En kvantitativ studie av säkerhetsklimatet i byggbranschen Författare: Caroline Dysenius & Linnéa Persson Högskolan i Halmstad, VT 2016 Syftet med detta examensarbete var att få en djupare kunskap om de anställdas upplevelse av säkerhetsklimatet och attityder till ett säkert beteende. Vidare undersöks hur olycksfall- och tillbudsrapportering över tid kan vara relaterat till en förändrad prioritering för att stärka säkerhetsbeteendet. De frågeställningar som besvarades var: Hur ser det allmänna säkerhetsklimatet ut? Finns det någon samstämmighet mellan ledares upplevelse av säkerhetsklimatet och medarbetares? Finns det några skillnader mellan arbetsgruppersupplevelse av säkerhetsklimatet? Kan faktorerna yrkestitel, ålder eller anställningstid påverka attityderna till säkerhetsklimatet? Har olycksfall- och tillbudsrapportering förändrats över tid sedan ökad prioritering på säkerhetsarbete? Undersökningen baserades på en enkätundersökning med 49 anställda där vi utgick från en förkortad version av ett etablerat enkätverktyg, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50). Resultatet visade att säkerhetsklimatet var gott och att det fanns möjlighet till vidare utveckling. Vidare kom vi fram till att det råder en god samstämmighet inom de dimensioner som mäter ledningen- respektive medarbetarnas upplevelse av säkerhetsklimat. Däremot är samstämmigheten något sämre mellan de dimensioner som mäter ledningen och medarbetarnas upplevelse av säkerhetsklimatet. Det tyder på att det skulle kunna behövas en förbättring av kommunikationen mellan ledning och medarbetare för att öka interaktionen för ett bättre säkerhetsklimat. Säkerheten uppfattas även som god av både tjänstemän och hantverkare, dock fann vi skillnader där tjänstemännen upplever säkerhetsklimatet bättre i samtliga dimensioner jämfört med hantverkarna. Olycksfall- och tillbudsrapporteringen har ökat sedan ledningens satsning på säkerheten.

In today’s society, safety in a workplace is an important factor to any organization. Focus on improving the working conditions by making them safer through technology is taking us into a time where we rely on technology to keep us safe. How well developed the technology may be, it is still not enough to keep us entirely from harm. Human error will always be a factor in the human interaction with a workplace. This thesis is built upon existing theoretical perspectives and with empirical data collected by methods such as interviews and field observations, with the aim to shed light upon the view and attitude towards electrical safety in Telge Nät AB. My main target group is the electrical installers who develop and maintain the power distribution grid. With interventions in this targeted group I hope to start a wind of change in the organization and its view on electrical safety.This study hopes to answer questions about the electrical installers view on electrical safety and the view of the organization as a whole, this is later used to map needed measures to change and improve the safety in the organization. The result of this thesis point in the direction of the literature, where safety environment is improved by empowering the worker in the task at hand. Empowerment is a time consuming process in which the entire company needs to pull its weight, so it may be a reality and not just spoken words. / Denna studie som genomfördes på uppdrag av Telge Nät AB i Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet har som syfte att via rådande teoretiska perspektiv och på empirisk bas bidra med kunskap om elmontörers uppfattning om elsäkerhet i företaget och via interventioner på elmontörsnivå påbörja ett förändringsarbete av organisationen och dess syn på elsäkerhet. Studien har således som ambition att besvara frågor kring dels elmontörernas syn på elsäkerhet och dels organisationens syn som helhet och vilka åtgärder som krävs för att förändra och förbättra elsäkerheten.Till hjälp för att kunna besvara dessa frågor tas några teoretiska perspektiv inom mänskligt handlande, bildandet och förändringen av säkerhetskultur och säkerhetsklimat och teorier om vuxenlärande. Huvudmetoden för att samla in data och som ligger till grund för studien är enkätundersökningar, fältobservationer samt intervjuer. Dessa data sammanställs sedan med hjälp av triangulering och analyseras.Resultatet tyder på att elmontörerna är delvis missnöjda med sin arbetssituation idag, där de upplever att säkerheten brister inte enbart på grund av en motvilja att följa satta rutiner och metoder, utan för att elmontörerna saknar inblick och kontroll över sina uppgifter. Elmontörerna upplever inte säkerheten som ett huvudmoment i yrket, utan som något vid sidan om arbetsuppgifterna med rutiner som oftast hindrar en att utföra uppgifterna på ett smidigt och effektivt sätt. För att kunna förändra denna situation behövs tidskrävande insatser där man bemyndigar elmontörerna i sin roll och via ett engagerat ledarskap förändra synen på yrket så att elsäkerheten blir som ett huvudmoment i yrket.

