Syftet med denna studie var att belysa enhetschefernas uppfattning av sitt ledarskap i rollen som enhetschef inom socialt arbete. För att besvara syftet har sju halvstrukturerade intervjuer genomförts med enhetschefer verksamma inom hemtjänsten. Empirin har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys samt ledarskapsteorier, rollteori och tidigare forskning kring ledarskap inom socialt arbete. Vår studie fann att enhetscheferna använder sig av ett anpassat ledarskap för att hantera en kravfylld verksamhet. De har en position som innebär krav och förväntningar från olika håll, de upplever sig ha många arbetsområden vilka präglar deras ledarskap. Informanterna var dock medvetna om sina förutsättningar inom organisationen och hur dessa spelar in sen när de hanterar sin roll. Utbildningen tycks vara en faktor som enligt enhetscheferna krävs för ett bra ledarskap då den bidrar till en trygghet och förståelse för processen. Resultatet indikerar också att enhetscheferna arbetar utefter vad som passar utifrån deras personlighet. / The aim of this study is to highlight the head of sections managers perception of their leadership as section director in social work. To come to these conclusions, seven interviews were conducted with section managers for the home care. Analyses and research were done on the interviews using leadership theories, role theory and previous research on leadership in social work. Our study found that the section managers have a customized leadership in a demanding occupation. Their position involve demands and expectations from different sources. All those interviewed experienced that they have multiple areas of work which characterized their leadership. They described the awareness of their prerequisites in organization and how it affects them in their role. Education is a factor to considered necessary for good leadership because it contributes to security and understanding of the process. The results also indicated that the managers work according to their personality

Bakgrund: De senaste åren har medellivslängden i Sverige ökat och resurser har tilldelats äldre med behov av mer omfattande vårdinsatser. Kommunal sektor har även senaste åren genomgått stora omvandlingar, ett beställar-utförarsystem återfinns likväl som starka influenser från New public management skådas i verksamheterna. Samtidigt råder det personalbrist och svårigheter i att rekrytera utbildad personal på grund av dåliga arbetsvillkor. Liknande tendenser finns inom Vård- och äldreförvaltningen Borås Stad som har svårt att få sina enhetschefer att stanna. Syfte: Syftet med studien är att utifrån enhetschefers upplevelser skapa förståelse för deras arbetssituation och vad som ligger till grund för deras val att avsluta sin tjänst inom Vård- och äldreförvaltningen i Borås Stad (VÄF). Teoretisk bakgrund: I denna studie har Karaseks krav-, kontroll- och stödmodell använts. Resultatet har även analyserats utifrån New public management. Metod: Forskningsstudien bygger på sju kvalitativa intervjuer av enhetschefer inom Vård och Äldreförvaltningen som valt att avsluta sina tjänster. Resultat: I resultatet skapas förståelse för enhetschefernas påverkansmöjlighet på den operativa verksamheten och dess positiva upplevelse som detta genererar. Något som framkommer är dock att mål och värderingar i organisationen inte alltid förankras i verksamheten, något som leder till frustration. Även förhastade implementeringar som inte grundats skapar irritation. Utöver detta beskrivs låg kontroll och höga krav på en budget i balans som en stressor hos enhetscheferna. Det påtalas även att behovet av stöd från verksamhetschefen varierar likväl som möjligheten till en fullständig introduktion skiljer sig respondenterna åt. Orsakerna till val om avslutad tjänst för utvalda respondenter kan härledas till låga lönenivåer, stress, budgetansvar, personalansvar, ständig närvaro samt avsaknad av stöd och återkoppling. Diskussion: I diskussionen förs ett resonemang gällande hur NPM kommit att påverka VÄF och den arbetssituation enhetscheferna ställts inför. Borås Stads tydliga fokus på en budget i balans och intäktsfinansiering ställs i relation till krav-, kontroll- och stödmodellen. Implementeringar som inte förankrats i verksamheten och ospecificerade mål kopplas till den klämda position enhetscheferna ställs inför. Orsaksfaktorer till val om avslutad tjänst analyseras utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen.

