In this thesis we have examined in which way the long term travel can be seen as an obligation among young adults. The survey is made through semi structured interviews with 52 young adults that have completed a long term travel. The responses that we received during the interviews helped us categorize six different ways. The different ways are discussed in the thesis and are summed up in the conclusion. There are many things that affect people and we have discussed the ways that the generation of our respondents experience in their life. The overall focus was the generation that our respondents exist in. The interviews were a way to grasp what we questioned. By connecting our empirical data from the interviews with theoretical framework and analyzed the different ways that creates an obligation, we have come to a conclusion.

Inledning: I början av den psykoanalytiska teorins utveckling hade sexualiteten en central roll. När man inom psykoanalytisk teori började frångå driftsteorin, kom man också längre bort från sexualiteten. Detta trots vetskapen om att sexualiteten tycks genomsyra människors liv och leverne på ett genomgripande sätt. Syftet med studien är att undersöka hur legitimerade psykoterapeuter, med kompetens och vana att arbeta med sexuella frågeställningar, arbetar med sexualitet i sitt arbete. Frågeställning: Hur arbetar psykodynamiska psykoterapeuter med speciell kompetens i sexualitet med patienternas sexuella problematik? Metod: En kvalitativ intervju på fenomenologisk grund genomfördes med fem legitimerade psykoterapeuter specialiserade på sexualitet. Dessa var verksamma inom både offentlig och privat verksamhet. Resultat: Psykoterapeuterna ger sexualiteten en integrerad plats i det psykoterapeutiska arbetet. Betydelsen av att göra en sexuell anamnes framträder i resultatet. I patienternas livsberättelser återkommer upplevelser av övergivenhet, trauma, skam och skuld och att sexualiteten återfinns som ett försvar gentemot att stå ut med svåra känslor. För psykoterapeuten krävs förmåga att lyssna på och härbärgera patientens berättelser, även mod att våga ställa frågor och uttrycka sig naturligt kring sexualitet. Detta kan väcka svåra känslor hos psykoterapeuten. För att möjliggöra detta arbete poängteras vikten av handledning och egenterapi. Diskussion: Sexualitet berör så uppenbart på olika vis de flesta människor. Denna studie stödjer de resultat som litteratur och tidigare forskning visar på fördelarna med att redan från början involvera sexualiteten i det psykoterapeutiska arbetet. Att som psykoterapeut integrera sexualitet i det psykoterapeutiska arbetet innebär en möjlighet till fördjupad kontakt och förståelse för de problem som undersöks. / Introduction: Sexuality had a central roll in the beginning of the development of psychoanalytic theory. At the same time the instinct theory was left behind, sexuality became less important as well, even though it is well known that sexuality penetrates the human way of life in a vigorous way. The purpose of the study is to investigate how licensed psychotherapists, who have the competence and are used to work with questions concerning sexuality, do so in their daily work. Question: How do psychodynamic psychotherapists who specialised in sexuality work with their patients sexual problems? Method: A qualitative phenomenologically -based interview carried out with five legitimate psychotherapists who specialised in sexuality, working in both public and private practice. Results: Sexuality is given integrated room in the psychotherapeutic work. The importance of taking a sexual history shows in the results. Experiences of abandonment, trauma, shame and guilt return in the patient´s histories together with the experience that sexuality is regained as a defence against difficult feelings. This demands the ability of the psychotherapist to listen to and contain the patient´s histories, even the courage to ask question and talk naturally about sexuality. This can stir up difficult feelings in the psychotherapist. To make the work possible, emphasises the importance of supervision and therapy. Discussion: Sexuality obviously affects most of the people in different ways. This study supports earlier results of literature and research and shows the advantages to involve sexuality in the psychotherapeutic work from the start. To integrate sexuality in the psychotherapeutic work gives the psychotherapist the possibility for deeper contact and understanding of the problems he/she investigates.

