No description available.

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är det som vi använder dagligen när vi pratar i telefon, skriver sms eller kollar på tv. Vardagen idag kantas av de konstanta informationsflödena vi får från olika håll och som gör att vi domesticerar vår kulturella syn på hushållet och familjen. Genom att det tekniska inte längre bara är en sak i ditt hem, utan att det nu även inkluderar de tekniska hjälpmedel som används för att kommunicera med familjen,både i och utanför hushållet. Detta information- och kommunikationssamhälle ökar inte bara tillgängligheten för vänner och familj, det ökar även tillgängligheten för arbetslivet. Hur ser utvecklingen inom IKT ut för dem som är timanställda? Denna uppsats kommer att redovisa och försöka klargöra hur utvecklingen och attityden mot IKT genom nio stycken personintervjuer med timanställda. Resultatet av uppsatsen visar på att respondenterna använder sig dagligen utav IKT och att de tycker att användandet av IKT för att bli bokad på jobb fungerar.

Denna studie är utförd på uppdrag av Kalix kommun och deras socialförvaltning för att kartlägga hur introduktionen går till i dagsläget och vad som skulle kunna ändras inom denna på de särskilda boendena (SÄBO) inom kommunen. Introduktion är något som sker inom alla organisationer, dock mer eller mindre medvetet. I dagens samhälle är just vård och omsorg en yrkesgrupp som är i stora behov av personal och i och med detta behövs det snabbt mer duktig och kunnig personal inom bland annat SÄBO. På grund av detta är det mycket personal som idag arbetar som timvikarie inom kommunen. I och med det är en väl fungerande introduktion A och O, för att snabbt kunna täcka upp ett behov på en arbetsplats. Eftersom en introduktion ger första intrycket av hur en organisation och arbetsplats fungerar, är den denna som ligger till grund för hur personalen kommer in på en arbetsplats och om de väljer att stanna kvar eller börja arbeta någon annanstans.Under studiens gång framkommer både enhetschefers och timvikariers synpunkter gällande vad de anser om introduktionen som den är idag och vad vilka områden de skulle vilja se en förbättring inom. De mest framträdande utvecklingsområdena från båda parterna är bristen på rutin gällande information, vem som ska ge vilken information och inom vilken tidsram. Det sker inte heller något samtal med vikarierna ett tag efter introduktionen för att fånga upp eventuella problem och liknande innan en liten sak kan bli väldigt stor. Överlag är vikarierna dock positiva till de bemötande som de fått från både chefer och nya kollegor.

Studiens syfte var att undersöka eventuella konsekvenser av numeriskt flexibla anställningar på individnivå, i jämförelse med eventuella konsekvenser av tillsvidareanställningar. Fokus låg på huruvida anställningsformen påverkade individens uppfattning av psykosociala förhållanden i arbetet. Studien utfördes inom vård- och omsorgsenheter inom Malmö stad då direktiv från Arbetsgivarutskottet påtalar en minskad andel timavlönade timmar och en ökad grundbemanning. Studien utfördes med en kvantitativ metod, där en enkätundersökning och två kvalitativt kompletterande intervjuer utfördes. Sju dimensioner i enkäten kopplades till studiens underfrågeställningar. De teoretiska grunder studien i huvudsak byggde på var organisatoriska modeller, stressmodeller, copingstrategier, mental ohälsa, samt tidigarestudier. Utfallet visade två statistiskt signifikanta resultat mellan de två undersökta grupperna, för dimensionerna “socialt stöd”, där timanställda uppfattade socialt stöd i mindre utsträckning än de tillsvidareanställda, och “anställningsotrygghet”, där timanställda uppfattade en större anställningsotrygghet än de tillsvidareanställda. Resultatet från intervjuerna styrkte resultaten med statistisk signifikans. Gällande resterande dimensioner kunde intervjuerna möjliggöra en inblick och större förståelse, men generella slutsatser för respektive undersökningsgrupp kunde inte dras. I analys och diskussionen visades att ett stort antal faktorer kunde påverka individens uppfattning av olika psykosociala förhållanden i arbetet, exempelvis arbetets organisering, individens livssituation eller individens hanteringsstrategier i påfrestande situationer. Slutsatsen blev att anställningsformen påverkade individens uppfattning gällande socialt stöd och anställningsotrygghet i den undersökta kontexten. / The purpose of the study was to examine the possible consequences of numerically flexible employments at an individual level, in comparison to the potential consequences of permanent employments. The main focus was on whether the employment contract affected the individual’s perception of the psychosocial work conditions. The study was carried out in health care units in Malmö Stad, since directions from Arbetsgivarutskottet were given concerning a reduced proportion of hourly-paid hours and an increased amount of permanent employment. The study was carried out with a quantitative method. One questionnaire survey and two complementary interviews were executed. Seven dimensions of the questionnaire were connected to the issues of the study. The theoretical foundation of the study was mainly based on organizational models, stress models, coping strategies, mental health, and previous studies. The outcome was two statistically significant results between the two research groups, the dimension of “social support”, where hourly employees perceived less social support than the permanent employees, and “job insecurity”, where hourly employees perceived a greater job insecurity than permanent employees. The result from the interviews supported the statistically significant results. The interviews gave more insight and greater understanding regarding the remaining dimensions, though a general conclusion could not be made regarding the two research groups. In the analysis and discussion showed that many different factors may affect an individual’s perception of psychosocial conditions at work, such as organizational factors, the living conditions or the coping strategies the individual is able to practice under stressful conditions. The conclusion was that employment status affects the perception of the individual regarding social support and job insecurity in the context of this study.