The purpose of this study was to understand how unit managers within communal home care service for older people, convert political policy and guidelines into practical care, and how they within this process govern their personnel. The study was based on a qualitative method with a hermeneutic approach. Former research disclose that the process of converting political policy and guidelines and how unit managers govern personnel are somewhat tenuous. Previous research show structural shifts and reorganisations within public service consequently shaping todays structure of organizations and management. The study draws on eight interviews with unit managers within two municipalities in Sweden. To carry out our interviews we used a semi-structured interview guide followed with an analysis of our main results using Lipskys concept of discretion and Foucaults theory of governmentality. The results indicate that unit managers’ work, converting political policy and guidelines into practical care, are complex. The study shows that unit managers experience difficulties and differ in their ways in the process of adapting political policy and guidelines into practical care. Unit managers therefor find some of the guidelines more difficult to integrate than others. We find it important in this study to highlight the different ways unit managers work in the process of converting political policy and guidelines, and how they in the process govern their personnel.

Att arbeta som enhetschef inom offentlig sektor kan vara krävande på flera sätt. Verksamheten är politiskt styrd och måste vara fungerande för samhällets medborgare. Enhetscheferna har det yttersta ansvaret för sin personal, vilket kan innebära svåra situationer som ska hanteras på olika sätt, då ska HR-funktionen finnas som ett stöd. Denna uppsats syftar till att undersöka på vilket sätt enhetscheferna vill att HR-funktionen ska fungera. I uppsatsen kommer det göras en jämförelse mellan enhetschefernas förväntningar och faktiska upplevelser av HR-funktionen. Vidare undersöks också om samarbetet mellan enhetscheferna och HR-funktionen eventuellt bidrar till upplevelse av sammanhang hos enhetscheferna. Uppsatsen består av åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom vård- och äldreförvaltningen i en kommunal verksamhet. Resultatet i uppsatsen visar att enhetscheferna har förväntningen att HR-ska vara lättillgängliga och kunna stötta med sin specialistkompetens inom HR-området. Det framkommer att upplevelserna av HR-funktionen är varierande beroende på vilken relation enhetscheferna har med sin HR-specialist. Uppsatsen visar att samarbetet mellan HR-funktionen och enhetscheferna är komplext och inte bidrar till upplevelser av sammanhang fullt ut.

