi av vikt vid mötet med en person med stickrädsla.

Bakgrund: Nålrädsla hos barn är vanligt och barnets tidigare erfarenheter har stor betydelse för om barnet är rädd och hur rädslan hanteras. Rädslan för nålstick kan minskas eller undvikas helt med bra förberedelse och distraktion. Det är viktigt att barn får information och blir förberedda inför ett nålstick, detta för att även göra upplevelsen bättre. Om barnet vet och förstår vad som ska hända får barnet en känsla av kontroll över situationen. Motiv: Förberedelse och distraktion bidrar båda till minskad rädsla och en bättre upplevelse för barnet. Tidigare studier visar dock att det finns anledningar till att förberedelser eller distraktion inte används.  Syfte: Syftet med studien var att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att använda förberedelser och distraktion i samband med nålstick på barn.  Metod: En kvalitativ metod har använts. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade individuella intervjuer. Åtta barnsjuksköterskor som arbetar på en barnavdelning deltog i studien. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Fyra huvudkategorier och nio underkategorier framkom av dataanalysen. Huvudkategorin Användning av förberedelser inför nålstick resulterade i tre underkategorier, den andra huvudkategorin Användning av distraktioner under nålstick resulterade i två underkategorier, den tredje huvudkategorin Föräldrarnas roll för barnet under nålstick resulterade i två underkategorier och den sista huvudkategorin Vikten av att anpassa proceduren utifrån varje barn resulterade i två underkategorier.  Konklusion: Det finns flera olika tekniker som används i både förberedelse och distraktion. Det är av stor vikt att anpassa förberedelser och distraktion utifrån varje enskilt barns behov, önskemål, ålder och tidigare erfarenheter. Barnets föräldrar behöver vara införstådda i situationen för att kunna ge trygghet till sitt barn. Resultatet kan bidra till ökad kunskap om strategier som kan användas för att ge barnet en så bra upplevelse som möjligt. / Background: Needlefear in children is common and previous experiences have major impact on the child’s needlefear and on how they will react during needlesticks. Fear of needles can be reduced with good preparation before the procedure and with distraction during. It’s important that children receive information and preparation before needlesticks to make the experience more bearable. If children know what’s about to happen they will feel more in control. Motive: Preparation and distraction can both contribute to reduce fear and to make it more bearable for children. Earlier research show that there are multiple reasons not to use preparation or distraction.  Aim: The purpose of this study was to illuminate pediatric nurses’ experiences of using preparation and distraction during needlesticks.   Methods: A qualitive descriptive approach was used in this study. The data was collected through individual semi-structured interviews. Eight pediatric nurses participated in this study. The data was analysed using a qualitive content analysis. Result: Four main categories and nine subcategories was identified. The main category The use of preparation before needlesticks resulted in three subcategories, the second main category The use of distractions during needlesticks resulted in two subcategories, the third main category Parents role during needlesticks resulted in two subcategories and the fourth main category Importance of adaption to each individual child resulted in two subcategories. Conclusion: There are different ways to prepare and distract children during needlesticks. It is important to adapt preparations and distraction to each individual child's needs, wishes, age and earlier experiences. Parents need information to be able to support their child. The result can contribute with knowledge that can be used to make the needlesticks as bearable as possible.