En kvantitativ enkätstudie har genomförts med syfte att undersöka korrelationer och prediktioner mellan vuxen anknytning och copingstrategier. Urvalet till studien är 133 studenter från olika universitet och högskolor i Sverige som besvarade en enkät. För att mäta vuxen anknytning användes Experience in close relationship (ECR-R) och för att mäta copingstrategier användes Brief COPE. Insamlad data analyserades i SPSS med Pearsons korrelationskoefficient test och multipel regressionsanalys. Resultatet från föreliggande studie visade på ett negativt signifikant samband mellan ångestladdad anknytning och problemfokuserad coping. Resultatet visade även på ett negativt signifikant samband mellan undvikande anknytning och problemfokuserad coping. Resultatet visade på ett signifikant samband mellan ångestladdad anknytning och dysfunktionell coping. Resultatet visade även på ett signifikant samband mellan undvikande anknytning och dysfunktionell coping. Föreliggande studies resultat visade att det inte fanns något samband mellan ångestladdad anknytning och emotionsfokuserad coping. Resultatet från föreliggande studie visade även att det inte fanns något samband mellan undvikande anknytning och emotionsfokuserad coping. Resultatet visade på att ångestladdad anknytning var en signifikant prediktor av problemfokuserad coping där 15 % av variansen för problemfokuserad förklarades. Ångestladdad anknytning var en signifikant prediktor för dysfunktionell coping där 22 % av variansen förklarades. Slutsatserna är att studenter med ångestladdad och undvikande anknytning använder i lägre grad problemfokuserad coping. Studenter med ångestladdad och undvikande anknytning använder i högre grad dysfunktionella copingstrategier. Slutsatsen är även att andra variabler än vuxen anknytning påverkar användande av olika copingstrategier. / A quantitative survey study has been carried out to investigate possible correlations and predictions between adult attachment and coping strategies. The sample for the study was 133 students from various Universities and colleges in Sweden who answered a questionnaire. . To measure adult attachment this study used Experience in close relationship (ECR-R), and copingstrategies was measured by Brief COPE. Data collected were analyzed in SPSS using the Pearson correlationcoefficient test and multiple regression analysis. The results from the present study showed significant negative correlation between anxiety loaded attachment and problem focused coping. The results also showed a significant negative correlation between avoidance attachment and problem focused coping. The results from the present study showed a significant correlation between anxiety loaded attachment and dysfunctional coping. The results also showed a significant correlation between avoidance attachment and dysfunctional coping. The study results showed that there was no correlation between anxiety loaded attachment and emotion focused coping. The results also showed that there was no correlation between avoidance attachment and emotion focused coping. The result from the present study showed that anxiety loaded extension was a significant predictor of problem-focused coping where 15% of the variance of problem-focused was explained. Anxiety loaded attachment was a significant predictor of dysfunctional coping where 22% of the variance was explained. The conclusions are that students with anxiety loaded and avoidance attachment use lower grade of problem-focused coping. Students with anxiety and avoidance attachment uses increasingly dysfunctional coping strategies. It is concluded that variables other than adult attachment affects using various coping strategies.

I föreliggande arbete avhandlas upplevelser och hälsosituationer efter utsatthet av fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld som barn i ett långtidsperspektiv, d.v.s. hur sådan utsatthet kan upplevas i vuxen ålder. Syftet är att undersöka vilka hälsosituationer vuxna kan uppleva som en följd av utsatthet som barn. Idag uppmärksammas barns utsatthet i större grad än någonsin tidigare i den offentliga debatten, men det finns en avsaknad av underlag för hur denna typ av utsatthet kan relateras till upplevelser av eventuell ohälsa som vuxen. I urvalsförfarandet skickades frågan om tänkbara intervjupersoner till Sveriges alla landsting och kommuner. Denna undersökning har en allmän kvalitativ ansats samt en fenomenologisk analysmodell. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem vuxna som hade varit utsatta för fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld i barndomen. Dessutom intervjuades en vårdgivare som i arbetet mött personer som erfarit denna typ av utsatthet. Resultatet visar att upplevelsen av hälsosituationen i vuxen ålder kunde se olika ut efter utsatthet av fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld. Det framkom att tidigare utsatthet hade en stor inverkan gällande upplevelse av försämrad fysisk och psykisk hälsa som vuxen. Resultatet visar även på olika utformade strategier i hantering av tidigare utsatthet av fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld vilket kan relateras till två olika coping strategier. Förhoppningen är att denna uppsats ska bidra till en ökad uppmärksamhet gällande att barns utsatthet av fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld kan leva vidare i ett mer långtidsperspektiv där det påverkar barnet även i vuxen ålder.   Slutsatserna i denna studie är att utsattheten för fysiskt- psykiskt och/eller sexuellt våld i barn- och ungdomsåren kan ha en inverkan på upplevd hälsa i vuxen ålder. Vidare är slutsatserna att individer kan utveckla olika coping strategier för att kunna hantera sådan utsatthet. / In the present work, experiences and health situations are discussed after exposure to physical, mental and / or sexual violence as a child in a long-term perspective, i.e. how such vulnerability can be experienced in adulthood. The purpose is to investigate which health situations adults can experience as a result of vulnerability as a child. Today, children's exposure to a greater degree than ever before in the public debate, but there is a lack of evidence for how this type of vulnerability can be related to experiences of possible ill health as an adult. In the selection process, the question of possible interviewees was sent to Sweden's all county councils and municipalities.   This study has a general qualitative approach and a phenomenological analysis model. Qualitative interviews were conducted with five adults who had been exposed to physical, mental and / or sexual violence in childhood. In addition, a caregiver was interviewed who met people who experienced this type of vulnerability at work.   The result shows that the experience of the health situation in adulthood could look different after exposure of physical, mental and / or sexual violence. However, earlier vulnerability had a large impact on experience of impaired physical and mental health as an adult. The result also show on various designed strategies in the management of the earlier exposure to physical, mental and / or sexual violence, which can be related to two different types of coping strategies. It is hoped that this thesis will contribute to increased attention regarding the fact that children's exposure to physical, mental and / or sexual violence can live on in a longer-term perspective where it affects the child even in adulthood.   The conclusions of this study are that the exposure to physical-psychological and / or sexual violence in childhood and adolescence may have an impact on perceived health in adulthood. Furthermore, the conclusions are that individuals can develop different coping strategies to be able to handle such vulnerability.

