I dagens samhälle används mobiltelefonen i stort sett överallt, vilket även inkluderar gymmet under pågående styrketräning. Denna studie har som mål att undersöka vilken påverkan mobilanvändning och digitala distraktioner har på träningsupplevelsen under styrketräning. Tidigare forskning har bland annat visat på en korrelation mellan mobilanvändning, multitasking och försämrade studieresultat - samt även en negativ inverkan på konditionstränings intensitet vid kontinuerlig mobilanvändning. Med grund i dessa studier undersöks här huruvida digital multitasking under styrketräning kan har likartad störande effekt på träningsupplevelsen. För att undersöka detta utförs en studie uppdelad i tre faser där kvantitativ och uppskattad data, från 154 respondenter, jämförs med kvalitativ och uppmätt data från en mindre fokusgrupp på åtta personer. Denna fokusgrupp utför träningspass med och utan mobiltelefon för att sedan delta i semistrukturerade intervjuer gällande deras mobilanvändning under dessa pass. Resultatet visar på hur mobilanvändning inte verkar påverka styrketräningsupplevelsen negativt. Något som sannolikt beror på att styrketräning i sig inrymmer en dedikerad tid för vila och mobilanvändande, den så kallade setvilan. Under denna avsatta tid för vila mellan övningar, verkar den tränande generellt kunna använda en smartphone utan att uppleva det som ett störande moment - något som på ett negativt sätt tar uppmärksamhet från huvudsysslan. I vidare utsträckning visar studien även på potentiellt positiva effekter av att styrketräna med sin mobiltelefon. Detta i form av att den tränande personen i fråga kan bestämma sin egen musik och får tid över till att hantera exempelvis inkomna meddelanden eller mail. Mobiltelefonen påverkar styrketräningsupplevelsen, men inte nödvändigtvis på ett negativt eller störande sätt. / In today’s society the smartphone is used in numerous activities, which includes strength training. The goal of this study is to research the impact smartphone usage and digital distractions have on the training experience during strength training. Earlier research has shown a correlation between smartphone usage, multitasking and worsening of academic study results. Continuous smartphone use has also been shown to impact the intensity of cardio training negatively. Taking these studies into consideration this study aims to examine if smartphone usage during strength training is conceived to have similar negative and disruptive effects on the training experience. The study is divided into three different phases where quantitative data made from participants estimations regarding smartphone usage from a group of 154 people is compared to data from a smaller focus group containing eight people. The focus group went through strength training sessions with and without smartphones and took part in semistructured interviews regarding their smartphone usage and experiences. The results of the study suggests that smartphone usage doesn’t affect strength training experience negatively. This is likely due to strength  training traditionally containing a dedicated window of time meant for resting, where the individual working out can use their smartphone without impacting their workout experience in a negative way. Because of this dedicated time for rest, these individuals can seemingly use their smartphone without a feeling distracted from their main task. In addition, the study shows that smartphone usage might have several positive effects on the strength training experience. The positive effects mainly appear to originate from the ability to choose their own music and being able to handle tasks such as answering messages during training pauses. In conclusion, the smartphone does affect strength training experience - but not necessarily in a negative way.

