Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver barns möjligheter till delaktighet i barninitierad lek. De frågeställningar studien utgår från är: Vilka faktorer beskriver förskollärare har betydelse för barns möjligheter till delaktighet i barninitierad lek? samt Hur beskriver förskollärare arbetet med att skapa förutsättningar för barns möjlighet till delaktighet i barninitierad lek?  Språket och sociala sammanhang är centrala utgångspunkter i arbetet. Studiens metodologi utgår från en socialkonstruktivistisk vetenskaplig ansats och empirin analyseras med hjälp av en tematisk analys. Insamlingen av empiri har skett utifrån kvalitativa metoder bestående av semistrukturerade intervjuer med fem legitimerade förskollärare. Utifrån förskollärarnas beskrivningar konstrueras en förståelse för att den barninitierade leken präglas av en social komplexitet. Det framkommer även att förskollärarnas syn på delaktighet har stor betydelse för vilka möjligheter barn ges till delaktighet i den barninitierade leken. Förskollärarna beskriver hur de arbetar för att ge barn förutsättningar genom att vara närvarande, stötta med redskap samt anpassa miljön utifrån barnens olika behov.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse för den fysiska inomhus-miljöns betydelse för barns samspel i den barninitierade leken. För att skapa denna förståelse har vi intervjuat pedagoger för att få deras uppfattningar om detta. Vi har även observerat den fysiska inomhusmiljön för att upptäcka dess betydelse för barns samspel i den barninitierade leken. Detta studerades genom semistrukturerade intervjuer med pedagoger och ostrukturerade observationer av den fysiska inomhusmiljön. Resultatet visar att pedagogerna är överens om att miljön spelar en viktig roll för att kunna skapa samspel mellan barn. Resultatet visar även att pedagogers utformning av miljön är av betydelse för barns samspel genom att barnen ständigt är beroende av miljön för att kunna samspela tillsammans med andra barn. Den slutsats vi kunnat dra av vår studie är därför att den fysiska inomhusmiljön är viktig för barns samspel i den barninitierade leken. Genom den fysiska inomhus miljön kan pedagoger stötta barn i deras samspel med varandra vilket i sin tur leder till lärande och utveckling. / <p>Godkännande datum: 2016-12-23</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur några förskollärare arbetar för att lek och undervisning ska integreras med varandra och om de gör det genom lekresponsiv undervisning. Denna studies relevans grundar sig i den nya läroplan för förskolan där lekens roll stärkts och kravet på förskollärarens ansvar för undervisning tillkommit. Dessutom har barnkonventionen blivit lag, den lyfter barns rätt till att leka och utvecklas. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer. Tio förskollärare intervjuades om hur de uppfattar och uttrycker sig om lek och undervisning samt om, och hur de integrerar dessa med varandra. När lek och undervisning integreras benämns det som lekresponsiv undervisning i studien. Studiens teori är lekresponsiv undervisning framskrivet av Björklund och Palmér (2019), Pramling och Wallerstedt (2019) samt Lagerlöf, Wallerstedt och Kultti (2019). Lekresponsiv undervisning tar avstamp i Lev Vygotskij sociokulturella teori (Säljö, 2014) som handlar om att social interaktion genom stöttning i form av kulturella redskap främjar utveckling och lärande. Studien visar att några förskollärare integrerar lek och undervisning och att dessa går parallellt i utbildningen. De använder sig av både planerad och spontan undervisning som utgår från barnens intressen och behov i väl genomtänkta miljöer med anpassat material. Det är främst i barnens egeninitierade lekar som den spontana undervisningen sker. I lekarna som är introducerade av förskollärare sker oftast planerad undervisning men som anpassar sig efter barnen. I såväl planerad som spontan undervisning strävar förskollärarna efter att inta ett barnperspektiv och närma sig barns perspektiv.