Nina Fällstrand Larsson Psychosocial safety climate for workers with temporary employment in elderly care. Master Thesis in Occupational Health Science (15 credits). Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle. Sweden Psychosocial safety climate for workers with temporary employment in elderly care Psychosocial safety climate refers to workers psychological health, well-being and safety in an organisation, and it reflects the organisations’ ability to protect workers health and safety. Psychosocial safety climate can be measured with the PSC-4 tool consisting of 4 dimensions covering organisational policies and practice. The aim of this study is to examine in what extend job preferences and job security can predict psychosocial safety climate for workers with temporary employment in elderly care. The design is cross sectional with data collected by a survey from the research program Flexible working (Flex-A) at University of Gävle. The respondents were 109 workers with temporary employment in care facilities for elderly. The variables job preferences and job security have been analysed with a linear regression analysis including age and gender as cofounders. The unadjusted analysis did not reach significance, but the age and gender adjusted analysis did. However, none of the predictors were significant. The conclusion is that psychosocial safety climate cannot be predicted by job preferences and job security for workers with temporary employment in elderly care. In addition, gender and age should be considered as possible confounders in future studies. Keywords: Psychosocial safety climate, Temporary employment, Job insecurity, Employment preference / Psykosocialt säkerhetsklimat hos timanställda inom äldreomsorgen Stress och ohälsa är ett stort problem på dagens arbetsmarknad, speciellt för medarbetare inom vård och omsorg. Det psykosociala arbetsklimatet återspeglar organisationens förmåga att skydda medarbetarnas hälsa och säkerhet, och innefattar medarbetarnas psykiska hälsa, välbefinnande och säkerhet i en organisation. Det psykosociala säkerhetsklimatet kan mätas med verktyget PSC-4 som består av 4 dimensioner och ger uttryck för organisationens värderingar, kommunikation och engagemang. Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av anställningspreferens och anställningstrygghet för det psykosociala säkerhetsklimatet hos timanställda i kommunens äldreomsorg. Frågeställningen är i vilken utsträckning anställningspreferens och anställningstrygghet predicerar psykosocialt säkerhetsklimat. Studien har en tvärsnittsdesign där det empiriska materialet är sekundärdata från forskningsprogrammet Flexibelt arbete (FlexA) vid Högskolan i Gävle. Urvalet i studien består av 109 timanställda inom kommunens äldreomsorg. Variablerna anställningspreferens och anställningstrygghet har använts i en linjär regressionsanalys. Resultatet visar att det inte finns något signifikant samband som kan predicera det psykosociala säkerhetsklimatet. Den justerade regressionen med kontrollvariablerna ålder och kön är signifikant (p = 0,006). Däremot är inga av de ingående prediktorerna signifikanta, men resultatet visar att ålder och kön är viktiga att beakta i analyser av det psykosociala säkerhetsklimatet. Slutsatsen är att anställningspreferens och anställningstrygghet inte kan predicera psykosocialt säkerhetsklimat för timanställda inom kommunens äldreomsorg.

