The aim of this study was to investigate how unit-managers implement home-care users right to self-determination within home-care services and witch conditions that indicated home-care users self-determination. The empirical material was analysed through qualitative content analysis, which generated two themes: 1) To be the center of the spider web and 2)  To work with implementation plans. The empirical material was also analysed with previous research, implementation theory and street-level bureaucracy.  The result show that unit-managers has a duty to implement and contribute to home-care users self-determination. Unit-managers shall ensure that home-care users has self-determination within the organisational framework, conditions and requirements and also based on home-care users preferences. Methods like IBIC (individual based care) and function preservation work method, are being used to preserve home-care users independency and self-determination throughout the work. Unit-managers implement self-determination using opinion-forms, implementation-plans, contact persons and through dialog with home-care personal creates normes, values and work methods. The conclusion is that self-determination is used by home-care users to influence their aid by leaving complains and opinions to home-care personal, on a opinion form or directly to the unit-manager. Home-care users can decline aid if they are unhappy or feel that they does not have the need for the specific aid. Self-determination has conditions and it exists many obstacles for home-care users desires and right to self-determination.

Studiens syfte är att undersöka och analysera hur hot och våld på särskilda boenden inom äldreomsorgen kan identifieras och hanteras av enhetschefer, samt vilken utbildning om våld i nära relation som kan erbjudas vårdpersonal. I studien har vi använt semistrukturerad intervjumetod då vi intervjuat fyra enhetschefer inom samma kommun i norra delen av Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys och resultatet presenterades under sju teman. Resultatet av vår studie visade att hot och våld var förekommande på särskilda boenden, det rörde sig om våldsamt och hotfullt agerande från både vårdpersonal och vårdtagare. Då vårdpersonal agerade våldsamt handlade det till största del om psykiskt våld, medan då vårdtagare agerade våldsamt handlade det främst om fysiskt våld. För att hantera uppkomsten av sådana situationer var det vanligaste tillvägagångssättet att öka kunskap om demenssjukdom och kognitiv nedsättning. Vidare visade studiens resultat att det rådde tydliga maktförhållanden mellan vårdpersonal och vårdtagare som speglades i det dagliga arbetet. Resultatet har även visat på att hot och våld på särskilda boenden kunde normaliseras till följd av skilda uppfattningar om innebörden av en hotfull eller våldsam situation.  Studiens slutsatser är att demenssjukdom och kognitiv nedsättning bland vårdtagare hade en stor betydelse vad gällde förekomsten och identifieringen av hot-och våldssituationer, tillvägagångssätt för hantering av sådana situationer, normalisering av hot och våld samt en stor betydelse vad gällde påverkan på maktförhållanden och kunskapsmöjligheter bland både vårdpersonal och vårdtagare. Vidare är en slutsats att våld i nära relation förekom på särskilda boenden, trots att det hot och våld som inträffade inte identifierades som det fenomenet av informanterna. Därav erbjöds vårdpersonal ingen utbildning gällande våld i nära relation.

Arbetets syfte var att studera enhetschefer inom äldreomsorgens kunskapsanvändning. För att besvara syftet användes tre frågeställningar. Dessa var vilka kunskaper som enhetscheferna använder sig av, vad de anser är nödvändig kunskap och hur de fått denna samt om det finns hinder som medför att enhetscheferna begränsas i att använda viss kunskap. Arbetet har en fenomenologisk ansats. För att söka förståelse för enhetchefernas kunskapanvändning har sex enhetchefer intervjuats med olika bakgrund till det sociala arbetet inom svensk äldreomsorg. Både på särskilda boenden och inom hemtjänsten i två olika kommuner. Intervjuerna har varit semi-strukturerade. Arbetets teoretiska referensram har varit Goffmans teori om inramning samt begreppen gräsrotsbyråkrat och handlingsutrymme. Resultaten har presenterats i förankring till dessa teorier och det framkom att enhetscheferna använder sig av tre ramar för att tolka olika situationer i sitt arbete. Ledarramen, den professionella ramen samt vänskapsramen. I dessa ramar framkom många olika former av kunskap. Det framkom också att enhetscheferna fått nödvändig kunskap på många olika sätt, av tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet, livserfarenheter men även personliga egenskaper. Enhetscheferna uttryckte begränsning i sin kunskapsanvänding i det att man hade många uppgifter i sitt arbete som tog för mycket tid från mötet med personal och brukare. Mycket av detta berodde på administrativ tid. Arbetets slutsats är att enhetschefernas gemensamma kunskapsanvändning är bred. Att det finns olika ingångsportar till att bli chef inom äldreomsorgen är viktigt att belysa, samt det faktum att äldreomsorgen är en komplex verksamhet som ses ur olika definitioner. Här belyser forskningen ofta äldreomsorg som antingen hälso-och sjukvård eller social arbete. I mitt arbete har enhetscheferna tillsammans en stor bredd, på grund av sina tidigare erfarenheter. Arbetets slutsats är därför också att enhetschefer skulle behöva möjlighet att inte enbart diskutera sin ledarroll, utan också annan kunskap som de använder sig av i sitt arbete.

