Grundskolan i Sverige är den största organisationen i landet och risker för attentat och andra förödande händelser kan förekomma. Skolattacken i Trollhättan som under hösten 2015 inträffade är ett exempel på ett sådant attentat som skett inom svensk skolverksamhet. Vid närmare granskning upptäcktes det att det finns mycket få publicerade studier kring säkerhetsklimat inom skolverksamhet, vilket väckte ett intresse att undersöka detta närmare. Syftet med föreliggande studie var att med kvantitativ ansats undersöka om Nordic Safety Climate Questionnaire kan mäta säkerhetsklimat inom grundskoleverksamhet. Mätinstrumentet NOSACQ-50 består av 50 påståenden som är indelade i 7 säkerhetsklimatdimensioner och 2 undersökningsområden. Då skolor präglas av barn och ungdomar har personalen ett stort ansvar för deras säkerhet och därför var det de som blev föreliggande studies undersökningsdeltagare. I föreliggande studie gjordes ett bekvämlighetsurval och studien avgränsades till grundskoleverksamhet då det där fanns kontakter och goda möjligheter för att underlätta datainsamlingen. Urvalet bestod av 60 undersökningsdeltagare från 3 grundskolor i södra Sverige. Undersökningsdeltagarna var mellan åldrarna 22 år till 68 år där 17 var män, 43 var kvinnor och där 5 stycken har en arbetsledande befattning. Studiens resultat visade att NOSACQ-50 kan mäta säkerhetsklimat inom grundskoleverksamhet. NOSACQ-50 uppvisade en hög tillförlitlighet men två dimensioner (4 och 5) uppvisade ett lägre alfavärde. Det kan bero på att frågorna i dessa dimensioner kan vara mindre lämpade för att mäta säkerhetsklimat inom grundskoleverksamhet. NOSACQ-50 kunde inte urskilja säkerhetsklimatnivåer mellan grundskolorna. / The elementary school in Sweden is the largest organization in the country and the risks of attacks and other devastating events can occur. The school attack in Trollhattan in the autumn of 2015 is an example of such an attack that occurred in the Swedish school activity. During closer examination it was discovered that there are very few published studies about the safety climate in school activities, which created an interest to investigate this further. The aim of the present study was to investigate the quantitative approach of the Nordic Safety Climate Questionnaire, which is an instrument that can measure the security climate in primary activities. The measuring instrument NOSACQ-50 consists of 50 claims that are divided into 7 security climate dimensions and 2 study areas. When children and young people characterize schools, the staff has a great responsibility for their security and therefore it was those who were present studies survey participants. In the present study a convenience sample was made and the study was restricted to primary business since there were available contacts and therefore a good opportunity to facilitate data collection. The sample consisted of 60 study participants from 3 primary schools in southern Sweden. Study participants were between the ages of 22 years old to 68 years old, where 17 were men, 43 were women and where 5 have a managerial position. The study results showed that NOSACQ-50 could measure the security climate in primary activities. NOSACQ-50 showed a high reliability but 2 dimensions (4 and 5) exhibited a lower alpha value. It may be due to issues in these dimensions may be less suited for measuring safety climate in primary activities. NOSACQ-50 could not distinguish the security climate levels from primary schools.

En viktig del i skolans arbete är det systematiska kvalitetsarbetet som syftar till att synliggöra likvärdighet och kvalitet i skolorganisationen. Studier och rapporter från både Västerås stad och Skolinspektionen visar att det finns brister i likvärdighet kopplat till ledarskap och förståelse på huvudmanna och enhetsnivå. Syftet med fallstudien är därmed att stärka det systematiska kvalitetsarbetet inom Västerås stad på huvudmannanivå. Studien har en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi som bygger främst på en dokumentstudie av Västerås stads processer, Skolverkets dokumentation samt myndigheters krav samt på enkäter till rektorer i form av brevmetoden. Studiens resultat analyseras utifrån en tematisk innehållsanalys samt en processkartläggning av Västerås stads systematiska kvalitetsarbete samt av det nationella kvalitetssystemet. Processkartläggningarna jämförs för att identifiera likheter och skillnader i Västerås stads nuvarande process och Skolverkets nationella kvalitetssystem. Den tematiska analysen bygger på studiens teoretiska ramar om offensiv kvalitetsutveckling, ansvars- och uppdragsförståelse, styrning och hörnstensmodellen.   Resultatet visar att kommunens rektorer förstår den struktur som används för det systematiska kvalitetsarbetet. Däremot är rektorernas uppfattning om vad det systematiska kvalitetsarbetet syftar till olika. Dokumentstudien visar även den att strukturen för hur arbetet ska fortlöpa är tydlig medan arbetets resultat inte presenteras. Processkartorna visar även att det inte är så stora skillnader mellan de olika processerna utöver att det nationella kvalitetssystemet kan stärka myndigheternas kontroll över huvudmännen.     I slutet presenteras ett implementeringsförslag i fyra steg som innehåller rekommendationer förslag på vidare utredning. Det presenteras även förslag på vidare forskning som behandlar möjligheter till benchmarking samt organisationskultur kring medarbetares engagemang till att medverka i förbättringsarbeten. / An essential part of the school's work is the systematic quality work that aims to visualize equality and quality within the school organization. Studies and reports from both the municipality of Västerås and the Swedish Schools Inspectorate indicate deficiencies in equality linked to leadership and understanding at the municipality and unit levels. Therefore, the purpose of this case study is to strengthen the systematic quality work within Västerås municipality at the municipality level. The study employs a deductive approach and a qualitative research strategy primarily based on a document study of Västerås municipality's processes, the Swedish National Agency for Education's documentation, and governmental requirements, as well as surveys of principals using the letter method. The study's results are analyzed through thematic content analysis and process mapping of Västerås municipality's systematic quality work and the national quality system. Process mappings are compared to identify similarities and differences between Västerås municipality's current process and the Swedish National Agency for Education's national quality system. The thematic analysis is based on the study's theoretical frameworks of proactive quality development, understanding of responsibility and mission, governance, and the cornerstone model.   The results show that the municipality's principals understand the structure used for systematic quality work. However, there are differing perceptions among principals regarding the purpose of systematic quality work. The document study also reveals that while the structure for how the work should proceed is clear, the results of the work are not presented. Process maps also indicate that there are no significant differences between the various processes except that the national quality system can strengthen governmental control over the municipalities.   In conclusion, an implementation proposal is presented in four steps, including recommendations and suggestions for further investigation. Additionally, proposals for further research are presented, focusing on benchmarking opportunities and organizational culture regarding willingness and engagement in improvement efforts.