Det övergripande syftet för studien var att undersöka huruvida konflikter på arbetsplatser förändrats till följd av ökat distansarbete. Mer specifikt syftar studien till att undersöka om chefer på arbetsplatser behöver andra strategier i konflikthanteringen i ett ökat distansledarskap. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats i form av semistruktuererade intervjuer. Respondenterna i studien var 2 manliga och 9 kvinnliga chefer (N=11) inom olika yrkesområden, mellan 30-62 år. Ett kriteriebaserat bekvämlighetsurval tillämpades. För att analysera det insamlade materialet användes tematisk analys, vilket resulterade i fyra teman (ledarskap, effekter av digital kommunikation, medarbetaransvar och rättvisa) med tillhörande underteman. Resultatet visade att distansarbetet har medfört att upplevelser om misstro, uttalat behov av rättvisa processer samt passivitet hos medarbetare, har blivit viktigare att hantera för att minska organisationernas konfliktpotential. Slutsatsen är att ett ökat distansarbete har medfört att organisationernas konfliktpotential har förändrats, samt att det krävs andra strategier för att upptäcka och hantera arbetsrelaterade konflikter.

The purpose of this study is to examine whether hierarchically defined groups differ in their perceptions of how organizational distance has changed following a radical organizational change that saw one hierarchical level eliminated from the organizations’ structure. Interviews were conducted with employees atdifferent hierarchical levels, from the same workplace, who all went through anorganizational change during the spring of 2013. The change initiative that was implemented consisted of the removal of one hierarchical level from the organizational structure. In the two years since the implementation this study observed noticeable reductions in both structural and cultural distance within the organization, while the physical distance between workers and the closest ranking production-manager had increased. The study shows how communication and interaction across hierarchical levels contributes in reducing organizational distance, while structural factors remain which act to maintain existing distances. The importance of frequent communication throughout the change process will, according to the findings, promote enthusiasm and belief in the change initiative throughout the organization.

Titel: Empowerment i en Samtida Aktuell Kontext. En kvalitativ studie som behandlar hur empowerment kommer till uttryck och möjliggörs i företag som präglas av fysiskt distanserat ledarskap. Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Mikael Jannok och Erik Sångberg Handledare: Tomas Källquist och Pär Wilhelmsson Datum: 2020 - maj Problemdiskussion och Syfte: Det finns flera handlingar utförda av ledare som konstaterats leda till empowerment. Samtidigt som det enligt ledarskapsteoretiker finns svårigheter i att utföra vissa handlingar som ledare när man verkar genom fysisk distans till medarbetarna. En del av de handlingar som begränsas och försvåras av fysisk distans mellan ledare och medarbetare är handlingar som skapar empowerment. Vi finner att tidigare forskning inte tagit hänsyn till detta. Därav syftet med denna studie som är att öka förståelsen för hur empowerment kommer till utryck och möjliggörs hos medarbetare i en kontext där det råder fysiskt distanserat ledarskap. Metod: Studien har en utgångspunkt i kvalitativ metod. Det har genomförts tio semistrukturella intervjuer med medarbetare som har fysiskt distanserad chef. Bidrag: Studien tillför ett teoretiskt bidrag till befintlig forskning som menar på att fysiskt distanserat ledarskap istället för att försvåra empowerment, skapar empowerment hos medarbetarna. Det teoretiska bidraget ifrågasätter även tidigare empowermentteoriers relevans och applicerbarhet i en kontext där det råder fysiskt distanserat ledarskap. Utöver det tillför studien också ett praktiskt bidrag till de yrkesverksamma där vi påminner om svårigheterna kring fysiskt distanserat ledarskap och hur chefer behöver bearbeta dessa svårigheter. Förslag till fortsatt forskning: Vi ser det intressent att utifrån vårt bidrag fortsätta studera empowerment i en kontext där ledare verkar på fysisk distans till medarbetarna. Vi anger dessutom tre förslag på hur man kan gå vidare och fördjupa vår studie. Nyckelord: Empowerment, Fysiskt Distanserat ledarskap / Title: Empowerment in a Contemporary Current Context. A qualitative study that deals with how empowerment is expressed and made possible in companies characterized by physically distanced leadership.   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Mikael Jannok and Erik Sångberg   Supervisor: Tomas Källquist och Pär Wilhelmsson   Date: 2020 - May   Aim: There are several actions performed by leaders that have been found to lead to empowerment. At the same time, according to leadership theorists, there are difficulties in performing certain actions when leaders act through physical distance to the employees. Some of the actions that are limited and made more difficult by the physical distance between managers and employees are actions that create empowerment. We find that previous research has not taken this into account. Hence the purpose of this study is to increase the understanding of how empowerment is expressed and made possible for employees in a context where there is physically distanced leadership.   Method: The study is based on a qualitative method. Ten semi-structural interviews have been conducted with employees who have a physically distant manager.   Contribution of the thesis: The study makes a theoretical contribution to existing research, which means that physically distanced leadership rather than making empowerment difficult, creates empowerment among employees. The theoretical contribution also questions the relevance and applicability of previous empowerment theories in a context where there is physically distanced leadership. In addition, the study also makes a practical contribution to the professionals in which we recall the difficulties of physically distanced leadership and how managers need to deal with these difficulties.   Suggestions for future research: Based on our contribution, we see it interesting to continue to study empowerment in a context where leaders act at a physical distance to the employees. We also provide three suggestions on how to go ahead and deepen our study.   Keywords: Empowerment, Physical distanced leadership