<p><strong>Purpose:</strong></p><p>The purpose of the thesis is to, through an ethnographic case study, understand 20-25 year olds‘ multitasking habits when watching TV and to create a framework of the distractions identified for media consumption.</p><p><strong>Background:</strong></p><p>The changes in technology and the new possibilities of consuming media creates a need to understand how people in the ages of 20-25 consume media. Advertising on TV is, in Swe-den, the marketing channel that companies spend the largest amount of money on. Most of the statistics regarding viewing rates are collected in a way that might not give totally accu-rate picture of the actual TV viewing of the consumers. Therefore, it is necessary to do an in-depth study of the media consumption habits of this group.</p><p><strong>Method:</strong></p><p>The study will be conducted, through an ethnographic case study where the researchers ob-serve a sample of four people in the target group during 10 sessions. Each session will be two hours long, and during, the researchers will observe the group‘s media consumption habits when watching TV. The observers will also look at the multitasking habits of the group, what media and distractions are combined while watching TV.</p><p><strong>Conclusions:</strong></p><p>The researchers conclude that multitasking is a common occurrence in the target groups media consumption. The authors have identified four categories that distracts the viewer‘s focus from TV commercials. The first three are distractions being, social, media and non-media distractions. The fourth category is technical avoidance, where people tend to switch channels or mute the sound in order to avoid commercials. Further, an important factor af-fecting the level of multitasking was whether the TV viewing was planned or unplanned. It was observed that this had an effect on the level of commercial avoidance when watching TV. Finally, four different models have been created as a framework to help marketers un-derstand the consumers behavior.</p> / <p><strong>Syfte: </strong></p><p>Syftet med avhandlingen är att, genom en etnografisk fallstudie, förstå 20-25 åringars multi-tasking vanor när de tittar på TV och att modeller för distraktioner som identifierats för mediekonsumtion.</p><p><strong>Bakgrund: </strong></p><p>De tekniska förändringarna och de nya möjligheterna för på vilka sätt media kan konsume-ras skapar ett behov av att förstå hur människor i åldrarna 20-25 konsumerar media. Re-klam på TV är i Sverige den marknadsföringskanal som företagen spenderar mest pengar på. De mesta av statistiken om tittarsiffror samlas på ett sätt som inte kan ge helt korrekt bild av det faktiska TV-tittande för konsumenterna, och därför är det nödvändigt att göra en fördjupad studie av mediekonsumtion vanorna för denna grupp.</p><p><strong>Metod: </strong></p><p>Studien kommer att genomföras genom en etnografisk fallstudie, där forskarna observerar ett urval av fyra personer i målgruppen under 10 separata tillfällen i objektets hem. Detta för att skapa en så naturlig miljö som möjligt. Varje observation kommer att vara i två timmar och under dessa observationer kommer forskarna studera objektens mediekonsum-tion vanor när de tittar på TV. Författarna kommer även att observera gruppens multita-sking vanor under TV tittandet, tillsammans med vilka media och distraktioner som kom-bineras i detta sammanhang.</p><p><strong>Slutsats: </strong></p><p>Författarna drar slutsatsen att multitasking är en vanlig företeelse i målgruppens mediekon-sumtion. Fyra kategorier är identifierade som distraherar tittarens fokus från TV reklam. De tre första kategorierna distraktioner nämligen social, media och övriga distraktioner. Den fjärde kategorin är tekniska åtgärder för att undvika reklam. En viktig faktor som på-verkar nivån av multitasking var om TV-tittandet var planerat eller oplanerat, och det kon-staterades att detta hade inverkan på nivån av kommersiell undvikelse när de tittade på TV. Författarna har skapat fyra modeller som kan användas för att underlätta för marknadsföra-re att förstå och nå denna målgrupp.</p>

Purpose: The purpose of the thesis is to, through an ethnographic case study, understand 20-25 year olds‘ multitasking habits when watching TV and to create a framework of the distractions identified for media consumption. Background: The changes in technology and the new possibilities of consuming media creates a need to understand how people in the ages of 20-25 consume media. Advertising on TV is, in Swe-den, the marketing channel that companies spend the largest amount of money on. Most of the statistics regarding viewing rates are collected in a way that might not give totally accu-rate picture of the actual TV viewing of the consumers. Therefore, it is necessary to do an in-depth study of the media consumption habits of this group. Method: The study will be conducted, through an ethnographic case study where the researchers ob-serve a sample of four people in the target group during 10 sessions. Each session will be two hours long, and during, the researchers will observe the group‘s media consumption habits when