The purpose of this study is to examine experiences of the psychosocial work environment and conflict management, from both a managerial perspective and an employee perspective. To answer the purpose and the four issues, three different conflict management strategies, the concept ofpsychosocial safety climate and the theory of social ties have been used. With a qualitativeapproach, semi-structured interviews were conducted with 6 respondents from different industries, four managers and two employees. The data material was analyzed using thematic analysis. The overall result mainly shows that a good psychosocial safety climate depends on a well-functioning communication among both employees and managers, this because lack of communication is perceived as the most common cause of conflicts, and good communication is the solution to conflicts.

Grundskolan i Sverige är den största organisationen i landet och risker för attentat och andra förödande händelser kan förekomma. Skolattacken i Trollhättan som under hösten 2015 inträffade är ett exempel på ett sådant attentat som skett inom svensk skolverksamhet. Vid närmare granskning upptäcktes det att det finns mycket få publicerade studier kring säkerhetsklimat inom skolverksamhet, vilket väckte ett intresse att undersöka detta närmare. Syftet med föreliggande studie var att med kvantitativ ansats undersöka om Nordic Safety Climate Questionnaire kan mäta säkerhetsklimat inom grundskoleverksamhet. Mätinstrumentet NOSACQ-50 består av 50 påståenden som är indelade i 7 säkerhetsklimatdimensioner och 2 undersökningsområden. Då skolor präglas av barn och ungdomar har personalen ett stort ansvar för deras säkerhet och därför var det de som blev föreliggande studies undersökningsdeltagare. I föreliggande studie gjordes ett bekvämlighetsurval och studien avgränsades till grundskoleverksamhet då det där fanns kontakter och goda möjligheter för att underlätta datainsamlingen. Urvalet bestod av 60 undersökningsdeltagare från 3 grundskolor i södra Sverige. Undersökningsdeltagarna var mellan åldrarna 22 år till 68 år där 17 var män, 43 var kvinnor och där 5 stycken har en arbetsledande befattning. Studiens resultat visade att NOSACQ-50 kan mäta säkerhetsklimat inom grundskoleverksamhet. NOSACQ-50 uppvisade en hög tillförlitlighet men två dimensioner (4 och 5) uppvisade ett lägre alfavärde. Det kan bero på att frågorna i dessa dimensioner kan vara mindre lämpade för att mäta säkerhetsklimat inom grundskoleverksamhet. NOSACQ-50 kunde inte urskilja säkerhetsklimatnivåer mellan grundskolorna. / The elementary school in Sweden is the largest organization in the country and the risks of attacks and other devastating events can occur. The school attack in Trollhattan in the autumn of 2015 is an example of such an attack that occurred in the Swedish school activity. During closer examination it was discovered that there are very few published studies about the safety climate in school activities, which created an interest to investigate this further. The aim of the present study was to investigate the quantitative approach of the Nordic Safety Climate Questionnaire, which is an instrument that can measure the security climate in primary activities. The measuring instrument NOSACQ-50 consists of 50 claims that are divided into 7 security climate dimensions and 2 study areas. When children and young people characterize schools, the staff has a great responsibility for their security and therefore it was those who were present studies survey participants. In the present study a convenience sample was made and the study was restricted to primary business since there were available contacts and therefore a good opportunity to facilitate data collection. The sample consisted of 60 study participants from 3 primary schools in southern Sweden. Study participants were between the ages of 22 years old to 68 years old, where 17 were men, 43 were women and where 5 have a managerial position. The study results showed that NOSACQ-50 could measure the security climate in primary activities. NOSACQ-50 showed a high reliability but 2 dimensions (4 and 5) exhibited a lower alpha value. It may be due to issues in these dimensions may be less suited for measuring safety climate in primary activities. NOSACQ-50 could not distinguish the security climate levels from primary schools.