Tidigare forskning gällande enhetschefer i socialtjänstens arbetssituation och hur de själva upplever den är begränsad, varpå ytterligare studier behövs. Studiens syfte är att undersöka enhetschefers upplevelse av stöd i sitt chefskap inom socialtjänsten, samt vilken inverkan det har på upplevelsen av att kunna hantera sitt arbete. Frågeställningar: Vilken typ av stöd erbjuds och efterfrågas av enhetscheferna i deras uppdrag inom socialtjänsten? Vilken typ av stöd använder sig enhetscheferna av i sitt arbete? Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och har genomförts via en kvalitativ intervjustudie utifrån ett explorativt subjektivt icke-sannolikhetsurval med åtta handplockade respondenter. Det empiriska materialet analyserades utifrån den tidigare forskningen och Antonovskys salutogena synsätt och teori KASAM. Det empiriska materialet visade på en hög arbetsbelastning och brister i stöd från de organisatoriska stödfunktionerna och brister i stöd från chefer, vilket ligger i linje med den tidigare forskningen. Dock visade det empiriska materialet till skillnad från den tidigare forskningen, att enhetscheferna inom socialtjänsten upplevde att de hade koll eller kontroll på sitt arbete och att de upplevde att de har möjlighet att påverka arbetet både nedåt och uppåt i organisationen. Dessutom visade det empiriska materialet på att enhetscheferna upplever sitt arbete som meningsfullt på flera olika plan. Utifrån en analys med hjälp av tidigare forskning och Antonovskys salutogena synsätt och KASAM, visade enhetscheferna på en hög grad av meningsfullhet och begriplighet i förhållande till sitt arbetsliv, vilket även leder till en hög grad av hanterbarhet, via stark motivation till att skaffa sig de resurser som behövs för att kunna nå sina mål. Bristen på resurser i form av organisatoriskt stöd har de istället funnit i kollegialt stöd och tidigare erfarenheter. Enhetschefernas höga grad av KASAM och upplevelse av att ha det stöd som de behöver, leder således till en upplevelse av att kunna hantera sitt arbete på ett tillfredsställande sätt på den positiva sidan av graden av hälsa – ohälsa. / Previous research on first-line managers in the social services work situation and how they themselves experience it is limited, whereupon further research is needed. The aim of the study is to investigate first-line managers experience of support in their management within the social services, as well as the effect it has on the experience of being able to manage their work. Questions: What kind of support is offered and requested by the first-line managers in their assignment in social services?  What kind of support do first-line managers use in their work? The study is based on a social constructivist theoretical perspective and has been conducted via a qualitative interview study, based on an exploratory subjective non-probability sample with eight hand-picked respondents. The empirical material was analyzed based on the previous research and Antonovsky's salutogenic approach and theory KASAM. The empirical material showed a high workload, lack of support from the organizational support functions and lack of support from managers, which match the previous research. However the empirical material, unlike the previous research, showed that the first-line managers in the social services feels that they have control over their work and that they feel that they have the opportunity to influence the work both downwards and upwards in the organization. The empirical material also showed that the first-line managers perceived their work as meaningful on several different levels. Based on an analysis using previous research and Antonovsky's salutogenic approach and KASAM, the first-line managers showed a high degree of meaningfulness and comprehensibility in relation to their working life, which also leads to a high degree of manageability via strong motivation to acquire the resources needed to achieve their goals.  Because of the lack of resources from organizational support, they have found support in colleagues and previous experience instead. The high degree of KASAM and the experience of having the support they need, leads to an experience of being able to manage their work satisfactorily on the positive side of the degree of health – ill health.

Att vara enhetschef inom kommunal vård- och omsorgsförvaltning innebär ett komplextarbete där man står mellan förväntningar från vårdtagare, anhöriga, medarbetare,överordnad chef och politiker. Dessa förväntningar är en stor anledning till enhetschefenshöga arbetsbelastning vilket påverkar dennes psykosociala arbetsmiljö. I den här kvantitativastudien ligger fokus på hur krav och stöd samt motivation och mening i arbetet påverkarenhetschefens stressnivå, kvalitetsarbete, prestation och arbetstillfredsställelse. Deltagarna istudien är 180 enhetschefer från olika kommuner i Sverige, 148 kvinnor och 32 män med ettåldersspann mellan 23 och 65 år. Kommunerna har valts genom bekvämlighetsurval. Mätinstrumentet som har använts är enkätverktyget Copenhagen PsychosocialQuestionnaire III (COPSOQ III) och resultatet har analyserats med hjälp av modellenkrav-kontroll-socialt stöd (Demand-Control-Support, JDCS). Resultatet visar högstsjälvskattning att påverkan på krav och stöd kan leda till att enhetschefen hamnar i stressoch utbrändhet. Enhetscheferna skattar att prestation och arbetets kvalitet samtarbetstillfredsställelse upplevs bättre ju högre mening i arbetet som finns. Studiens slutsatskan sammantaget beskrivas som att den psykosociala arbetsmiljön har en betydande roll förenhetschefens upplevda stress, kvalitet i arbetet samt arbetstillfredsställelse. Således kankraven bli för höga och stöd behöver finnas för att att enhetschefen ska erhålla hälsa.

Authors: Tova Andréasson & Sofia Andersson Title: Social work degree or other academic education that the employer considers equivalent - A quantitative study of first line managers' actions in elderly care. [Translated title] Supervisor: Lars Sörnsen Assessor: Kerstin Arnesson Previous research shows that first line managers in elderly care act in different ways and it can affect both employees and the elderly. The purpose of this study was to investigate why first line managers act differently in elderly care, by analyzing the relationships between education and first line manager's actions. We also wanted to investigate whether managers act on the basis of education or guidance documents. To achieve the purpose of this study, a quantitative approach was used. All first line managers in elderly care in Kalmar County, Blekinge County and Kronoberg County were given the opportunity to answer a survey online. We analyzed the answers by performing different analyzes with the program SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). To analyze the results of the study, concepts of leadership and profession were used. The study concluded that the first line managers with social education acted more alike than other professions. It also showed that first line managers with more experience used guidance documents to a greater extent than first line managers with less experience.