<p>Bakgrund Med en befolkning som blir allt äldre är det viktigt att ha kunskaper kring hurohälsosamma levnadsvanor är fördelade bland äldre individer. Hälsobeteenden hos äldre,såsom alkoholkonsumtion och rökning, riskerar att bli en stor kostnad för samhället blandannat i form av sjukvårdskostnader. För att kunna planera det framtida sjukvårdsbehovet,samt för att ge kunskap kring vart förebyggande åtgärder är mest behövliga, krävs enförståelse kring hur de hälsoskadliga levnadsvanorna är fördelade i befolkningen. SyfteSyftet för denna uppsats är att undersöka hur socioekonomisk status vid olika tillfällen ilivsspannet är kopplat till alkoholkonsumtion och rökning hos äldre. Metod Med hjälp avnationellt representativt datamaterial från de longitudinella undersökningarna SWEOLD ochLNU har information från 982 individer, 77 år och äldre, analyserats med hjälp av logistiskaregressioner. Det är i snitt 22,5 års uppföljning mellan den intervju som gjordes tidigare i livetoch den som gjordes senare i livet. Den information som har använts, utöver kontrollvariabler,innefattar rökvanor, alkoholvanor, socioekonomisk status i barndomen samt socioekonomiskstatus i vuxen ålder. Socioekonomisk status mättes genom utbildning och socialklass(huvudsakligt yrke). Resultat Analyserna visar att frekvent alkoholkonsumtion i äldre dar ärassocierat till hög socioekonomisk status, både i barndom och i vuxen ålder. Rökning är ocksåassocierat med en hög socioekonomisk status, med undantag för män vad gäller egensocialklass samt faders socialklass. För dem är rökning associerat med låg socialklass. Detfinns även samband mellan social mobilitet och dessa hälsobeteenden. Bland män har bådeindivider som gjort en uppåtriktad klassresa och som har varit stabila i den höga klassen enmindre sannolikhet för att vara rökare än dem som varit stabila i den låga klassen. Hoskvinnor finns en mindre sannolikhet hos dem som gjort en nedåtriktad klassresa. Hos bådakönen har individer som har en hög utbildningsbakgrund både vad gäller fadern och den egnahögre sannolikhet för att vara rökare. Både individer som gjort en uppåtriktad klassresa ochsom har varit stabila i den höga klassen dricker oftare än de som varit stabila i den lågaklassen. När det gäller utbildningsmobilitet dricker samtliga grupper oftare än de som varitstabila i gruppen med låg utbildning. Slutsats Det finns skillnader i alkoholkonsumtion ochrökning bland äldre beroende på socioekonomisk status.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka sambandet mellan socioekonomisk position i vuxen ålder och ohälsa när man blir äldre och om detta eventuella samband beror på att personerna hade sämre hälsa tidigare i livet, samt att undersöka hur hälsa och socioekonomisk position är relaterat till förändring i hälsa över tid. Mått på socioekonomisk position i den här undersökningen har varit socialklass, utbildningsnivå och kontantmarginal. Ohälsa har mätts genom fyra index; mobilitetsproblem, cirkulationsbesvär, värk i rörelseorganen samt psykisk ohälsa. För att genomföra studien har ett nationellt representativt datamaterial från Levnadsnivåundersökningen (LNU) år 1968 och 1981 och undersökningen om äldres levnadsvillkor, SWEOLD, år 1992, 2002 och 2004 använts. Datamaterialet har möjliggjort för en kvantitativ longitudinell studie där respondenterna har kunnat följas från vuxen ålder till efter pensionsåldern, en period på över 20 år. Analyserna i undersökningen har utförts genom ordinal logistisk regressionsanalys och linjär regressionsanalys. Resultaten från analyserna visar ett tydligt samband mellan vissa mått på socioekonomisk position och vissa hälsoaspekter. Framförallt framkommer sambandet mellan låg socioekonomisk position i vuxen ålder och cirkulationsproblem, mobilitetsproblem och psykiska besvär efter pensionsåldern, samt att de med låg socioekonomisk position i vuxen ålder har en mer negativ förändring av dessa besvär från vuxen ålder till efter pensionsåldern. Dessa resultat bekräftar tidigare studiers resultat till stor del. Det som skiljer den här studien resultat från tidigare forskningsresultat är framförallt att den här studien inte uppvisar så markanta skillnader för olika grupper av socioekonomisk position när det gäller hälsoaspekten värk i rörelseorganen.</p><p><strong> </strong></p>

