The purpose of this narrative study is to investigate how two former students with mildintellecual disabilities describe the years in special schools, how they talk about theirdiagnosis and how they experienced their identity development. The study aims to examinethe following questions: What told experiences have young adults with intellectual disabilities of their schoollife? What and how do young adults narrate about being diagnosed with intellectualdisabilities? What identity appearances do the young adults make in their narrations?To collect data has the narrative method been used. It is a sort of qualitative researchinterviews that have focus on the story about a person´s life or about selected parts of apersons life. The social constructivist perspective been the theoretical starting point of thestudy. In that perspective the language and the social interaction are prominent for humanidentity development.The study results indicate that young people who have passed special schools experience thatthey have had friends but not friends outside the school. They have grown as people thanks tomanageable challenges. The study shows that it is not sufficiently great intellectualchallengers for the students at special schools. It happens that teachers give misguided supportor takes measures late in the training.It differs when the informants became aware of their disability and how that has affectedthem. The results indicate the importance of understanding and knowledgeable adults in thestudents close during school time and the first time as a young adult. The adults can beteachers, parents, managers and other staff.To share life stories provide a greater understanding into the situation of people withintellectual disorder. This is of importance for special education teachers to createopportunities for each student to optimal development. / Studiens syfte är att undersöka hur två före detta elever med lindrig intellektuellfunktionsnedsättning beskriver sin skoltid i särskolan (grundsärskola och gymnasiesärskola),hur de berättar om sin diagnos och hur de upplevt sin identitetsutveckling. Studien ämnarbesvara följande frågeställningar: Vilka berättade erfarenheter har de unga vuxna med lindrig intellektuellfunktionsnedsättning av sin skolvardag? Vad och hur berättar de unga vuxna om diagnosen lindrig intellektuellfunktionsnedsättning? Vilka identitetsframträdanden gör de unga vuxna i sina berättelser?För att samla in data har den narrativa metoden använts. Det är en typ av kvalitativforskningsintervju som riktar in sig på att i samtal låta personer berätta om sina liv eller som istudien om valda delar av sina liv. Den teoretiska utgångspunkten för studien är detsocialkonstruktivistiska perspektivet som betonar språket och det sociala samspelets betydelseför människans identitetsutveckling.Resultat visade att unga som har gått i grundsärskola och gymnasiesärskola upplever att dehar haft vänner, men inte utanför skolvardagen, och att skoltiden har gett dem utmaningar somutvecklat dem som människor. Studien visar också att det inte ges tillräckligt storaintellektuella utmaningar för eleverna och att lärare och annan personal ger ibland missriktatstöd eller sätts stödet in sent under utbildningen. Det skiljde sig åt när informanten blevmedvetna om sin funktionsnedsättning och på vilket sätt det har påverkat dem. Resultatetpekar på betydelsen av förstående och kunniga vuxna i ungdomarnas närhet under skoltidenoch den första tiden som ung vuxen, exempelvis lärare, föräldrar, chefer och annan personal.Att ta del av livsberättelser ger en ökad förståelse för människor med intellektuellfunktionsnedsättnings situation. Detta är av vikt för att speciallärare ska kunna skapaförutsättningar för varje elevs möjlighet att utvecklas optimalt

Studien syftar till att undersöka vad vuxna barn till alkoholmissbrukande vårdnadshavare upplever varit försvårande och hjälpsamt under uppväxten samt hur de tror att uppväxten påverkat deras liv i vuxen ålder. Detta undersöktes genom kvalitativ metod där skriftliga narrativ samlades in via en enkät som delades på Facebook. Resultatet delades in i tre teman: försvårande under uppväxten, stöd och hjälp under uppväxten samt uppväxtens påverkan på vuxenlivet. Datamaterialet analyserades med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys teori KASAM. Det som respondenterna upplevde som försvårande under uppväxten var fysisk, psykisk och social utsatthet i form av bland annat våld och otrygghet. Försvårande var även att hålla situationen hemma hemlig, skolproblem och att ta ett stort ansvar i hemmet. Stödjande under uppväxten var för många respondenter någon nära person eller person i skolan som de kunde vända sig till. Majoriteten av respondenterna beskrev också att de hade önskat ett större stöd under uppväxten än vad de fick. I vuxen ålder beskrev flera av respondenterna att de till följd av sin uppväxt har problem med relationer, tillitsproblem och låg självkänsla. Flera beskrev även att det egna förhållningssättet till alkohol var annorlunda mot för hur de tror att det skulle ha varit vid en uppväxt utan alkoholmissbrukande vårdnadshavare.   Studien har visat att en uppväxt med alkoholmissbrukande vårdnadshavare kan vara svår för barnet på flera sätt, vilket även framkommit i tidigare forskning. Studien visar på att bristen på stöd i uppväxten kan orsaka konsekvenser i det vuxna livet. En av studiens slutsatser är att dessa barn ändå klarat sig bra tack vare stöd av en skyddsfaktor som flera av respondenterna beskrivit som livsavgörande.