Bakgrund: Den psykiatriska vården har genomgått stora förändringar de senaste femtio åren. Patienter inom den psykiatriska slutenvården är i behov av en högre vårdnivå med specialistkompetens. Specialistsjuksköterskor i psykiatri bidrar med fördjupad medicinsk och psykiatrisk omvårdnad. Det finns svårigheter med att rekrytera och behålla specialistsjuksköterskor inom den psykiatriska slutenvården.  Forskning visar på samband mellan sjuksköterskans kompetens och patientens möjlighet till överlevnad, färre symtom och ett ökat välbefinnande. Syfte: Studiens syfte var att undersöka enhetschefers uppfattningar av att rekrytera och behålla psykiatrisjuksköterskor i den psykiatriska slutenvården. Metod: För att svara till studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes individuellt med hjälp av en intervjuguide. Totalt åtta enhetschefer intervjuades. Datamaterialet analyserades därefter med hjälp av Burnards (1991) innehållsanalys. Resultat: Två övergripande kategorier framkom efter analysen: enhetschefernas begränsningar i påverkanskraft och enhetschefernas möjlighet till påverkan. Till enhetschefernas begränsningar i påverkanskraft tillkom tre underrubriker:hinder utanför den egna organisationen, begränsningar i den egna organisationen samt konkurrens med andra arbetsplatser. Slutsats:Enhetschefernas uppfattningar var att på grund av yttre faktorer, som cheferna inte kan påverka, den största anledningen till att cheferna tvingas fokusera på att hantera den generella sjuksköterskebristen istället för att behålla och rekrytera psykiatrisjuksköterskor.Nyckelord: Behålla, rekrytera, psykiatrisjuksköterska, slutenvård.

This study is based on interviews with five unit managers working in the functional disabilities business. The purpose of this paper is to examine how these unit managers see their roles and their leadership, and to give the reader an insight into what it might entail to be a manager in social work. Theories applied are the role theory and three leadership theories. The previous research this study made ​​use of affects “leadership in social work" and "manager's role and leadership style." Being a unit manager of the functional disabilities business means having a so-called middle management position, which entails expectations being directed upon them from various avenues. The results show that managers in this study specifically identify that their guidance is being directly affected by the absence of a job description, which according to the managers means they are forced to rely on themselves to construct a framework for their own professional capacity. The interviewed managers say that the lack of a job description causes a number of negative consequences, not only on their personal roles but for the business as a whole. Examples of such negative consequences have shown that the unit managers are not always certain of what is included in their role and how to prioritize between different tasks. According to the managers, the absence of a job description is ultimately driving large variations between different units in terms of how managers work. However, the results also show that the lack of a job description is affecting the managers performance in their ability to make confident, executive decisions. Factors affecting management and leadership in social work highlighted as important include education, social skills, ability to understand individuals in a group, self-awareness and humility. An important point to be emphasized is that education does not automatically make a person a good manager and leader, the personal qualities are essential.