<p>SAMMANFATTNING:</p><p>Flera internationella undersökningar om samband mellan vissa traumatiska barndomsupplevelser och psykosocial hälsa/ohälsa som vuxen, har tidigare genomförts. De flesta studier har dock utförts inom kliniska populationer med begränsat antal studerade faktorer. Då det endast finns ett fåtal svenska studier inom detta ämnesområde, har syftet med denna studie varit att undersöka om det finns samband mellan å ena sidan barndomsupplevelser av känslomässiga, fysiska och sexuella övergrepp, känslomässig och fysisk försummelse samt idealisering av familj och psykosociala hälso/ohälsoindikatorer i vuxen ålder å andra sidan. De senare är tillgången till nätverk respektive anknytning, olika indikationer på alkoholproblem såsom konsumtionsnivå, tecken på beroende och skadligt drickande, psykisk ohälsa i form av ångest respektive depression samt social misstro. Då upplevelser från barndomen är retrospektiva konstruktioner, togs som ett undersyfte upp om det finns systematiska validitetsproblem såsom minimering och benägenhet att svara på ett socialt önskvärt sätt. Undersökningen är kvantitativ och baseras på gruppenkäter som besvarats av studenter vid Mittuniversitetet. Resultaten visar att det fanns klara samband mellan olika traumatiska barndomsupplevelser och olika former av hälso/ohälsotillstånd i vuxen ålder. Multivariata analyser visar att sexuella och fysiska övergrepp är relaterade till ökade tecken på alkoholproblem, känslomässiga övergrepp och ångest, medan känslomässig försummelse är relaterat till depression, mindre socialt nätverk och till mindre grad av anknytning. Förhoppningen är att studien skall bidra till teoriutvecklingen om hur barndomsproblem påverkar problemen i vuxen ålder.</p>

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka sambandet mellan socioekonomisk position i vuxen ålder och ohälsa när man blir äldre och om detta eventuella samband beror på att personerna hade sämre hälsa tidigare i livet, samt att undersöka hur hälsa och socioekonomisk position är relaterat till förändring i hälsa över tid. Mått på socioekonomisk position i den här undersökningen har varit socialklass, utbildningsnivå och kontantmarginal. Ohälsa har mätts genom fyra index; mobilitetsproblem, cirkulationsbesvär, värk i rörelseorganen samt psykisk ohälsa. För att genomföra studien har ett nationellt representativt datamaterial från Levnadsnivåundersökningen (LNU) år 1968 och 1981 och undersökningen om äldres levnadsvillkor, SWEOLD, år 1992, 2002 och 2004 använts. Datamaterialet har möjliggjort för en kvantitativ longitudinell studie där respondenterna har kunnat följas från vuxen ålder till efter pensionsåldern, en period på över 20 år. Analyserna i undersökningen har utförts genom ordinal logistisk regressionsanalys och linjär regressionsanalys. Resultaten från analyserna visar ett tydligt samband mellan vissa mått på socioekonomisk position och vissa hälsoaspekter. Framförallt framkommer sambandet mellan låg socioekonomisk position i vuxen ålder och cirkulationsproblem, mobilitetsproblem och psykiska besvär efter pensionsåldern, samt att de med låg socioekonomisk position i vuxen ålder har en mer negativ förändring av dessa besvär från vuxen ålder till efter pensionsåldern. Dessa resultat bekräftar tidigare studiers resultat till stor del. Det som skiljer den här studien resultat från tidigare forskningsresultat är framförallt att den här studien inte uppvisar så markanta skillnader för olika grupper av socioekonomisk position när det gäller hälsoaspekten värk i rörelseorganen.

