<p>The aim of the study was to understand limitations and possibilities to the discretion of managers in order to fulfill wishes of users. The study is based on six interviews, three with managers and three with staff in common homes for mentally disabled people. The study took place in a municipality in Sweden in the spring of 2010. We used an interview guide with specific themes and questions. The theoretical framework was based on organizational theories as well as theories about management and discretion. The result suggests that there are limitations to a certain degree such as the quantity of staff and economy. There are some possibilities to enable discretion including the use of the hierarchy within the organization. Another possibility is to make use of the knowledge of the staff about the demands and wishes of users. The conclusion of the study is that there are both limitations and possibilities that have an effect on the discretion of managers in a complex organization. These limitations and possibilities affect each other and the meaning of them depend on the unique situation.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur enhetschefer i kommunal äldreomsorg hanterar sjukskrivningar bland omsorgspersonal. I studien användes en kvalitativ metod och sammanlagt genomfördes fem intervjuer med yrkesverksamma enhetschefer inom kommunal äldreomsorg. Vi har inspirerats av kritisk teori som analysmetod. Den teoretiska referensramen i studien är handlingsutrymme, handlingsfrihet och klämsits. Studiens resultat visar att sjukskrivningar bland omsorgsarbetare enligt enhetscheferna är ett omfattande problem. Resultatet visar att enhetschefer själva är ett viktigt verktyg i hanteringen av sjukskrivningar. Samtliga enhetschefer är medvetna om den ram som styr deras handlingsutrymme i form av lagar, regler och organisatoriska förutsättningar, men resultatet visar att de hanterar sjukskrivningar på olika sätt. Hur man skall hantera sjukskrivningar är upp till varje enskild enhetschef att avgöra och det kan ibland vara svårt att parera de olika förväntningar som de har på sig själva och sitt uppdrag. Enhetscheferna beskriver bristande stödfunktioner som en orsak till att det blir svårt och menar att de tvingas utveckla egna strategier för att kompensera för dessa. Resultatet visar också att det finns bristande resurser, både i form av tid och av pengar för att kunna möta de juridiska skyldigheter som enhetscheferna har i sitt arbetsgivaransvar. / The purpose of this study was to examine how first line managers in municipal elderly care manage sick leave among care workers. The study uses a qualitative method and five interviews were performed with first line manager professionals in municipal elderly care. We have been inspired by critical theory when analyze the result. The theoretical framework is space of action, freedom of action and conflict of interest. The result of the study shows that according to first line managers sick leave among care workers is an extensive problem. The result shows that first line managers themselves are an important tool while managing sick leave. They are all aware of the framework that controls their space of action and the framework consists of laws, rules and organizational conditions. The result shows that first line managers manage sick leave in different ways. How to manage sick leave is up to each and every one of them and it can sometimes be difficult to parry the different expectations they have on themselves and on their mission. First line managers describe lack of support functions as a reason why it can be difficult and they say that they are forced to develop their own strategies to compensate for these. The result also shows that there is a lack of resources, in both time and money to meet the legal obligations that first line managers have by their employer's' responsibility.

Sammanfattning:Överlag upplevde respondenterna att deras ansvar var större än deras befogenheter. Förutom lagar, bestämmelse och riktlinjer, räknade enhetscheferna upp både ekonomiska och teknis-ka begränsningar som hindrade dem från att genomföra sitt uppdrag på ett för dem tillfreds-ställande sätt. Dessa begränsningar påverkade till viss del även kommunikationsstrukturen på arbetsplatsen. Studien visar att många faktorer påverkar ledarskapet och ledarstilen. Det kan vara svårt att ha ett tydligt ledarskap och ledarstil när man som mellanchef har begrän-sade möjligheter att påverka.Bakgrund:Bakgrunden till studien var att vi ansåg att det finns för få empiriska studier som undersöker hur enhetschefer inom kommunal äldreomsorg upplever sitt ledarskap och ledarstil. Vi ville också undersöka hur de förändringar som skett under de senaste åren inom såväl arbetsliv som kommunal sektor har påverkat enhetschefernas yrkesroll.Syfte:Syftet med vår uppsats var att studera hur några enhetschefer inom kommunal äldreomsorg upplever och förhåller sig till sitt ledarskap och sin ledarstil utifrån tre problemområden:• egna och andra förväntningar på ledarskapet och ledarstilen• upplevelsen av eget inflytande över arbetssituationen• kommunikationsstrukturen på arbetsplatsenMetod:Vår studie är kvalitativ och bygger på tio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer i en kommun i Västra Götaland. Intervjuerna har analyserats med hjälp av teorier och forskning kring ledarstil och roller. Vi har även utgått från Karaseks stressmodell.Resultat:Studiens resultat visar att enhetscheferna såg sitt arbete såsom fritt eftersom de inte arbetade utifrån någon formell arbetsbeskrivning och dessutom hade flextid. Samtidigt upplevde de att det fanns många krav och förväntningar på deras yrkesroll, vilket resulterade i en hög arbetsbelastning. Genom prioriteringar och övertidsarbete försökte de lösa sin arbetssitua-tion.