Being in a relationship where the partner has Asperger's syndrome makes you indirectly affected by their disability as it affects not only the disabled but also the partner. The partner may be faced with a lack of understanding from their partner with Asperger's syndrome and from its surroundings, where the syndrome including causes, limits ability in social interaction and communication. The study is a qualitative study based on six asynchronous interviews conducted via email with partners who are in a relationship with a partner who has Asperger's syndrome. The aim of the study was to increase understanding and to highlight partners experience to be in a relationship where the other partner has Asperger's syndrome and how outside support from the environment is perceived. Results of the study showed that all six partners felt that everyday life was structured around the partner with Asperger's syndrome. There was a perceived feeling of loneliness because of the partner with Asperger's syndrome not caring about the partner and of being the one taking the greatest responsibility in everyday life for it to work. There was a feeling of stress, anxiety, lost confidence and frustration but there was also a strong desire and commitment to their partner with Asperger's syndrome. There was a strong love for the partner with Asperger's syndrome and a willingness to get the couple relationship to work. The results show that partners need and want support from the environment. It is important that they receive the support they need. The type of support needed varies but the important thing is that it is flexible, tailored and personalized for the couple or the individual partner's needs. The results indicate that there is a benefit for the couple relationship when the partner with Asperger's syndrome has a diagnosis. Both parties can thus get a better understanding of why certain things are the way they are and then work from there.

Background: In Sweden, approximately 800 young adults between 16-30 years of age are affected by a cancer disease. Studies has shown that this is not only the medical treatment that affects how patients live with their cancer, but also how their psychological health are affected. When a young adult gets a cancer diagnosis can thoughts about the disease, death, changed body image, loss of fertility etcetera be particularly disturbing and anxiety evoking. To achieve good health and quality of life, care and good relations between patient and nurses are important. Aim: The aim of the literature study was to: 1) Examine young adults experiences of a cancer disease, 2) Experienced need of support from healthcare professionals and 3) Experiences of psychosocial support from nurses during and after treatment. Method: A literature study where qualitative articles were searched through the database Pubmed. 10 original articles out of a total of 27 articles were included because they met the inclusion criteria and were either medium or high quality. Results: The analysis revealed nine themes based on the three questions; attitudes and emotional reactions related to the disease, changed perception of identity, positive aspects of the disease, post-treatment reactions, support from family and friends, support and adaptation within health care, informative support, personal and emotional support and participation and trust. The need for information from healthcare professionals was particularly prominent, especially on the topics of sexuality and fertility. The importance of obtaining information in a manner that is easy to understand was highlighted. The majority of young adults experienced positive support from nurses which made them gain confidence, trust and joy. Conclusion: Young adults have an increased need for continuous information and guidance during and after treatment. Nurses need to be better at communicating, which would contribute to increased understanding and provide security for the patient in order to feel better mentally. Nurses have an important role in providing advice and information in areas which the patient lack knowledge in.