Syftet med studien är att bidra till kunskapsutveckling kring förskolläraresanvändning av lekresponsiv undervisning som stöd för barnens lärande i förskolan.Studien tar avstamp i den nya läroplanen för förskolan, där lekens roll har förstärktsoch förskollärarnas ansvar för undervisning har ökat. Undersökningsinstrumentetsom användes i studien var personliga intervjuer, genomförda i tre olika kommuneri mellersta Sverige. Studien följer vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Enkvalitativ forskningsansats användes, där sju semistrukturerade intervjuerdokumenterades genom ljudupptagning. Den insamlade datan transkriberades ochresultatet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och tidigareforskning. Författarna strävade efter att beskriva förskollärares upplevelser sånoggrant som möjligt när svar söks på de ställda frågeställningarna. Resultatetstrukturerades kring tre huvudteman, indelade i underkategorier. Den första delenfokuserade på lekens betydelse som metod för undervisning, den andra påförskollärarens roll och deras förmåga att främja barnens lärande och utveckling.Den tredje delen beskrev hur förskollärare planerar och genomför undervisning medleken som metod. Resultatet visade på förskollärarnas tankar kring betydelsen av attvara engagerad och närvarande i barnens lek för att bidra till lärande och utveckling.En utmaning för förskollärarna var att integrera lek och undervisning, betydelsen avatt finna balansen mellan styrda lekar med uppsatta mål och syften samt barninitierade lekar betonades. Resultatet avspeglar också motsättningar kringförskollärarnas upplevelser av hur pedagoger generellt deltar eller avstår fråndeltagande i barnens lek. I diskussionsavsnittet betonas balansen mellan att ha ettmålinriktat arbete och att ge barnen möjlighet att leka ostört. Det framkommer attdetta ofta kräver att förskolläraren utövar en "fingertoppskänsla". Vidare diskuterasatt förskollärarnas deltagande i leken varierar, och det förekommer olika tolkningarav när och hur de bör engagera sig. Det finns även motsättningar och brist påsamsyn kring lekens roll och användning av artefakter. Författarna pekar på behovetav kunskap om hur man stödjer lekens utveckling och betonar vikten av att anpassascaffolding till olika situationer. I diskussionen identifierades olika didaktiskametoder och verktyg som används av förskollärarna. Den pedagogiska miljönsbetydelse lyfts fram. Metoddiskussionen fokuserar på hur den valda metoden kan hapåverkat resultaten i studien.

Syftet med studien är att undersöka barnens inflytande i den barninitierade leken utifrån deras perspektiv för att uppmärksamma barnens inflytande i förskolans verksamhet. Frågeställningarna är; Vad uppfattar barn som barninitierad lek i förskolan? och Hur uppfattar barn sitt inflytande över den barninitierade leken? Den barninitierade leken innefattar att barnen fritt får styra sin egen lek utan pedagogers medverkan. Studien tar sitt avstamp i en fenomenografisk ansats, vilket innebär att ta del av individers uppfattningar om fenomen. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma förskolebarn i åldrarna tre till fem år. Resultatet och analysen är indelat i ett kategorisystem som presenterar barns uppfattningar om deras inflytande i den barninitierade leken utifrån åtta olika kategorier. Slutsatsen i studien visar att det finns olika betydelsefulla aspekter för den barninitierade leken. Däremot får barnen inte tillräckligt med inflytande för att kunna påverka leken eftersom det finns regler och rutiner, vilket barnen uttryckte att de vill få mer inflytande kring. / The purpose of the study is to investigate the children's influence in the child-initiated play from their perspective in order to draw attention to the children's influence in the preschool's activities. The questions are; What do children perceive as child-initiated play in preschool? and How do children perceive their influence over child-initiated play? The child-initiated play includes that the children can freely control their own play without the involvement of educators. The study is based on a phenomenographic approach, which means taking part in individuals' perceptions of phenomena. The study uses semi-structured interviews with eight active preschool children aged three to five years. The results and analysis are divided into a category system that presents children's perceptions of their influence in child-initiated play based on eight different categories. The conclusion of the study shows that there are various important aspects for child-initiated play. However, the children do not get enough influence to be able to influence the game because there are rules and routines, which the children expressed that they want to have more influence around.