Syftet med studien var att undersöka hur arbetstagare upplevde sin motivation vid fysisktdistanserat ledarskap. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa delvisstrukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval genererade 10 respondenter (N=10), niokvinnor och en man, som varierade mellan åldrarna 25–62 år. Den valda analysmetodenvar en induktiv tematisk analys, vilken genererade fem teman (arbetet med brukarna,arbetet med kollegorna, arbetsprestation, arbetets natur och chefens engagemang).Innehållet i samtliga teman upplevdes vara källor till motivation för respondenterna. Dethuvudsakliga resultatet av studien visade att det distanserade ledarskapet kunde försämraeller förbättra upplevelsen av motivation, men att det inte behövde göra varken eller. Dearbetstagare som upplevde en försämring, hittade ofta alternativa sätt för att upprätthållamotivation. Slutsatsen var således att upplevelsen av motivation vid fysiskt distanseratledarskap kan variera beroende på arbetstagarnas individuella skillnader i preferenser.

Bakgrund: Revisionsyrket befinner sig i en digitaliseringsutveckling och den får en allt mer betydande roll inom revisionen. En tillkommande faktor till denna utveckling är Covid-19 pandemin vilken har inneburit social distansering vilket kan ha påverkat revisorernas arbetssätt. Syfte: Syftet med den här studien är att bidra med fördjupad kunskap om hur revisorer vid små och medelstora revisionsbyråer upplever digitaliseringsutvecklingen inom ramen för Covid-19 pandemin. Metod: Studien tillämpar en deduktiv ansats. Utifrån den teoretiska referensramen utformas intervjustudien där legitimitetsteori och komfortteori appliceras. Urvalet för denna grundar sig på en förstudie vilken består av en enkät konstruerad utifrån urvalskriterier för intervjuerna. Slutsats: Studien visar att revisorerna upplever att pandemin har påskyndat digitaliseringen. Den största förändringen som går att utläsa är kommunikationen mellan revisor och kund som blivit mer digital. Även insamlingen av revisionsbevis upplever revisorerna har påverkats, främst gällande inventeringen. Att detta digitaliserats är något som flera av revisorerna upplever har påverkat deras trygghet. Utifrån revisorernas upplevelser går det även att se en potentiell påverkan på oberoendet och därmed legitimiteten. / Background: The auditing profession is in the midst of a digitalization development and it gets an increasingly important role within the audit. An additional aspect to this development is the Covid-19 pandemic which has led to social distancing that may have affected the auditors’ work. Purpose: The aim of this study is to contribute with a deeper knowledge about how auditors in small and medium sized audit firms experience the digitalization development within the context of the Covid-19 pandemic. Method: The study applies a deductive approach. The interview study is designed based on a theoretical framework where legitimacy theory and comfort theory are applied. The selection for the interview study is based on a pre-study which consists of a form constructed from the selection criteria for the interviews. Conclusion: The study shows that the auditors feel that the pandemic has accelerated the digitalization. The most distinct change is the communication between auditor and client which has become more digital. The collection of audit evidence is also something that the auditors experience has been affected, especially concerning the inventory. Several of the auditors feel that this has affected their feeling of comfort. The auditors' experiences show a potential impact on the independence and hence the legitimacy.

Syftet med studien är att undersöka lärare samt studenters distanserade gruppdiskussioner inuti Zoom’s funktion breakout-rooms, samt hur studenternas engagemang följaktligen har påverkats. Studien är grundad i tre semistrukturerade fokusgrupper gjorda med studenter samt lärare med erfarenhet av distanserade gruppdiskussioner inuti breakout-rooms. Utifrån det empiriska materialet från fokusgrupperna framgår det tydligt att respondenterna till en stor del fokuserar på funktionalitet, flexibilitet samt sociala relationer och kameraanvändlighet. Utifrån det empiriska materialet framgår det att det funnits förmåner i form av en enkelhet och smidighet för lärarrespondenterna att utforma gruppdiskussioner, samt flexibiliteten som gett studenterna en ökad frihet. Emellertid framgår det utifrån studentrespondenterna att uppfattningen av distanseringen grundar sig i försämrad kommunikation med lärare och studenter, svårigheter i form av distraktioner samt en försämrad relation till sina klasskamrater, vilket följaktnings har påverkat studenternas engagemang negativt. / The purpose of the study is to examine teachers' and students' distant group discussions within Zoom's function breakout rooms, and how the students' involvement has consequently been affected. The study is based on three semi-structured focus groups made with students and teachers with experience of distant group discussions inside breakout rooms. Based on the empirical material from the focus groups, it is clear that the respondents largely focus on functionality, flexibility as well as social relations and camera usability. Based on the empirical material, it appears that there have been benefits in the form of a simplicity and flexibility for the teacher respondents to design group discussions, as well as the flexibility that has given the students increased freedom. However, it appears from the student respondents that the perception of distancing is based on impaired communication with teachers and students, difficulties in the form of distractions and a deteriorating relationship with their classmates, which consequently has affected students' commitment negatively.