i Sammanfattning Bakgrund: Arbetsgivare ska enlig svensk arbetsmiljölagstiftning arbeta systematiskt för att förbättra arbetsmiljön. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ge effekt för att arbetstagarna inte skadas, blir sjuka eller drabbas av ohälsa på grund av arbetet. Arbetsmiljöarbetet ska leda till ständiga förbättringar av såväl den fysiska, organisatoriska som sociala arbetsmiljön. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att identifiera arbetsmiljöindikatorer som kan användas för att mäta arbetsmiljöarbetets effekt på ohälsa, olycksfall eller en i övrigt god arbetsmiljö. Examensarbetet omfattar arbetsmiljöindikatorer som nämns i den vetenskapliga litteraturen och arbetsmiljöindikatorer som används av företag i praktiken. Examensarbetet undersöker vilka arbetsmiljöindikatorer som är gemensamma från den vetenskapliga litteraturen och de intervjuade företag samt om det finns arbetsmiljöindikatorer som visar på en signifikant effekt på ohälsa, olycksfall eller en i övrigt god arbetsmiljö. Metod: Examensarbetet har genomförts i två delar, en litteraturstudie i tre databaser och en intervjustudie av sex personer från tre företag inom tillverkningsbranschen. Det insamlade materialet analyserades och arbetsmiljöindikatorerna som framkom kategoriserades. Indikatorerna grupperades i fem kategorier och utifrån teman vilket resulterade 16 indikatorgrupper. Resultat: Resultatet visade att 319 arbetsmiljöindikatorer identifierades i litteraturstudien och 78 i intervjustudien. Den största kategorin i litteraturstudien var ohälsa, olycksfall och övrigt god arbetsmiljö och den största kategorin i intervjustudien var olycksfall och ohälsa. Den största indikatorgruppen i litteraturstudien var riskhantering och i intervjustudien psykosocial arbetsmiljö. I litteraturstudien identifierades en indikatorgrupp för arbetsmiljöpolicy som inte återfinns i intervjustudien. I intervjustudien identifierades fem indikatorer som inte återfinns i litteraturstudien. Litteraturstudien identifierade 22 indikatorer som visade på signifikanta samband med effekter i arbetsmiljön till exempel arbetsrelaterad stress som har ett samband med ökat antal arbetsrelaterade skador. Ett annat exempel är att utföra riskbedömningar vilket ger färre antal arbetsolyckor. Diskussion: Det finns inte någon standardiserad uppsättning av arbetsmiljöindikatorer och information saknas ofta om hur arbetsmiljöindikatorerna ska mätas och vilket måltalet är. En önskan att kunna mäta ”var är vi nu och vart ska vi?” gällande arbetsmiljöarbetet ges uttryck för i intervjustudien. Eventuellt kan detta behov öka framöver i och med att ISO 45001 ställer krav på att använda indikatorer för att mäta effekterna av arbetsmiljöarbetet. Förslag för framtida tillämpad forskning är att ta fram standardiserade arbetsmiljöindikatorer med tydliga måltal. Uppsättningen av arbetsmiljöindikatorer bör omfatta såväl den fysiska, organisatoriska som den sociala arbetsmiljön. Slutsats: I litteraturstudien och intervjustudien identifieras arbetsmiljöindikatorer, men de är inte standardiserade och saknar ofta tydliga definitioner och måltal. Detta medför svårigheter för företagen att använda indikatorerna i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Standardiserade och väl underbyggda indikatorer skulle kunna vara ett stöd för företag i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Standardiserade och kvalitetssäkrade indikatorer möjliggör jämförelse mellan företag inom till exempel samma bransch. Förhoppningsvis kan detta examensarbete ligga till grund för fortsatt forskning och utveckling inom området. / iii Abstract Background: In accordance with the Swedish Work Environment Act, employers must systematically work to ensure good occupational safety and health (OSH). These systematic OSH practices must ensure that workers are not injured, become sick or suffer ill health because of their work. The practices must lead to continuous improvement of the physical, organisational and social work environments. Purpose: The purpose of this thesis is to identify OSH indicators that can be used to measure the effect of OSH practices on illness, accidents or an otherwise good work environment. These include OSH indicators mentioned in the scientific literature and those used by companies in practice, as well as the OSH indicators that are common to these two groups. The purpose is also to examine whether there are OSH indicators that indicate a significant effect on illness, accidents or an otherwise good work environment. Method: This thesis work consisted of two parts: a literature review using three databases and an interview study of six people from three companies in the manufacturing industry. The collected material was analysed and the OSH indicators that emerged were categorised. Results: The results showed that 319 OSH indicators were identified in the literature review and 78 in the interview study. The indicators were grouped into five categories and based on themes, which resulted in 16 indicator groups. The largest category in the literature review was illness, accidents and other good work environment, and the largest category in the interview study was accidents and illness. The largest indicator group in the literature review was risk management and was psychosocial work environment in the interview study. The literature review identified an indicator group for OSH policy that was not found in the interview study. The interview study identified five indicators that were not found in the literature review. The literature review identified 22 indicators that showed significant correlations with effects in the work environment, for example, work-related stress that has a connection with increased number of work-related injuries. Another example is carrying out risk assessments, which results in fewer work accidents. Discussion: There is no standardised set of OSH indicators, and information is often lacking on how to measure OSH indicators and what the measurement values are. Respondents in the interview study expressed a desire to be able to measure “Where are we now and where are we going?” with regards to their work environment. This need might grow in the future, considering the ISO 45001 requirement to use indicators to measure the effects of the work environment. A proposal for future applied research is to develop standardised OSH indicators with clear measurement values. The set of OSH indicators should cover the physical, organisational and social work environments. Conclusions: In the literature study and the interview study, work environment indicators appear, but they are not standardized and often lack clear definition and measurement values. This causes difficulties for companies to use the indicators in the systematic work environment work. Standardized and well-founded indicators could support companies in the systematic work environment work by ensuring that the indicators are quality-assured and enable comparison in companies, for example within the same industry. Hopefully, this degree project can form the basis for continued research and development in the field.