Sveriges byggarbetsplatser har länge haft en nedåtgående olycksfallsfrekvens fram till 2010 där en utplaning av kurvan kan noteras. För att skapa en olycksfri byggarbetsplats är diverse organisationer i branschen överens om att säkra beteenden och en god säkerhetskultur är nödvändigt. Begreppet säkerhetskultur innebär rotade värderingar, uppfattningar och attityder som medarbetarna och chefer har till säkerhet. I en god säkerhetskultur krävs det att de fysiska åtgärderna finns, att det finns en ledning som alltid prioriterar säkerhet och att hänsyn tas till mänskliga beteenden. Här kommer begreppet säkerhetsklimat in. Säkerhetsklimatet innebär det som direkt kan observeras av utförarna i form av uppfattningar om produktionsledningen beteenden, regler, rutiner, policys, procedurer och praktik inom arbetsmiljö och säkerhet. Att arbeta med säkerhetskulturen och säkerhetsklimatet kan vara ett viktigt steg för att åter få en nedåtgående olycksfallsfrekvens. För att skapa en bild av ämnet genomfördes en omfattande litteraturstudie samt ett deltagande i fallföretagets årliga arbetsmiljövecka 2019 som behandlade ämnet ”attityder och beteenden” gentemot säkerhet. Med detta som grund utformades et intervjuunderlag för tjänstemän och en enkät för yrkesarbetare och underentreprenörer för att få en bild av den rådande säkerhetskulturen. Det konstaterades relativt tidigt i studien att säkerhetsklimatet ligger till grund för att skapa en god säkerhetskultur. Förbättringar i ett säkerhetsklimat bör inte enbart innebära förändringar i regler, rutiner eller policys utan mer hur dessa uppfattas och förmedlas. Därav behandlade intervjustudien och enkätundersökningen främst respondenternas uppfattningar av dagens säkerhetsklimat. En tendens har noterats i denna studie om att en del respondenter inte vet vad nästa steg i frågan är. Eller som en platschef i intervjustudien uttryckte det: ”Jag vet inte vad som skulle behöva ändras. Det här har vi pratat om jämt och vi står kvar på samma punkt och stampar. Vi lägger ner mycket energi på arbetsmiljö och säkerhet men kommer ingen vart”. Förhoppningsvis kan studien bidra till mer kunskap kring säkerhetskulturen på byggarbetsplatserna. Efter resultatanalys och jämförelse med litteraturstudien har rekommendationer till fallföretaget diskuterats fram. Diskussionen kretsar i huvudsak kring ledningens auktoritet, kommunikation på byggarbetsplatsen, aktiverande strategier samt riskfyllda fenomen. I studien konstateras det främst att ledningen har den mest betydande rollen och att uppföljning och feedback är avgörande. Vidare bör yrkesarbetare och underentreprenörer genomgå en gedigen säkerhetsintroduktion och involveras mer i säkerhetsfrågor. Att arbeta med begreppen säkerhetsklimat och säkerhetskultur är fördelaktigt för att uppnå en olycksfri och säker byggarbetsplats. / Sweden’s construction sites has been having a downward accident frequency for a long time until 2010 where a planning can be noted. To create a construction site without accidents various branch organizations agrees that safe behaviors and a good safety culture is necessary. The concept ’safety culture’ refers to rooted values, perceptions and attitudes executors and managers have towards safety. In a satisfactory safety culture the physical measures exists, it is led by a management who always priority safety and regards is taken to human behaviors. Here is where the concept ’safety climate’ appears. Safety climate refers to things connected to safety that directly can be observed by the executors in shape of the management’s behaviors, rules, routines, policies, procedures and practice within work environment and safety. Working with those two concepts in the construction industry can be an important step to regain a downward accident frequency. To create a picture of the topic a major literature study was performed alongside a participation in the case-companies yearly work environment week that this year dealt with ”attitudes and behaviors” towards safety. With this as a basis an interview and a poll was created to receive a picture of the current safety- culture and climate. It was found early in the study that the safety climate creates a foundation for the safety culture. Improvements in the safety climate does not need to imply changes or additions in rules, policies or routines but rather how these are perceived and how they mediates. Therefore, the interview and poll mainly focused on the respondents perceptions of today’s safety climate. A tendency was noted in this study that many people does not know what the next step within this topic is. Or as one respondent in the interview said: ”I don't know what we would need to change. We have been talking about this forever. We put a lot energy into it but we are not making any improvements". Hopefully this study can contribute to more knowledge in safety culture on the construction sites. After analysis of the results and comparison with the literal study recommendations for the case-company has been discussed. The discussion circuits mostly around the managements authority, communication on the construction site, activating strategies and risky phenomenon. In the study it was found that the management has the most important role and that monitoring and feedback are crucial. Executors should also undergo a solid safety introduction and be more involved in safety questions. To work with safety climate and safety culture is advantageously to achieve an accident free and safe construction site.