SAMMANFATTNING: Flera internationella undersökningar om samband mellan vissa traumatiska barndomsupplevelser och psykosocial hälsa/ohälsa som vuxen, har tidigare genomförts. De flesta studier har dock utförts inom kliniska populationer med begränsat antal studerade faktorer. Då det endast finns ett fåtal svenska studier inom detta ämnesområde, har syftet med denna studie varit att undersöka om det finns samband mellan å ena sidan barndomsupplevelser av känslomässiga, fysiska och sexuella övergrepp, känslomässig och fysisk försummelse samt idealisering av familj och psykosociala hälso/ohälsoindikatorer i vuxen ålder å andra sidan. De senare är tillgången till nätverk respektive anknytning, olika indikationer på alkoholproblem såsom konsumtionsnivå, tecken på beroende och skadligt drickande, psykisk ohälsa i form av ångest respektive depression samt social misstro. Då upplevelser från barndomen är retrospektiva konstruktioner, togs som ett undersyfte upp om det finns systematiska validitetsproblem såsom minimering och benägenhet att svara på ett socialt önskvärt sätt. Undersökningen är kvantitativ och baseras på gruppenkäter som besvarats av studenter vid Mittuniversitetet. Resultaten visar att det fanns klara samband mellan olika traumatiska barndomsupplevelser och olika former av hälso/ohälsotillstånd i vuxen ålder. Multivariata analyser visar att sexuella och fysiska övergrepp är relaterade till ökade tecken på alkoholproblem, känslomässiga övergrepp och ångest, medan känslomässig försummelse är relaterat till depression, mindre socialt nätverk och till mindre grad av anknytning. Förhoppningen är att studien skall bidra till teoriutvecklingen om hur barndomsproblem påverkar problemen i vuxen ålder.

Bakgrund Med en befolkning som blir allt äldre är det viktigt att ha kunskaper kring hurohälsosamma levnadsvanor är fördelade bland äldre individer. Hälsobeteenden hos äldre,såsom alkoholkonsumtion och rökning, riskerar att bli en stor kostnad för samhället blandannat i form av sjukvårdskostnader. För att kunna planera det framtida sjukvårdsbehovet,samt för att ge kunskap kring vart förebyggande åtgärder är mest behövliga, krävs enförståelse kring hur de hälsoskadliga levnadsvanorna är fördelade i befolkningen. SyfteSyftet för denna uppsats är att undersöka hur socioekonomisk status vid olika tillfällen ilivsspannet är kopplat till alkoholkonsumtion och rökning hos äldre. Metod Med hjälp avnationellt representativt datamaterial från de longitudinella undersökningarna SWEOLD ochLNU har information från 982 individer, 77 år och äldre, analyserats med hjälp av logistiskaregressioner. Det är i snitt 22,5 års uppföljning mellan den intervju som gjordes tidigare i livetoch den som gjordes senare i livet. Den information som har använts, utöver kontrollvariabler,innefattar rökvanor, alkoholvanor, socioekonomisk status i barndomen samt socioekonomiskstatus i vuxen ålder. Socioekonomisk status mättes genom utbildning och socialklass(huvudsakligt yrke). Resultat Analyserna visar att frekvent alkoholkonsumtion i äldre dar ärassocierat till hög socioekonomisk status, både i barndom och i vuxen ålder. Rökning är ocksåassocierat med en hög socioekonomisk status, med undantag för män vad gäller egensocialklass samt faders socialklass. För dem är rökning associerat med låg socialklass. Detfinns även samband mellan social mobilitet och dessa hälsobeteenden. Bland män har bådeindivider som gjort en uppåtriktad klassresa och som har varit stabila i den höga klassen enmindre sannolikhet för att vara rökare än dem som varit stabila i den låga klassen. Hoskvinnor finns en mindre sannolikhet hos dem som gjort en nedåtriktad klassresa. Hos bådakönen har individer som har en hög utbildningsbakgrund både vad gäller fadern och den egnahögre sannolikhet för att vara rökare. Både individer som gjort en uppåtriktad klassresa ochsom har varit stabila i den höga klassen dricker oftare än de som varit stabila i den lågaklassen. När det gäller utbildningsmobilitet dricker samtliga grupper oftare än de som varitstabila i gruppen med låg utbildning. Slutsats Det finns skillnader i alkoholkonsumtion ochrökning bland äldre beroende på socioekonomisk status.