watching TV. The observers will also look at the multitasking habits of the group, what media and distractions are combined while watching TV. Conclusions: The researchers conclude that multitasking is a common occurrence in the target groups media consumption. The authors have identified four categories that distracts the viewer‘s focus from TV commercials. The first three are distractions being, social, media and non-media distractions. The fourth category is technical avoidance, where people tend to switch channels or mute the sound in order to avoid commercials. Further, an important factor af-fecting the level of multitasking was whether the TV viewing was planned or unplanned. It was observed that this had an effect on the level of commercial avoidance when watching TV. Finally, four different models have been created as a framework to help marketers un-derstand the consumers behavior. / Syfte: Syftet med avhandlingen är att, genom en etnografisk fallstudie, förstå 20-25 åringars multi-tasking vanor när de tittar på TV och att modeller för distraktioner som identifierats för mediekonsumtion. Bakgrund: De tekniska förändringarna och de nya möjligheterna för på vilka sätt media kan konsume-ras skapar ett behov av att förstå hur människor i åldrarna 20-25 konsumerar media. Re-klam på TV är i Sverige den marknadsföringskanal som företagen spenderar mest pengar på. De mesta av statistiken om tittarsiffror samlas på ett sätt som inte kan ge helt korrekt bild av det faktiska TV-tittande för konsumenterna, och därför är det nödvändigt att göra en fördjupad studie av mediekonsumtion vanorna för denna grupp. Metod: Studien kommer att genomföras genom en etnografisk fallstudie, där forskarna observerar ett urval av fyra personer i målgruppen under 10 separata tillfällen i objektets hem. Detta för att skapa en så naturlig miljö som möjligt. Varje observation kommer att vara i två timmar och under dessa observationer kommer forskarna studera objektens mediekonsum-tion vanor när de tittar på TV. Författarna kommer även att observera gruppens multita-sking vanor under TV tittandet, tillsammans med vilka media och distraktioner som kom-bineras i detta sammanhang. Slutsats: Författarna drar slutsatsen att multitasking är en vanlig företeelse i målgruppens mediekon-sumtion. Fyra kategorier är identifierade som distraherar tittarens fokus från TV reklam. De tre första kategorierna distraktioner nämligen social, media och övriga distraktioner. Den fjärde kategorin är tekniska åtgärder för att undvika reklam. En viktig faktor som på-verkar nivån av multitasking var om TV-tittandet var planerat eller oplanerat, och det kon-staterades att detta hade inverkan på nivån av kommersiell undvikelse när de tittade på TV. Författarna har skapat fyra modeller som kan användas för att underlätta för marknadsföra-re att förstå och nå denna målgrupp.

Bakgrund: Sjuksköterskor ska enligt svensk lag arbeta för att minimera risken för vårdskada inom sjukvården. Ett riskmoment inom sjuksköterskans arbetsuppgifter är läkemedelshantering. Enligt tidigare forskning är avbrott under läkemedelshantering en vanlig anledning till felmedicinering.Syfte: Studiens syfte är att beskriva vilka förebyggande åtgärder som kan användas för att minimera risken för felmedicinering relaterat till att sjuksköterskan blir avbruten under läkemedelshantering.Metod: En kvantitativ litteraturstudie som bygger på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. De 10 artiklarna granskades med hjälp av en modifierad version av ett granskningsprotokoll från Willman et al (2011) och analyserades med hjälp av Fribergs tre stegsmodell. Resultat: Åtgärder som hittats har delats in i tre teman: åtgärder för undvikbara avbrott, åtgärder för oundvikbara avbrott och åtgärder för en ökad säkerhetskultur.Konklusion: För att skapa en verksamhet där färre läkemedelsfel sker på grund av att sjuksköterskan bli avbruten under läkemedelshantering föreslås att förebyggande åtgärder implementeras på flera plan samtidigt. / Background: Nurses should according to the Swedish law work to minimize the risk of care damage in the healthcare system. One of the main risks in nurse’s duties include medication administration. According to previous research interruptions during medication administration is a main reason for medication errors.Aim: The study aims to describe the preventive measures that can be used to minimize the risk of medication errors related to the nurse getting interrupted during medication administration.Method: A quantitative literature review, which is based on 10 scientific articles from the databases CINAHL and PubMed. The 10 articles were reviewed by a modified version of the review protocol by Willman et al (2011) and analyzed by Fribergs three steps. Results: Preventive measures were divided into three themes: measures for avoidable interruptions, measures for unavoidable interruptions and measures for security culture.Conclusion: To create a healthcare where fewer medication errors occur because of interruptions during medication administration it is suggested that several preventive measures are implemented on different levels simultaneously.