Studien genomfördes hösten 2013 på ett logistikföretag i Sverige, med syfte att studera sä-kerhetsklimatets potentiella påverkan på medarbetarnas förhållningssätt till incidentrapporte-ring. Utifrån teorier om säkerhetsklimat skapades en enkät, innehållande ett urval frågor från samtliga av de sju säkerhetsklimatsdimensioner, som det nordiska frågeformuläret NO-SACQ-50 (Kines et al., 2011) innehåller. Dessa kompletterades med frågor som fokuserade på uppfattningen av incidentrapportering. Resultaten visar att säkerhetsklimatet påverkar uppfattningen av incidentrapportering, som chefer och medarbetare delar. Ju bättre klimatet är desto större blir benägenheten att ha en positiv uppfattning av incidentrapporteringen, även när man tar personlighetsdraget CFC (Consideration of Future Consequences) i beak-tande. Det finns inte heller några skillnader mellan chefer (N = 6) och terminalarbetare (N = 27) i detta avseende. Antalet antagna incidenter som sker på arbetsplatsen påverkar upp-fattningen av säkerhetsklimatet, som sedan styr förhållningssättet till incidentrapporteringen. Av de olika typer av säkerhetsbeteenden som tidigare forskning tagit upp, visade sig både safety participation (säkerhetsdeltagande) och safety compliance (regelföljande) ha kopplingar till incidentrapporteringsuppfattningarna. Safety participation har ett något star-kare samband än compliance. Slutsatsen blir att ledarskapsorienterade åtgärder rörande sä-kerhetsklimatet bör genomföras, för att åstadkomma en ökad incidentrapporteringsfrekvens. Då samplet var förhållandevis litet, bör generaliseringar göras med viss försiktighet. / <p>This quantitative study was conducted at a logistics company in Sweden, to investigate the potential effects of safety climate on incident reporting within the organization. A survey was performed, using several items from all of the seven dimensions from the Swedish ver-sion of the Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50) by Kines and colleagues (2011). These items were then accompanied by some questions of our own regarding inci-dent reporting.</p><p>The results show substantial effects of safety climate on the way incident reporting was viewed by both workers and managers, even when taking the trait CFC into consideration. Furthermore, the amount of percieved accidents seems to have a negative effect on safety climate, which in turn affects the incident reporting attitudes. Two different sets of safety related behaviours (participation and compliance) was analyzed in relation to incident re-porting, and the results show that both types have significant correlations to incident report-ing, although participation behaviour seem to have the strongest linkage of the two. As the sample was rather small, generalizations should be done sparingly.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Abstract Fredriksson Malin (2019). Managers requirements for stress prevention - a qualitative study in municipal context. Project work in Health at work 15 credits, University of Gävle.  Stress is an increasing problem in Sweden and municipal organizations are workplaces where it´s common. The first line manager has an important role in stress prevention, but factors in the organizations might affect their possibility to focus on this problem.  The purpose of this study was to examine municipal first line managers experience of organizational requirements of stress prevention in the workplace and how to improve these requirements. Qualitative interviews were made with first line managers in a Swedish municipal organization and analyzed with Qualitative content analysis. The result revealed that the managers experiences was that the organization offered resources like education, social and organizational support from HR and occupational health service, policies and good structure in the occupational health work. Economic pressure, constant changes and structures in the organization that the manager cannot have an impact on, and the managers own workload were demands that made the work with stress prevention harder. Unclear structures in the information flow and lack of communication about stress is also factors that might affect stress prevention in the organization