I vårt samhälle är det stort fokus på fysisk aktivitet. Många bedriver någon form av fysisk aktivitet och träning. Ur ett folkhälsoperspektiv är en viss mängd av fysisk aktivitet bra. Likadant kan en stillasittande livsstil öka risken för livsstilssjukdomar. En person som inte har några funktionsnedsättningar, borde ha stora möjligheter för att vara fysisk aktiv. Det finns olika diagnoser eller orsaker som leder till motorisk funktionsnedsättning, varav cerebral pares (CP) är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar för barn. De flesta av de som har CP är vuxna. Syftet med denna studie är att beskriva vilka erfarenheter vuxna med CP har i förhållande till fysisk aktivitet. Erfarenheter av delaktighet i förhållande till fysisk aktivitet beskrivs, samt vilka motivationsfaktorer som finns analyseras. Fyra vuxna med CP, i åldern 20-42, deltog i studien. Kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervju användes. Resultaten visar att det finns stora variationer vad gäller delaktighet i förhållande till fysisk aktivitet, särskilt som barn och i viss utsträckning som vuxen. De som beskrev en liten grad av delaktighet som barn upplevde en ökande delaktighet med åldern, när de förstod vad och varför de skulle göra vissa övningar. Motivationsfaktorer för att vara fysisk aktiv är olika, till exempel kan det vara den upplevde nyttan eller glädjen som kan vara styrande. Slutsatserna tyder på att en stödjande omgivning och att ha möjligheten att prova på olika ickeorganiserade aktiviteter kan ha positiv inverkan på den upplevde delaktigheten och vara motivationsfaktorer, och därmed bidra till att personerna kan hålla en viss nivå av fysisk aktivitet. / In our society it is a strong focus on physical activity. Many people are engaged i some form of physical activity and exercise. From a public health perspective, a certain amount of physical activity is good. Similarly, a sedentary lifestyle increase the risk of lifestyle diseases. A person who has no disabilities should have ample opportunity to be physical active. There are different diagnoses or causes that lead to motor disability. Cerebral Palsy, CP, is the most common cause of motor disability for children. Most of those who have CP are adult. The purpose of this study is to describe the experiences of adults with cerebral palsy have in relation to physical activity. What is the experience of participation in relation to physical activity is described, as well as the motivators are. Four adults with CP, aged 20-42, participated in the study. Qualitative approach in the form of semi-structured interview was used. Those who described a small degree of participation by children experienced an increase in participation with age, when they understand what and why they would do certain exercises. Motivation Factors to be physical active are different, for example, it may be the experienced utility and satisfaction that can be decisive. The findings suggest that a supportive environment and to have the opportunity to try out various non-organized  ctivities can have positive impact on the experienced participation and motivation factors, and thus help people keep a certain level of physical activity.

Syftet med denna uppsats är att studera Astrid Lindgrens berättelse om Karlsson på taket. Fokus ligger på att urskilja de attribut som gör att Karlsson kan betraktas som en vuxen karaktär. Därefter har en skev läsning gjorts med syfte att uppmärksamma hur hans agerande som vuxen kan anses bryta mot vuxennormen eller inte. Studien tar avstamp i barndom- och barnkulturforskning där ifrågasättandet av den binära uppdelningen mellan barn och vuxna är centralt. En annan utgångspunkt är också att det barnlitterära fältet kan utgöra en arena där detta ifrågasättande kan möjliggöras. Ålderskritisk teori används i analysen och fokus ligger på att ifrågasätta ålder, vuxen och barn som socialt konstruerade kategorier. Detta görs utifrån premisser att ålder är en organiserad princip, att ålder görs och att ålder är en maktrelation. De queerteoretiska begreppen performativitet och subversiv performativitet är också relevanta för att tolka Karlssons agerande som normbrytande eller ej. Av analysen framgår att Karlssons vuxenhet skrivs ut av både explicita och implicita markörer, men hans agerande ligger inte alltid i linje med vuxennormen. Makt är något som genomsyrar Karlssons agerande på gott och ont. Ibland används den till att ifrågasätta begreppen vuxen, barn, ålder och dess tillhörande föreställningar, i andra fall används den i förtryckande syfte och leder istället till ett bekräftande av dessa kategoriers normerande föreställningar.

Den snabba samhällsutvecklingen har lett till nya möjligheter, men också nya utmaningar för ungdomar som står på tröskeln till vuxenvärlden. Livet för unga människor idag är i stor utsträckning präglat av val där idéer hämtas från den globala populärkulturen och digitala sociala forum, där detta tjänar som inspiration till att individualisera den egna livsåskådningen och identiteten. De myter och berättelser som varit förbehållna religiösa eller kulturella sammanhang och som gett upphov till tro och reflektion över livets stora frågor, behandlas under uppväxten till stor del genom populärkulturens filmer, tv-spel, datorspel, serietidningar och böcker i vår avtraditionaliserade samtid. (Partridge 2004, ss. 137–138) Historiskt och i traditionsorienterade samhällskulturer, har ceremonier och riter använts för att markera när en ungdom anses redo att ta del av vuxenvärlden. Det är ett sätt för samhället