Att uppleva distraktioner under studerandet är ett hinder mot både koncentrationen och inlärningsprocessen. Med insikt från målgruppen (Med hjälp av intervjuer och en observation) har projektets problemställning riktat sig till att fokusera på distraktioner som orsakas av andra människor vilket kan ske både visuellt och auditivt. Genom ett användarcentrerat designperspektiv har frågeställningen ‘’Hur kan man genom design underlätta fokus genom att hindra distraktioner för universitetsstudenter under generella egenstudier?’’ undersökts. I designprocessen har även målgruppens åsikter och medverkan utformat slutkonceptet och resultatet av studien är designförslaget ‘’Studietältet’’. Studiens kunskapsbidrag ligger i arbetsprocessen: hur man hanterar olika åsikter och preferenser inom användarcentrerade metoder. / Experiencing distractions while studying is an obstacle to the concentration and the learning process. With insight from the target group (students) through interviews and observation, the project’s aim has been focusing primarily on distractions caused by other people, which can occur both visually and auditorily. Through an user-centered design perspective, the research question “How can design facilitate focus by preventing distractions for university students during general self-study?” Has been investigated. In the design process, the target group’s opinions and participation have also been shaping the final concept and the result of the study is a design proposal “The study tent”. The study’s knowledge contribution lies in the work process: how to handle different opinions and preferences within the field of user-centered design methods.

Bakgrund: Nålrädsla hos barn är vanligt och barnets tidigare erfarenheter har stor betydelse för om barnet är rädd och hur rädslan hanteras. Rädslan för nålstick kan minskas eller undvikas helt med bra förberedelse och distraktion. Det är viktigt att barn får information och blir förberedda inför ett nålstick, detta för att även göra upplevelsen bättre. Om barnet vet och förstår vad som ska hända får barnet en känsla av kontroll över situationen. Motiv: Förberedelse och distraktion bidrar båda till minskad rädsla och en bättre upplevelse för barnet. Tidigare studier visar dock att det finns anledningar till att förberedelser eller distraktion inte används.  Syfte: Syftet med studien var att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att använda förberedelser och distraktion i samband med nålstick på barn.  Metod: En kvalitativ metod har använts. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade individuella intervjuer. Åtta barnsjuksköterskor som arbetar på en barnavdelning deltog i studien. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Fyra huvudkategorier och nio underkategorier framkom av dataanalysen. Huvudkategorin Användning av förberedelser inför nålstick resulterade i tre underkategorier, den andra huvudkategorin Användning av distraktioner under nålstick resulterade i två underkategorier, den tredje huvudkategorin Föräldrarnas roll för barnet under nålstick resulterade i två underkategorier och den sista huvudkategorin Vikten av att anpassa proceduren utifrån varje barn resulterade i två underkategorier.  Konklusion: Det finns flera olika tekniker som används i både förberedelse och distraktion. Det är av stor vikt att anpassa förberedelser och distraktion utifrån varje enskilt barns behov, önskemål, ålder och tidigare erfarenheter. Barnets föräldrar behöver vara införstådda i situationen för att kunna ge trygghet till sitt barn. Resultatet kan bidra till ökad kunskap om strategier som kan användas för att ge barnet en så bra upplevelse som möjligt. / Background: Needlefear in children is common and previous experiences have major impact on the child’s needlefear and on how they will react during needlesticks. Fear of needles can be reduced with good preparation before the procedure and with distraction during. It’s important that children receive information and preparation before needlesticks to make the experience more bearable. If children know what’s about to happen they will feel more in control. Motive: Preparation and distraction can both contribute to reduce fear and to make it more bearable for children. Earlier research show that there are multiple reasons not to use preparation or distraction.  