Syftet med kandidatuppsatsen var att undersöka hur chefer uppfattar säkerhetsklimat och sinroll i säkerhetsklimatet. Studien tillämpar en kvalitativ metod där det empiriska materialet harsamlats in med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer.Resultatet av studien visar på att det finns olika uppfattningar av begreppet säkerhetsklimat menatt cheferna ser att de har en betydande roll för det upplevda säkerhetsklimatet. Detframkommer även i resultatet att cheferna har ett likvärdigt sätt att arbeta med säkerhetsklimatsom innebär att anamma organisationens systematiska arbetsmiljöarbete i vardagen. Studiensteoretiska ramverk redogör för att arbetet med säkerhetsklimatet även kräver insatser utöver detsystematiska arbetsmiljöarbetet. Chefens roll i säkerhetsklimatet är att agera förebild utifrån detorganisationen förespråkar. Cheferna beskriver att deras roll och arbete med säkerhetsklimatethar utvecklats i och med organisationens ökade prioritering av säkerhet. Resultatet frånintervjuerna samt teorier inom området belyser att arbetsgruppens inställning till säkerhet haren stark inverkan på det individuella säkerhetsbeteendet. Detta eftersom gruppens normer ärstarkare än individens vilket kan generera både positiva och negativa effekter för klimatet.Kulturen inom arbetsgruppen kan skapa ett risknormaliserande beteende och för att ökariskmedvetenheten krävs det att organisationen arbetar konsekvent och att det utförs insatserbåde på individ- och gruppnivå. Det framkommer i studien att det krävs både kortsiktigt ochlångsiktigt arbete med säkerhetsklimatet. Ytterligare en aspekt som går att utläsa ur resultatetär att medarbetarna tillämpar ett mer säkert beteende om de vet att en chef är i närheten. Enslutsats av studien är att ett svagt säkerhetsklimat kan indikera på att det finns ögontjänare blandmedarbetarna. En ytterligare slutsats som framkom i studien är att organisationens prioriteringav säkerhet har en avgörande roll för det upplevda säkerhetsklimatet. / The aim of this Bachelor’s essay was to investigate how managers perceive the safety climateand their role in the safety climate. The study takes on a quantitative approach where data hasbeen collected through eight semi-structured interviews.The result of this study shows that there are different perceptions of the safety climate concept,but supervisors agree that they play a significant role in the perceived safety climate in thestainless-steel industry. The results also indicate that supervisors have a similar way of workingwith the safety climate which is based on the systematic work environment management of theorganization. The study's theoretical framework explains that working with the safety climatealso require specific contributions in addition to the systematic work environment efforts. Thesupervisor´s role in the safety climate is to act as a role model with regards to the organization´sstandards. Supervisors describe that their role and work with the safety climate has developedwith the organizations increased prioritization of security. The results from the interviewscombined with theories in the studied area highlight that the collective safety attitude of thework group has a strong impact on the individual safety behavior. That is because the norms ofthe work group are considered stronger than the individual’s, which can generate both positiveand negative effects to the safety climate. The culture within the work groups can create asituation where risk blindness becomes normalized. It requires consistent work on the part ofthe organization and to carry out initiatives at both individual and group level to increase therisk awareness. The study also shows that it takes both short-term and long-term work with thesafety climate. Another aspect that can be deduced from the results is that employees apply amore safety-oriented behavior if they know that a supervisor is present. A conclusion from thestudy is that a weak safety climate can indicate that there are eye servants among the employees.Another conclusion is that to what level safety is prioritized by the organization is crucial forthe perceived safety climate.

