Nina Fällstrand Larsson Psychosocial safety climate for workers with temporary employment in elderly care. Master Thesis in Occupational Health Science (15 credits). Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle. Sweden Psychosocial safety climate for workers with temporary employment in elderly care Psychosocial safety climate refers to workers psychological health, well-being and safety in an organisation, and it reflects the organisations’ ability to protect workers health and safety. Psychosocial safety climate can be measured with the PSC-4 tool consisting of 4 dimensions covering organisational policies and practice. The aim of this study is to examine in what extend job preferences and job security can predict psychosocial safety climate for workers with temporary employment in elderly care. The design is cross sectional with data collected by a survey from the research program Flexible working (Flex-A) at University of Gävle. The respondents were 109 workers with temporary employment in care facilities for elderly. The variables job preferences and job security have been analysed with a linear regression analysis including age and gender as cofounders. The unadjusted analysis did not reach significance, but the age and gender adjusted analysis did. However, none of the predictors were significant. The conclusion is that psychosocial safety climate cannot be predicted by job preferences and job security for workers with temporary employment in elderly care. In addition, gender and age should be considered as possible confounders in future studies. Keywords: Psychosocial safety climate, Temporary employment, Job insecurity, Employment preference / Psykosocialt säkerhetsklimat hos timanställda inom äldreomsorgen Stress och ohälsa är ett stort problem på dagens arbetsmarknad, speciellt för medarbetare inom vård och omsorg. Det psykosociala arbetsklimatet återspeglar organisationens förmåga att skydda medarbetarnas hälsa och säkerhet, och innefattar medarbetarnas psykiska hälsa, välbefinnande och säkerhet i en organisation. Det psykosociala säkerhetsklimatet kan mätas med verktyget PSC-4 som består av 4 dimensioner och ger uttryck för organisationens värderingar, kommunikation och engagemang. Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av anställningspreferens och anställningstrygghet för det psykosociala säkerhetsklimatet hos timanställda i kommunens äldreomsorg. Frågeställningen är i vilken utsträckning anställningspreferens och anställningstrygghet predicerar psykosocialt säkerhetsklimat. Studien har en tvärsnittsdesign där det empiriska materialet är sekundärdata från forskningsprogrammet Flexibelt arbete (FlexA) vid Högskolan i Gävle. Urvalet i studien består av 109 timanställda inom kommunens äldreomsorg. Variablerna anställningspreferens och anställningstrygghet har använts i en linjär regressionsanalys. Resultatet visar att det inte finns något signifikant samband som kan predicera det psykosociala säkerhetsklimatet. Den justerade regressionen med kontrollvariablerna ålder och kön är signifikant (p = 0,006). Däremot är inga av de ingående prediktorerna signifikanta, men resultatet visar att ålder och kön är viktiga att beakta i analyser av det psykosociala säkerhetsklimatet. Slutsatsen är att anställningspreferens och anställningstrygghet inte kan predicera psykosocialt säkerhetsklimat för timanställda inom kommunens äldreomsorg.

Part-time faculty members represent the majority of faculty at public two-year postsecondary institutions. Utilizing part-time faculty enables two-year institutions to control their instructional costs and maintain scheduling flexibility. However, part-time faculty are diverse in regards to their employment preference, some prefer part-time employment while others would prefer a full-time position. Since retaining and attracting qualified and experienced part-time faculty members is essential, it is imperative that their satisfaction be understood. This study uses the 2004 National Study of Postsecondary Faculty (NSOPF: 04) to study faculty satisfaction. Faculty was disaggregated according to employment preference into full-time, involuntary part-time, and voluntary part-time in order to study the structure of satisfaction for each group and the factors that influence the satisfaction for each group. The factors studied were perception of equity, partial inclusion, demographic differences and academic discipline. I found that the structure of faculty satisfaction and the influence of variables on faculty satisfaction differ among full-time, involuntary part-time, and voluntary part-time faculty.