Aim: The purpose of this study was to illuminate pediatric nurses’ experiences of using preparation and distraction during needlesticks.   Methods: A qualitive descriptive approach was used in this study. The data was collected through individual semi-structured interviews. Eight pediatric nurses participated in this study. The data was analysed using a qualitive content analysis. Result: Four main categories and nine subcategories was identified. The main category The use of preparation before needlesticks resulted in three subcategories, the second main category The use of distractions during needlesticks resulted in two subcategories, the third main category Parents role during needlesticks resulted in two subcategories and the fourth main category Importance of adaption to each individual child resulted in two subcategories. Conclusion: There are different ways to prepare and distract children during needlesticks. It is important to adapt preparations and distraction to each individual child's needs, wishes, age and earlier experiences. Parents need information to be able to support their child. The result can contribute with knowledge that can be used to make the needlesticks as bearable as possible.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod belysa om och hur rörelsepauser har någon påverkan för elevers koncentrationsförmåga. Utöver detta undersöks hur elever och lärare upplever rörelsepauser och huruvida koncentrationsförmågan påverkas av rörelser samt hur elever tar sig an den text de ska läsa. För att kunna belysa detta syfte har observationer och individuella intervjuer används. Bearbetning av det empiriska materialet har skett genom den tematiska analysen för att kunna kategorisera det som uppvisats vid observationer och utifrån informanternas upplevelser. Studiens resultat har diskuterats utifrån den tidigare forskningen samt det kognitiva perspektivet eftersom koncentrationsförmågan är en kognitiv förmåga. Vidare belyses den yttre distraktionens påverkan på elevernas koncentrationsförmåga samt hur informanterna kan reducera denna påverkan. Resultatet i studien synliggör att eleverna uppvisar en positiv förändrad koncentrationsförmåga efter att rörelser har implementerats. Utöver detta visades att det är olika påverkansfaktorer på koncentrationsförmågan beroende på vilken rörelse som implementeras. Ytterligare resultat visar att arbetssätt och arbetsform är av vikt för elevers koncentrationsförmåga, dessutom hur yttre distraktioner påverkar eleverna i olika nivåer, vilket har betydelse för deras läsinlärning. / The purpose of this study is to, through a qualitative method, highlight if and how movement breaks influences the pupil’s ability to concentrate. Beyond this, the pupils and teachers experience with movement breaks have been examined, and whether the ability to concentrate is affected by movements, and how students approach the text they are to read. To illustrate this purpose, observations and individual interviews were used. Processing of the collected data was done through the thematic analysis to categorize what was shown in the observations and based on the informants’ experiences. The result of the study has been discussed based on the previous research as well as the cognitive perspective, as the ability to concentrate is a cognitive ability. Furthermore, the effect of the external distraction is highlighted on the pupil’s ability to concentrate, and how informants can reduce this impact. The result of the study show that the students show a positive change in their ability to concentrate after movements have been implemented. In addition, it was shown that there are various influencing factors on the ability to concentrate, depending on the movement implemented. Additional results show that working methods and working form are important for the pupil’s ability to concentrate, also how external distractions affect pupils at different levels, which is important to improve their literacy.