att uppmärksamma och vägleda ungdomen in i nästa livsfas och ett sätt för ungdomen att få bearbeta de utmaningar och det ansvar som kommer med den vuxna identiteten. Denna uppsats syftade till att undersöka hur en populärkulturell film skulle kunna tolkas som en modern övergångsrit utifrån Arnold van Genneps teori om övergångsritens gemensamma meningsskapande funktion och förstås genom Thomas Ziehes analyser om modern ungdomskultur. Detta gjordes genom en tematisk analys. Resultatet visar att handlingen i filmserien DET av Stephen King kunde tolkas som en reflektion av de utmaningar som framställs i forskningen om ungdomskultur och att bli vuxen. Genom att använda de meningsskapande aspekterna av övergångsritens tre faser utvanns en fördjupad förståelse för den sociala gemenskapens roll för processen att hitta sin identitet och sitt sammanhang. Filmserien DET symboliserar en fantastisk bild av vänskap och mod, men samtidigt en bild av en vuxenvärld som står utanför den känslomässiga livsvärlden som tillhör ungdomstiden.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som drabbar många människor i världen. Sjukdomen kan leda till många olika komplikationer om egenvård inte främjas. För att förebygga diabeteskomplikationer krävs det livsstilsförändring i form av hälsosam kost och fysiska aktiviteter. För att patienten ska vara delaktig i sin egenvård krävs det att sjuksköterskan framhäver patientens styrkor och motiverar dem till delaktighet i egenvård. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: Metoden som användes i studien var en litteraturstudie baserad på kvalitativ forskning. 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskades och analyserades genom Fribergs fem steg för en integrerande sammanfattning.  Resultat: Patienter upplever att kunskap, stabila blodsockervärden, stöd från sjukvården, omgivningen och hjälpmedel ger känslan av trygghet. För att uppnå detta och kunna ta det egna ansvaret krävs att patienterna accepterar sin sjukdom och situationen som de befinner sig i. Rädsla och stress är ständigt närvarande hos patienterna och något som de behöver handskas med dagligen. Konklusion: Faktorer som påverkar blodsockernivåerna är något som ständigt är närvarande hos patienter med diabetes typ 1. Sjuksköterskans ansvarsområde är att utbilda patienterna utifrån deras individuella behov med syfte att öka kunskap, vilket bidrar till bättre egenvård och ökad trygghet i vardagen. / Background: Diabetes type 1 is a chronic disease that affects many people in the world. If there is no suitable self-care, this disease can lead to many different complications. To prevent diabetes complications, lifestyle changes in the form of a healthy diet and physical activities are required. For the patient to be involved in their care, the nurse must highlight the patient's strengths and motivate them to participate in self-care. Aim: To describe patients' experiences of self-care in diabetes type 1. Method: The method used in the study was a literature study based on qualitative research. 13 qualitative scientific articles with a qualitative approach were reviewed and analyzed through Friberg’s five steps for an integrative summary. Findings: Patients feel that knowledge, stable blood sugar values, support from the healthcare system, the environment and utils provide a sense of security. To achieve this and be able to take their own responsibility, patients must accept their illness and the situation they are in. Fear and stress are constantly present and something these patients need to deal with on a daily basis. Conclusion: Factors that affect blood sugar levels are constantly present in patients with type 1 diabetes. The nurse's area of responsibility is to educate patients based on their individual needs with the aim of increasing knowledge, which contributes to better self-care and increased security in everyday life.

Syftet med studien är att bidra till kunskapsutveckling kring förskolläraresanvändning av lekresponsiv undervisning som stöd för barnens lärande i förskolan.Studien tar avstamp i den nya läroplanen för förskolan, där lekens roll har förstärktsoch förskollärarnas ansvar för undervisning har ökat. Undersökningsinstrumentetsom användes i studien var personliga intervjuer, genomförda i tre olika kommuneri mellersta Sverige. Studien följer vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Enkvalitativ forskningsansats användes, där sju semistrukturerade intervjuerdokumenterades genom ljudupptagning. Den insamlade datan transkriberades ochresultatet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och tidigareforskning. Författarna strävade efter att beskriva förskollärares upplevelser sånoggrant som möjligt när svar söks på de ställda frågeställningarna. Resultatetstrukturerades kring tre huvudteman, indelade i underkategorier. Den första delenfokuserade på lekens betydelse som metod för undervisning, den andra påförskollärarens roll och deras förmåga att främja barnens lärande och utveckling.Den tredje delen beskrev hur förskollärare planerar och genomför undervisning medleken som metod. Resultatet visade på förskollärarnas tankar kring betydelsen av attvara engagerad och närvarande i barnens lek för att bidra till lärande och utveckling.En utmaning för förskollärarna var att integrera lek och undervisning, betydelsen avatt finna balansen mellan styrda lekar med uppsatta mål och syften samt barninitierade lekar betonades. Resultatet avspeglar också motsättningar kringförskollärarnas upplevelser av hur pedagoger generellt deltar eller avstår