Syftet med denna studie var att undersöka hur medarbetarna upplever att den informella ledaren påverkar säkerhetskultur- och arbete. En kvantitativ metod användes där skillnaden mellan grupperna (de som enbart har en närmsta chef och de som angett att de har både en närmsta chef och en informell ledare) analyserades med ett oberoende t-test. För att mäta samband användes informell och formell ledare som prediktorer och säkerhetskulturen som utfallsvariabel i en multipel regression. Därefter analyserades även flervalsfrågor gällande arbetsuppgifter- och områden i form av deskriptiv statistik. I organisationer som upplever att det finns en formell och informell ledare tycks båda fylla en roll för säkerhetskulturen, men den närmsta chefen upplevs vara av större vikt än den informella ledaren. Inga signifikanta skillnader observerades mellan grupperna. Slutsatsen var att både den formella och informella ledaren spelar en roll inom säkerhetskultur- och arbete, men att den formella ledarens roll är av större vikt. / The purpose of this study was to research how staff members of an organisation perceive how the informal leader affects the safety culture and safety work. A quantitative method was used where the difference between groups (one group with formal leaders and one group with formal and informal leaders) was analysed with an independent t-test. To measure correlation the informal and formal leaders were used as predictors and safety culture was used as the criterion variable. Multiple choice questions were analysed thereafter in descriptive statistics regarding the work assignments. In organisations where both an informal and formal leaders were perceived, it showed that they both have an effect on safety culture. No significant differences were observed between the groups. The conclusion was that both forms of leaders play a part in safety culture and work, but the formal leader has a bigger part than the informal leader.

Nina Fällstrand Larsson Psychosocial safety climate for workers with temporary employment in elderly care. Master Thesis in Occupational Health Science (15 credits). Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle. Sweden Psychosocial safety climate for workers with temporary employment in elderly care Psychosocial safety climate refers to workers psychological health, well-being and safety in an organisation, and it reflects the organisations’ ability to protect workers health and safety. Psychosocial safety climate can be measured with the PSC-4 tool consisting of 4 dimensions covering organisational policies and practice. The aim of this study is to examine in what extend job preferences and job security can predict psychosocial safety climate for workers with temporary employment in elderly care. The design is cross sectional with data collected by a survey from the research program Flexible working (Flex-A) at University of Gävle. The respondents were 109 workers with temporary employment in care facilities for elderly. The variables job preferences and job security have been analysed with a linear regression analysis including age and gender as cofounders. The unadjusted analysis did not reach significance, but the age and gender adjusted analysis did. However, none of the predictors were significant. The conclusion is that psychosocial safety climate cannot be predicted by job preferences and job security for workers with temporary employment in elderly care. In addition, gender and age should be considered as possible confounders in future studies. Keywords: Psychosocial safety climate, Temporary employment, Job insecurity, Employment preference / Psykosocialt säkerhetsklimat hos timanställda inom äldreomsorgen Stress och ohälsa är ett stort problem på dagens arbetsmarknad, speciellt för medarbetare inom vård och omsorg. Det psykosociala arbetsklimatet återspeglar organisationens förmåga att skydda medarbetarnas hälsa och säkerhet, och innefattar medarbetarnas psykiska hälsa, välbefinnande och säkerhet i en organisation. Det psykosociala säkerhetsklimatet kan mätas med verktyget PSC-4 som består av 4 dimensioner och ger uttryck för organisationens värderingar, kommunikation och engagemang. Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av anställningspreferens och anställningstrygghet för det psykosociala säkerhetsklimatet hos timanställda i kommunens äldreomsorg. Frågeställningen är i vilken utsträckning anställningspreferens och anställningstrygghet predicerar psykosocialt säkerhetsklimat. Studien har en tvärsnittsdesign där det empiriska materialet är sekundärdata från forskningsprogrammet Flexibelt arbete (FlexA) vid Högskolan i Gävle. Urvalet i studien består av 109 timanställda inom kommunens äldreomsorg. Variablerna anställningspreferens och anställningstrygghet har använts i en linjär regressionsanalys. Resultatet visar att det inte finns något signifikant samband som kan predicera det psykosociala säkerhetsklimatet. Den justerade regressionen med kontrollvariablerna ålder och kön är signifikant (p = 0,006). Däremot är inga av de ingående prediktorerna signifikanta, men resultatet visar att ålder och kön är viktiga att beakta i analyser av det psykosociala säkerhetsklimatet. Slutsatsen är att anställningspreferens och anställningstrygghet inte kan predicera psykosocialt säkerhetsklimat för timanställda inom kommunens äldreomsorg.