Användandet av timanställning har ökat i flera arbetsbranscher, bland annat inom äldreomsorgen. Det är vanligare med lägre självskattad hälsa inom lågavlönade kvinnodominerade yrken, exempelvis vård- och omsorg i jämförelse med mansdominerade yrken. Många studier har undersökt samband mellan olika former av osäkra anställningar och en rad hälsoutfall, men få studier har undersökt enbart timanställdas självskattade hälsa. Syftet med denna studie är således att undersöka associationen mellan självskattad hälsa och anställningsform, samt associationen mellan självskattad hälsa och föredragen anställningsform bland anställda inom äldreomsorgen. Studien är en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign och registerdata användes från forskningsprojektet Flexibelt Arbete (Flexa-A) i Högskolan Gävle. Urvalet bestod av 302 timanställda och 110 fast anställda inom äldreomsorgen i Sverige. En ojusterad och justerad logistisk regressionsanalys genomfördes, den justerade analysen inkluderar förväxlingsvariablerna; kön, ålder, ursprung, rökvanor och fysisk aktiv på fritiden. Resultatet från den ojusterade modellen visade att timanställda hade ungefär 3 gånger  högre odds att skatta sin hälsa högre än fast anställda  (P= 0,001, OR = 3,062) och efter justering visade modellen att timanställda hade fortfarande högre självskattad hälsa än fast anställda. Däremot identifierades inget samband mellan föredragen anställning och självskattad hälsa (P=0,9). Slutsatsen var att timanställda inom äldreomsorgen hade högre självskattad hälsa än fast anställda, däremot finns det inga skillnader i självskattad hälsa mellan timanställdas föredragna anställningsform. Eftersom att användningen av timanställning ökar inom olika arbetsbranscher, är det av vikt att fortsätta studera kring timanställdas självskattade hälsa och om det finns skillnader inom olika yrkesgrupper. / The use of zero hours contracts has increased in several workplaces including elderly health care. It is more common to have lower self- rated health in low-paid female-dominated workplaces, such as in health care, compared to male-dominated workplaces. Many studies have investigated the associations between various forms of job insecurity and a range of health outcomes, but few studies have specifically examined the self-rated health of zero hours contracts. Therefore, the aim of this study is to investigate the association between self-rated health and employment type, as well as the association between self-rated health and preferred employment among employees in elderly care.  The study is a quantitative method with a cross-sectional design and uses register data collected from research project Flexible work: Opportunity and Challenge (FLOC) at the University of Gävle. The sample included 302 zero hours contract employees and 110 permanent employees in elderly care. An unadjusted and adjusted logistic regression analysis were conducted; the adjusted model included the confounding variables: gender, age, origin, smoking habits and physical activity during leisure time. The result from the unadjusted model showed that employees with zero hours contract had 3 times higher odds of rating their health as high compared to permanent employees (P= 0,001, OR = 3,062), and after adjustment the model showed that zero hours contracts still had higher self-rated health than permanent employees. While there was no association between preferred employment and self- rated health (P=0,9). The conclusion was that employees with zero hour contracts in elderly care had higher self-rated health then permanent employees, and there are no differences in self-rated health between zero hours contracts employees preferred form of employment. Since the use of zero hours contracts is increasing within different work industries, it important to continue studying zero hours contract employees’ self-rated health.

Denna studie undersöker hur individer påverkas av att arbeta under osäkra anställningsförhållanden. Genom att genomföra sju kvalitativa intervjuer med personer anställda på olika osäkra eller tidsbegränsade anställningar, samt med en tillsvidareanställd och en chef på ett företag med visstidsanställda, syftar studien till att skapa en djupare förståelse för hur osäkra arbetsförhållanden påverkar människors välbefinnande och vardag. Resultaten visar att respondenterna upplevde både positiva och negativa effekter av de osäkra anställningsformerna. Å ena sidan uttrycker många hur de känner en oro för sin arbetssituation, men upplever samtidigt en viss trygghet på respektive arbetsplats. Dock är drömmen om en fast anställning gemensam för alla respondenter. Osäkerheten och oron bidrar bland annat till stress, ekonomisk otrygghet och svårigheter att upprätthålla en balans mellan arbete och fritid för respondenterna. Å andra sidan uppskattar vissa av respondenterna flexibiliteten, trivs med sina kollegor och den gemenskap som finns på arbetsplatsen. Sammanfattningsvis visar studien att osäkra anställningsförhållanden påverkar individen på olika sätt, både positivt och negativt, vilket skapar en djupare förståelse för konsekvenserna av dessa arbetsförhållanden. / This study examines how individuals are affected by working under precarious employment conditions. By conducting seven qualitative interviews with individuals employed in various insecure or temporary positions, as well as with a permanent employee and a manager at a company employing fixed-term workers, the study aims to gain a deeper understanding of how insecure working conditions impact people's well-being and everyday lives. The results reveal that respondents experienced both positive and negative effects of insecure employment arrangements. On one hand, many express concerns about their work situation but also find a certain sense of security within their respective workplaces. However, the desire for permanent employment is a common thread among all respondents. The uncertainty and anxiety contribute to stress, financial insecurity, and difficulties in maintaining a work-life balance for the participants. On the other hand, some respondents appreciate the flexibility, enjoy their colleagues' company, and value the sense of community in their workplace. In summary, the study demonstrates that insecure employment conditions affect individuals in different ways, both positively and negatively, providing a deeper understanding of the consequences of such employment arrangements.