Vår studie baseras på enhetschefers upplevda arbetssituation. Offentliga verksamheter ska verkställa politiskt fattade beslut och därigenom tjäna allmännas intresse. Enhetschefer i den offentliga sektorn befinner sig i skärningspunkt mellan olika intressenter och ska tillgodose olika intressenters behov. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för enhetschefers upplevda arbetssituation utifrån krav-kontroll-stödmodellen. Med stöd från tidigare forskning vill vi få en ökad förståelse för om arbetssituationen upplevs som stressanden för enhetschefer i den offentliga sektorn. Studien syftar också till att försöka förstå enhetschefernas upplevelser i relation till organisatoriska faktorer av olika styrningsförfaranden såsom mål- och resultatstyrning som präglar den offentliga sektorn till följd av New Public Management. Offentliga verksamheter är strikt styrda av budget samt tvingas vara kostnadseffektiva i sitt utförande, det har visats i vår studie vara en tänkbar faktor till en upplevd stressad arbetssituation för enhetschefer i den offentliga sektorn. Studiens resultat grundas på tidigare forskning, teorier, samt genom kvalitativ metod där tillvägagångssättet har varit intervjuer med sju kommunala enhetschefer. Vi kan generellt se att det kan bli problematiskt för enhetscheferna att skapa jämvikt mellan ekonomiska riktlinjer som sätts upp av politiker i samband med att tjäna allmännas intresse, som kan medföra upplevd stressad arbetssituation. Vårt resultat visar att enhetschefer har höga krav samt högt beslutsutrymme att planera sitt dagliga arbete. Decentralisering genom New Public Management har lett till ökad arbetsbelastning för enhetscheferna vilket har genererat administrativt arbete som är ett ytterligare krav på enhetschefen. Grad av stöd varierar för våra respondenter. Enhetschefer med delat chefskap har högsta graden av stöd, både socioemotionellt och instrumentellt.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som upplevs vara attraktiva i arbetet som enhetschef. För att svara mot syftet har studien genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där urvalsgrupperna består av enhetschefer och HR-konsulter. Resultatet i studien kan bidra till att öka förståelsen om vilka faktorer som är attraktiva i arbetet och vilka områden som kan utvecklas för att skapa en bättre arbetsmiljö med hälsofrämjande arbete. Resultatet visar att de faktorer som upplevs vara attraktiva kan delas in i tre kategorier som utgörs av förutsättningar, påverkan och meningsfullhet. Exempelvis framkommer det att storlek av arbetsgrupp, handlingsfrihet och stimulans är avgörande för tjänstens attraktivitet. Sammantaget är det av stor vikt att undersöka vilka faktorer som upplevs vara attraktiva eftersom det kan leda till att enhetschefer stannar kvar i arbetet. / The purpose of this research is to examine what factors that appears to be attractive in the work as a unit manager. In order to achieve this purpose, a qualitative research method was chosen, using semi-structured interviews with a sample consisting of unit managers and human resource consultants. The results generated in this research aims to improve the understanding of what factors that appears as attractive in the work as a unit manager. Furthermore, the research also aims to contribute to the understanding of what areas that needs to be developed in order to create an improved and healthier work-environment for unit managers. The results in this study shows that the factors that appears as attractive can be divided into three categories; prerequisites, impact and meaningfulness. This is highlighted in for example the size of the work-group, the level of independence inhabited and stimulation, which appears as factors crucial for the attractiveness in the role as a unit manager. The reason why this study is of vital importance is because understanding the factors that appears as attractive in the work as a unit manager can be crucial in maintaining the unit managers in the workplace.

Med bakgrund av enhetschefer i äldreomsorgens komplexa yrkesroll har syftet med denna studie varit att undersöka enhetschefens upplevelse av yrkesrollen samt vilka krav och förväntningar som finns hur de upplevs och hanteras. Vad som motiverar enhetscheferna har också undersökts. Metoden som vi använde var en kvalitativ metod där vi genomförde sju semistrukturerade intervjuer med enhetschefer i kommunal hemtjänst. Vi utförde vår studie i en mindre kommun i södra Sverige. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning inom undersökningsområdet och utvalda teorier för ämnet. Resultatet visar att vår empiri i stora drag stämmer väl överens med tidigare forskning som bekräftar att yrkesrollen är komplex med mycket varierande arbetsuppgifter och att den innehåller krav och förväntningar från många olika håll. I likhet med tidigare forskning upplever även de enhetschefer vi undersökt, brister i vissa stödfunktioner, vilket också blivit det mest utmärkande i denna studie. Trots upplevda brister i stöd och hög arbetsbelastning visar samtliga enhetschefer i studien en positiv inställning till arbetet och uppger att de känner sig motiverade i sin yrkesroll. / With the background of middle managers in elderly care complex professional role, the purpose of this study has been to examine the middle manager's experience of the professional role, as well as what requirements and expectations exist and are experienced and how they are handled. What motivates the unit managers has also been investigated. The method we used was a qualitative method in which we conducted seven semi- structured interviews with unit managers in home care. We conducted our study in a small municipality in southern Sweden. The empirical work has been analyzed with the help of previous research in the research area and selected theories for the subject. The result shows that our empirical data broadly matches well with previous research that confirms that the professional role is complex with very varied work tasks and that it contains requirements and expectations from many different directions. Like previous research, it also fails here in some support functions for the middle managers, which has also become the most characteristic of this study. Despite shortcomings in support and high workload, all middle managers in the study show a positive attitude to the work and state that they feel motivated in their professional role.