Bakgrund: I Sverige besöker mer än 200 000 barn akutmottagningen varje år. Där måste de ofta genomgå smärtsamma diagnostiska och behandlande procedurer. Den främmande miljön leder till att barnen upplever stress, oro och rädsla. Barn och föräldrar är överens om att nålstick och venpunktion är några av de mest stressande och smärtsamma procedurerna i samband med ett sjukhusbesök. För många barn som hamnar på sjukhus är den största rädslan att behöva få en spruta eller uppleva smärta.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder som lindrar oro och smärta hos barn vid nålstick i samband med sjukhusbesök. Metod: I litteraturstudien har 16 kvantitativa artiklar granskats och analyserats med inspiration av metasyntestänkande och beskrivande synteser har skapats. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Pub Med, CINAHL och Academic Search Elite. Även manuell sökning genomfördes. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med vardera två underkategorier. Kategorier var: Psykologisk smärtlindring, Lokal smärtlindring och Trygghetsfaktorer. Slutsats: Barns oro och smärta i samband med nålstick kan lindras med olika metoder som är enkla att tillgå och har en låg kostnad. För ett lyckat nålstick är det viktigt att sjuksköterskan individanpassar valet av metod utifrån barnets ålder och utveckling.Nyckelord: Barn, smärta, oro, nålstick, venpunktion, avledning, omvårdnad, litteraturstudie. / Background: Every year more than 200 000 children make a visit to the emergency department in Sweden. Painful procedures are not unusual and the unfamiliar environment cause the children to feel stress, anxiety and fear. Both children and their parents agree that needlestick and venipuncture is one of the most stressful and painful procedures that children need to undergo during a hospital stay. When in hospital, many children’s biggest fear is to feel pain or having an injection. Aim: The aim of this literature review was to illuminate methods that can ease pain and anxiety in children undergoing needlestick during a hospital visit. Method: In this literature review sixteen quantitative articles were complied and analysed, inspired by meta-synthesis and descriptive synthesis were made. The search for articles were conducted in Pub Med, CINAHL and Academic Search Elite. Articles were also searched manually. Result: The analyse resulted in three categories with two sub-categories each. The categories were: Psychological pain relief, Local pain relief and Safety giving factors. Conclusion: The pain and anxiety children experience in association with needlestick can be eased by simple methods at a low cost. For a successful needlestick, the nurse need to choose methods based on the child’s age and mental development.Keywords: Children, pain, anxiety, needlestick, venipuncture, distraction, nursing, literature review.

Bakgrund: När barn besöker sjukhus är det vanligt att nålrelaterade procedurer genomförs. Barn kan uppleva procedurerna obehagliga och smärtsamma. Det finns olika metoder för att minskaobehaget och smärtan, exempelvis med hjälp av trygghetsfaktorer, distraktionsmetoder och lokalsmärtlindring. Syfte: Syftet med studien var att studera effekter av omvårdnadsåtgärder i samband mednålprocedurer för att lindra procedurrelaterad smärta hos barn. Metod: En litteraturstudie där åtta kvantitativa experimentella studier med kontrollgruppundersöktes. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Effektmåttet beskrevs medCohen’s d. Resultat: Samtliga åtta studier visade god effekt gällande distraktionsmetoder. Såpbubblor,distraktionskort samt kyla kombinerat med vibration hade hög effekt medan lokalbedövandekräm och föräldrars närvaro hade medelhög effekt. Konklusion: Ett effektivt sätt att förebygga smärta var med lokalbedövande kräm, kyla kombineratmed vibration samt distraktionsmetoder. Föräldrars närvaro och sjuksköterskans information införproceduren underlättade situationen. / Background: Children visiting hospital are often undergoing various procedures including needles. Children may experience the procedures as painful and unpleasant. There are differenttypes of measures to relieve the pain and discomfort. With topical anesthesia, safety factors anddistraction methods the pain can be relief. Aim: The aim of the study was to investigate the effects of nursing measures in relation withneedle procedures to relieve procedural pain in children. Methods: A literature study in which eight quantitative experimental studies with a controlgroupwere examined. Searches were performed in Cinahl and Pubmed. The power measure wasdescribed with Cohen’s d. Results: All eight studies showed a good effect regarding distraction methods. Soap bubbles,distractioncards and cold combined with vibration had a high effect, while local anesthetic creamand parents' presence had a medium effect. Conclusion: An effective way to reduce procedural pain was to use local anesthetic cream, coldcombined with vibration and distraction methods. Parents’ presence and information from the nursebefore the procedure facilitated the situation.