fråndeltagande i barnens lek. I diskussionsavsnittet betonas balansen mellan att ha ettmålinriktat arbete och att ge barnen möjlighet att leka ostört. Det framkommer attdetta ofta kräver att förskolläraren utövar en "fingertoppskänsla". Vidare diskuterasatt förskollärarnas deltagande i leken varierar, och det förekommer olika tolkningarav när och hur de bör engagera sig. Det finns även motsättningar och brist påsamsyn kring lekens roll och användning av artefakter. Författarna pekar på behovetav kunskap om hur man stödjer lekens utveckling och betonar vikten av att anpassascaffolding till olika situationer. I diskussionen identifierades olika didaktiskametoder och verktyg som används av förskollärarna. Den pedagogiska miljönsbetydelse lyfts fram. Metoddiskussionen fokuserar på hur den valda metoden kan hapåverkat resultaten i studien.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk och obotlig sjukdom som påverkar olika aspekter i livet. Egenvården är en stor del av personernas vardag och kräver ett stort ansvarstagande. Unga vuxna lever i en komplex tid med ständiga förändringar och ska samtidigt utföra självhanteringsuppgifter relaterat till diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga vuxnas erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som baserades på åtta kvalitativa respektive två kvantitativa originalstudier. Materialet analyserades utifrån Fribergs fyra analyssteg och resultat diskuterades utifrån Dahlberg och Segestens teori om hälsa och vårdande. Sökningen genomfördes i två akademiska databaser CINAHL och PubMed med sökorden “young adult”, "emerging adult”, “experience”, "patient attitudes", "perception”, "self-care, "self-management" och "diabetes mellitus, type 1”. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra teman. Första temat “Att ha sin sjukdom som ständig följeslagare”, belyser hur unga vuxna uppfattar sina liv i förhållande till diabetes och att aldrig kunna bli fria från den, då de ständigt blir påminda om dess existens. Andra temat “Att hantera egenvård”, sammanfattar unga vuxnas egenvård genom användning av diverse diabetesteknologier och strategier som de utvecklat. Unga vuxna ville ha kontroll över sjukdomen genom att vara proaktiva.Tredje temat “Balansera mellan sjukdom och normalt liv”, präglas av balansen mellan självhantering i vardagslivet och hur unga vuxna hanterar den. Självhanteringsuppgifter kunde medvetet förbises för att bevara en känsla av normalitet i sociala sammanhang. Sista temat “Stöd från omgivningen”, tar upp det stöd som unga vuxna behöver för att hantera sin egenvård. Stödet kunde vara ett lyssnade öra och uppmuntrande ord från föräldrar, vänner och vårdgivare. Slutsats: Unga vuxna lever i en komplex tid med många övergångar som påverkar självhanteringen. Att bli självständiga och axla det större ansvaret kan vara påfrestande för sin hälsa och de behöver stöd från familj, vänner och vårdgivare för att nå en optimal blodglukosnivå. Sjuksköterskor behöver arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och bygga en tillitsfull vårdrelation för att öka delaktigheten hos de unga vuxna. / Background: Type 1 diabetes is a chronic and incurable disease that affects various aspects of life. Self-care is a big part of the daily routine for individuals with diabetes and requires a big responsibility. Young adults live in a complex time with constant changes and must also carry out self-management tasks related to diabetes. Aim: The aim of the study was to describe young adults´ experiences of self-care in type 1 diabetes. Method: The method used was a literature review with an inductive approach based on eight qualitative and two quantitative original studies. The material was analyzed using Friberg's four analytical steps, and the results were discussed based on Dahlberg and Segesten's theory of health and caring. The search was conducted in two academic databases, CINAHL and PubMed, using the search terms "young adult", "emerging adult", "experience", "patient attitudes", "perception", "self-care", "self-management" and "diabetes mellitus, type 1". Results: The literature review resulted in four themes. The first theme "Having one's illness as a constant companion" highlights how young adults perceive their lives in relation to diabetes and the fact that they can never be free from it, as they are constantly reminded of its existence. The second theme "Managing self-care" summarizes young adults' self-care through the use of various diabetes technologies and strategies that they have developed. Young adults wanted to have control over their disease by being proactive. The third theme "Balancing between disease and normal life" is characterized by the balance between self-management in daily life and how young adults handle it. Self-management tasks could be deliberately overlooked to preserve a sense of normality in social situations. The fourth theme "Support from the surrounding environment" addresses the support that young adults need to manage their self-care. The support could be a listening ear and encouraging words from parents, friends and healthcare providers. Conclusions: Young adults are living in a complex time with many transitions that affect self-management. Becoming independent and taking on greater responsibilities can be stressful for their health, and they need support from family, friends, and caregivers to achieve optimal blood glucose levels. Nurses need to work from a person-centered approach and build a trusting care relationship to increase the involvement of young adults.