Nowadays, smartphones are considered an essential part of our everyday lives. However, as the use of them increases so does their presence in vehicle environments. Prior studies have found that interacting with mobile devices while driving can cause cognitive, manual, and visual distractions. These distractions have a significant effect on driving performance and can result in serious accidents. As a solution to this, some applications, such as Spotify, has taken a different approach by developing a simplified version of their graphica linterface that is specifically designed for driving.The aim of this study is to examine what impacts simplified graphical interfaces has on the user experience for car drivers, focusing on Spotify and their car mode. In order to examine this, an online survey and a feature analysis was conducted. The result of this study shows that Spotify's car mode is missing a lot of features that are important to the users, causing them not to use it. These results highlight the challenge of providing all features that are expected by the users while creating a simpler interface.

Under senare år har smartphones växt till att bli det mest populära sättet att besöka internet. I takt med detta har även väntande online blivit mer påverkat av externa faktorer kopplat till användarkontexten, exempelvis visuella och auditiva distraktioner. I studien utforskar vi nödvändiga designval vars syfte är att anpassa designen efter en allt mer varierande omgivning och påverkande distraktioner med avseende i en minskad upplevd väntetid för användaren. Vi utforskar och utvärderar olika sätt att designa med syftet att minska användarens upplevda väntetid och därmed bidra till en mer positiv helhetsupplevelse under smartphoneanvändandet. Studiens bidrag landar i tre designförslag till hur laddare kan designas för en bättre upplevd väntetid i en mobil användarkontext med externa distraktioner i åtanke. / The recent years have seen smartphone use grow to become the most popular way to access the web. With this, waiting online has also become increasingly affected by surrounding factors connected to context, for example through visual and auditory distractions. In the study, we explore necessary design-choices in order to adapt the design to the increasingly varied surroundings and distractions in a smartphone environment and to reduce the user(s) perceived waiting time. We explore and evaluate ways to design with the purpose to shorten the user(s) perceived waiting time and therefore lead to a more positive user experience during smartphone use. The study’s contribution results in three design suggestions for how loaders can be designed for a better perceived waiting time within a mobile user context with external distractions in mind. / <p>Tilldelad pris för bästa kandidatuppsats inom informatik vid Högskolan i Halmstad år 2020.</p>

Syftet med studien är att undersöka lärare samt studenters distanserade gruppdiskussioner inuti Zoom’s funktion breakout-rooms, samt hur studenternas engagemang följaktligen har påverkats. Studien är grundad i tre semistrukturerade fokusgrupper gjorda med studenter samt lärare med erfarenhet av distanserade gruppdiskussioner inuti breakout-rooms. Utifrån det empiriska materialet från fokusgrupperna framgår det tydligt att respondenterna till en stor del fokuserar på funktionalitet, flexibilitet samt sociala relationer och kameraanvändlighet. Utifrån det empiriska materialet framgår det att det funnits förmåner i form av en enkelhet och smidighet för lärarrespondenterna att utforma gruppdiskussioner, samt flexibiliteten som gett studenterna en ökad frihet. Emellertid framgår det utifrån studentrespondenterna att uppfattningen av distanseringen grundar sig i försämrad kommunikation med lärare och studenter, svårigheter i form av distraktioner samt en försämrad relation till sina klasskamrater, vilket följaktnings har påverkat studenternas engagemang negativt. / The purpose of the study is to examine teachers' and students' distant group discussions within Zoom's function breakout rooms, and how the students' involvement has consequently been affected. The study is based on three semi-structured focus groups made with students and teachers with experience of distant group discussions inside breakout rooms. Based on the empirical material from the focus groups, it is clear that the respondents largely focus on functionality, flexibility as well as social relations and camera usability. Based on the empirical material, it appears that there have been benefits in the form of a simplicity and flexibility for the teacher respondents to design group discussions, as well as the flexibility that has given the students increased freedom. However, it appears from the student respondents that the perception of distancing is based on impaired communication with teachers and students, difficulties in the form of distractions and a deteriorating relationship with their classmates, which consequently has affected students' commitment negatively.