With an influx of refugess to Sweden the scene on the work market has changed for the last six decades. During the 1960's Italians came to work as handicraft labor, in the 1970's lots of Chileans entered Sweden fleeing dictatorship, in the 1990's the war on Balkan drove many refugess north and during the Syrian collapse in 2015 the word integration has rung repeatedly in newspapers and policy documents.  17% of Swedish population is born in another country which equivalent to 1.7 million inhabitants from other cultures (Dec 2021). This puts Sweden on the map as a multicultural country trying to understand integration processes and the political scene is dictating questions on how Sweden shall be run.  This study wants to highlight a specific area where many refugees often end up working entering the Swedish work market for the first time, in Swedish communal elderly care service. Since no prior education is needed it is an easy way in to get a job and earn a living.  Elderly care in Sweden has unit managers navigating through cultural and local regulations on how the work market shall progress. In the meetings with refugees wanting to work obstacles are at place making employment situation more strained.  In this study we find unit managers and refugee workers giving their opinions and possible solutions to a bureaucratic landscape of laws, attitudes and values. But what happens in meetings between a unit manager and its refugee worker? How do they work and what does not work? And how does this affect integration processes in Swedish elderly care? The answers to this involve unit managers pre-knowledge in multiculturalism and attitudes towards refugee workers and in what way the refugee worker is a stranger to the unit manager or not. My conclusion is the need to educate unit managers to be representative and having knowledge in multiculturalism to develop better integration processes and secure future employment in elderly care in Sweden.

Kommunal äldreomsorg står inför utmaningar kommande år. Prognoser pekar på att det kommer råda personalbrist med ett ökat behov av undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen till följd av fler äldre i behov av stöd och omsorg. För att behålla kompetent personal och skapa en hälsosam arbetsplats där medarbetare upplever god arbetstillfredsställelse kan ledarskapet spela en viktig roll. Syftet med vår studie är att kartlägga vilka egenskaper som anses fördelaktiga för en ledare att besitta utifrån ett medarbetarperspektiv. Datamaterialet grundas på enkätsvar från totalt 128 respondenter (106 medarbetare, 22 chefer). Resultatet analyseras utifrån arbetstillfredsställelse och ledarstilar som teoretiskt ramverk samt tidigare forskning. Resultatet visar att ledarstilen som tenderar att verka övervägande positivt ur medarbetarnas perspektiv var den transaktionella ledarstilen. Däremot visar resultatet att cheferna övervägande skattar sig som transformativa med en tro om hög arbetstillfredsställelse hos medarbetarna. Resultatet från cheferna visar dessutom att den transaktionella ledarstilen har ett positivt samband med skattad arbetstillfredsställelse. Utöver det visade resultatet att fler medarbetare hade en större vilja att avsluta sin anställning om chefen var kvinna. Studiens slutsats är att det transaktionella ledarskapet är att föredra ur ett medarbetarperspektiv där fokus är på straff och belöning. Utöver det indikerar resultatet att en framgångsfaktor inom äldreomsorgen är att rekrytera manliga chefer för att behålla medarbetare. Till sist har en tydlig invändning mot ledarstilen laissez-faire i relation till arbetstillfredsställelse kunnat presenteras utifrån såväl medarbetare som chefer inom den kommunala äldreomsorgen. / Elderly care in Sweden faces challenges in the coming years. Forecasts indicate that there will be a shortage of staff in elderly care as a result of more older people in need of support. In order to retain competent staff and create a healthy workplace, where employees experience good job satisfaction, leadership can act as an important part. The purpose of this study is to map qualities considered advantageous for a leader to possess from an employee perspective. The data material is based on survey responses from a total of 128 respondents (106 employees, 22 managers). The results are analyzed based on job satisfaction and leadership styles as a theoretical framework as well as previous research. The results show that the leadership style, which tends to seem predominantly positive from the perspective of the employees, was the transactional leadership style. However, the results show that managers predominantly rate themselves as transformative with a belief in high job satisfaction among employees. The results from the managers also show that the transactional leadership style has a positive correlation with estimated job satisfaction. In addition, the results regarding employees' willingness to resign (turnover) and whether their manager was a woman or a man was distinctive. The results showed that more employees had a greater willingness to terminate their employment if the manager was a woman. The study's conclusion is that transactional leadership is preferable from an employee perspective where the focus is on punishment and reward. In addition to that, the result indicates that a success factor in elderly care is to recruit male managers to retain employees. Finally, a clear objection to the leadership style of Laissez-Faire in relation to job satisfaction could be presented from the perspective of both employees and managers in municipal elderly care.