The purpose of the study was to examine how first-line managers in municipal elderly care perceive their leadership role. This was put in relation to the level of discretion in work related tasks, employed by the first-line managers in order to increase knowledge about what requirements exist in leadership. The study used a qualitative method and in total, six interviews were conducted with first-line managers in municipal elderly care. We have used a hermeneutic approach and a qualitative thematic analysis. Theories applied are street-level bureaucracy and role theory. The results show that the first-line managers would have a more positive experience of their assignment if they are given clearer information about what their assignment means. Overall, the study shows that the first-line managers perceive their mission as positive and important, but that it includes many assignments, and high variance. The first-line managers in the study describe that they meet expectations, in their professional role from for example employees, management, political decisions and residents. The first-line managers have described that they have managerial discretion within their own branch, but one of the managers feel that she did not have enough managerial discretion. We believe that the margins of discretion do not have a negative impact on their ability to practice good leadership. / Syftet  med  studien  var  att  undersöka  hur  enhetschefer  verksamma  inom  kommunal äldreomsorg uppleversin roll irelation till uppdragets innehåll samt att undersöka deras handlingsutrymme,  för  att  öka  kunskapen  om  vilka  förutsättningar  som  finns  i ledarskapet. I studien användes en kvalitativ metod och sammanlagt genomfördes sex intervjuer  med  yrkesverksamma  enhetschefer  inom  kommunal  äldreomsorg.  Vi  har använts oss av en hermeneutisk ansats och en kvalitativ tematisk analys. Teorier som applicerats är gräsrotsbyråkrati samt rollteori. Den tidigare forskning som använts till studien innefattar rollen som enhetschef,den offentlig organisationen, enhetschefens handlingsutrymme samt enhetschefens förutsättningar i arbetet. Studiens resultat visar att  enhetscheferna  skulle  ha  en  mer  positiv  upplevelse  av  sitt  uppdrag  om  de  gavs tydligare information kring vad deras uppdrag faktiskt innebär. Överlag visar studien att enhetscheferna upplever sitt uppdrag som positivt och viktigt, men att det innefattar många uppdrag och är omväxlande.Enhetscheferna i studien beskriver att de möter förväntningar  från  många  håll  i  sin  yrkesroll,  från  exempelvis  medarbetare,  ledning, politiska   beslut   och   vårdtagare.   Enhetscheferna   har   beskrivit   att   de   har   stort handlingsutrymme i sin egen verksamhet, men en av enhetscheferna upplever att hon inte hade tillräckligt mycket utrymme. Generellt sett anser vi att handlingsutrymmet inte har en negativ påverkan gällande deras möjligheter i ledarskapet.

Socialsekreterare är en yrkesgrupp inom vilken det förekommer ett stort antal sjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa. Det framkommer att arbetsmiljön samt ledarskapet har en stor påverkan på de anställdas psykiska hälsa. Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod undersöka hur enhetschefer inom socialtjänsten arbetar för att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa bland sina anställda. Vidare undersöktes också huruvida ett rumsligt nära ledarskap har någon påverkan på det förebyggande arbetet. Intervjuer genomfördes med fyra enhetschefer anställda inom socialtjänsten. Som hjälp vid intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Analysen utgick från innehållsanalys samt krav, kontroll och stödmodellen. I resultatet framkom att ett rumsligt nära ledarskap är av stor vikt för enhetschefer när det gäller det förebyggande arbetet. Närhet gör att enhetschefer lättare kan följa med i det dagliga arbete, se när arbetsbelastningen på de anställda ökar samt se hur de anställda mår. Det framkommer också att stöd från chef och kollegor är viktigt för att förebygga stress, då man som anställd behöver känna att man inte står ensam med arbetet. Tydlighet i socialsekreterarens yrkesroll framgår också som en viktig faktor, vilket kan påverkas av god introduktion samt mentorskap vid nyanställning. Handledning, regelbundna teammöten, samtal samt mätning och reglering av arbetsbelastning framkommer också som viktiga rutiner i det förebyggande arbetet. / Social workers are a professional group where there are a large number of sick leaves related to stress-related mental illness. It appears that the working environment and leadership have a great impact on the employees´mental health. The aim of the study was to find out through a qualitative method how unit managers within the social services work to prevent stress-related mental illness among their employees. Furthermore, we also looked into whether a spatially close leadership has any impact on the preventive work. Interviews were made with four unit managers within the social services. At the interviews a semi-structured interview guide with open questions was used as a guideline. The analysis was based on content analysis and the demand, control and support model. As a result of the analysis we came to the conclusion that a spatially close leadership is of a great importance to the unit managers regarding the preventive work. To be near the employees makes it easier for the unit managers to follow the daily work, to discover when the employees´ workload increases and to see the well-being of the employees. It also appears that support from the unit manager and the colleagues is important in order to prevent stress, as employees need to feel that they don´t stand alone in their work. Clarity in the professional role also appears as an important factor, which can be influenced by a proper introduction as well as mentoring for newly employed. Guidance, regular team-meetings, conversations as well as measurement and regulation of the workload also appear to be important routines in the preventive work.