De senaste decennierna har chefers arbetsförhållanden i den kvinnodominerade offentliga sektorn genomgått betydande förändringar, att cheferna exempelvis blivit tilldelade fler ansvarsområden i form av kostnads- och effektiviseringsansvar. Senare har det visat sig att chefer i kvinnodominerade yrken har en bristande arbetsmiljö, detta på grund av höga arbetskrav och en hög grad av påfrestningar i arbetet. I samråd med en kvinnodominerad kommunal verksamhet har jag fått uppdraget att i denna studie genomföra en uppföljande undersökning om enhetschefernas upplevelser av sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och stöd i arbetet. Denna studie undersöker även hur upplevelserna av arbetsmiljön förstås utifrån ett genusperspektiv. Studien har ett abduktivt angreppssätt och empiriinsamlingen har skett genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer. För att analysera det empiriska materialet har tematisk analys tillämpats. Resultatet har analyserats med hjälp av Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell, Connell och Pearses (201) synsätt på genus som socialt konstruerat samt Ackers (1990) synsätt på att genus produceras i organisationer genom genusskapande processer. Resultatet visar att enhetscheferna arbetar i en verksamhet som är gränslös, detta genom att arbetsuppgifterna som tillhör arbetet aldrig tar slut. Inom ramen för enhetschefernas arbete förekommer variationer i upplevelsen av arbetsmiljön, vilket tyder på att förmågan eller möjligheten att sätta gränser i arbetet blir viktigt. Föreställningar om skillnader mellan manliga och kvinnliga egenskaper har betydelse för hur enhetscheferna upplever sin arbetsmiljö. Detta genom att resultatet visade att enhetscheferna upplever att kvinnor är sämre på gränsdragningar och att kvinnor inte respekteras av arbetsgivaren när de sätter gränser i arbetet i lika hög utsträckning som män. / During the recent decades, managers’ working conditions in the Swedish women dominated public sector have undergone important changes. For example, managers’ responsibilities have been expanded to contain more responsibilities of costs and efficiency. Later, it has been found that managers in professions dominated by women have a lack of sustainable working environment, caused by high job demands and a high degree of work strains. In consultation with a dominated municipal function in northern Sweden, I have been commissioned to investigate how first line managers experience their organizational and social work environment (psychosocial work environment) in this study, based on job demands, job control and social support. This study also investigates the work environment out of a gender perspective. The study has an abductive approach and the empiricism have been collected with qualitative semi structured interviews, where the number of interviews was seven. Thematic analysis has been devoted and the results have been analyzed by using Karasek and Theorell’s (1999) job demand-control-support model, Connell and Pearse’s (2015) idea of gender as socially constructed, and Ackers (1990) idea that gender is created in organizations through gender creating processes. The result shows that the first line managers are working in a municipal function that are boundless, which means that the work tasks never run out. Within the frames of the managers’ work there are variations in the experiences of the work environment. The result shows that the ability and possibility of setting boundaries in their work are important. The imagination of differences between male and female behavior are important for how the first line managers experience their work environment. The results also show that the first line managers experience that women are not as god as men to set boundaries in their work, and that women are not respected by the employer equally as men when it comes to set boundaries.