<p>Äldreomsorgen står inför ständiga förändringar och i dagsläget neddragningar. I Norrköpings kommun har ett projekt startats för att kunna ta tillvara på personalens innovativa förmåga. Personalen verkar tillsammans med chefen i ett arbetsklimat som kan vara både bra och dåligt. Klimatet kan även präglas av om idéer kan genomföras mer eller mindre enkelt. Den här studien har gjorts för att bidra till att utöka kunskapen om enhetschefens roll i innovativa klimat i äldreomsorgen.</p><p><p>Syftet med uppsatsen är att ta fram och sprida kunskap om enhetschefers roll i hanteringen av innovativt klimat. Med hjälp av intervjuer med enhetschefer och idébärare från äldreomsorgen och personal på Pimm har vi gjort en fallstudie med fokus på enhetschefens hantering av innovativt klimat. Pimm är ett projekt som tillvaratar idéer från personal, brukare och anhöriga inom vård och omsorg. Via idéer som har blivit innovationer med hjälp av Pimm valdes de enheter som vi har studerat. Vi antog att de enheter, där innovationer framkommit, hade ett innovativt klimat.</p><p>Resultat: Enhetschefen har en roll i det innovativa klimatet, genom att kunna främja eller förhindra det. Klimatet i sin helhet skapar enhetschefen tillsammans med övriga anställda. Vi har kommit fram till att innovationer kan komma fram utan ett innovativt klimat samt att ett innovativt klimat inte alltid resulterar i innovationer.</p></p>

<p>Middle managers in social care find themselves in a middle position. The middle management position involves demands from several interested parties. The demands affect and generate feelings both within themselves and within others and the middle managers have to deal with them all.</p><p>The aim of this study was to investigate the social care middle manager’s personal experiences of emotions in work.</p><p>We have completed interviews with four middle managers who are assigned to carry out social care. When doing the interviews we used an interview guide divided into different interview areas. The techniques used in the analysis are inspired by grounded theory.</p><p>Our results show that the middle managers experience that they perform emotional labor in their profession. It occurs in interaction with care takers, employees, colleagues and employer. Emotions occur when demands and expectations from these interested parties are inconsistent. Emotions that occur are for example frustration, wrath, anger, dejection, despair and insecurity. Colleagues are primarily the most important social support for the middle managers when it comes to dealing with emotions that occurs in their everyday work. Emotional labor can create negative consequences for the middle managers.</p>

The aim of the study was to understand limitations and possibilities to the discretion of managers in order to fulfill wishes of users. The study is based on six interviews, three with managers and three with staff in common homes for mentally disabled people. The study took place in a municipality in Sweden in the spring of 2010. We used an interview guide with specific themes and questions. The theoretical framework was based on organizational theories as well as theories about management and discretion. The result suggests that there are limitations to a certain degree such as the quantity of staff and economy. There are some possibilities to enable discretion including the use of the hierarchy within the organization. Another possibility is to make use of the knowledge of the staff about the demands and wishes of users. The conclusion of the study is that there are both limitations and possibilities that have an effect on the discretion of managers in a complex organization. These limitations and possibilities affect each other and the meaning of them depend on the unique situation.

Äldreomsorgen står inför ständiga förändringar och i dagsläget neddragningar. I Norrköpings kommun har ett projekt startats för att kunna ta tillvara på personalens innovativa förmåga. Personalen verkar tillsammans med chefen i ett arbetsklimat som kan vara både bra och dåligt. Klimatet kan även präglas av om idéer kan genomföras mer eller mindre enkelt. Den här studien har gjorts för att bidra till att utöka kunskapen om enhetschefens roll i innovativa klimat i äldreomsorgen. Syftet med uppsatsen är att ta fram och sprida kunskap om enhetschefers roll i hanteringen av innovativt klimat. Med hjälp av intervjuer med enhetschefer och idébärare från äldreomsorgen och personal på Pimm har vi gjort en fallstudie med fokus på enhetschefens hantering av innovativt klimat. Pimm är ett projekt som tillvaratar idéer från personal, brukare och anhöriga inom vård och omsorg. Via idéer som har blivit innovationer med hjälp av Pimm valdes de enheter som vi har studerat. Vi antog att de enheter, där innovationer framkommit, hade ett innovativt klimat. Resultat: Enhetschefen har en roll i det innovativa klimatet, genom att kunna främja eller förhindra det. Klimatet i sin helhet skapar enhetschefen tillsammans med övriga anställda. Vi har kommit fram till att innovationer kan komma fram utan ett innovativt klimat samt att ett innovativt klimat inte alltid resulterar i innovationer.

Vår studie handlar om hur EU:s arbetstidsdirektiv har implementerats inom den svenska äldreomsorgen, sett ur enhetschefens perspektiv. Syftet med studien är att förstå vilken betydelse implementeringen haft och hur enhetschefen hanterat implementeringen i förhållande till information, delaktighet och förändringsvilja. Dessutom vill vi veta om enhetscheferna har uppmärksammat några konsekvenser för personal och omsorgstagare. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod och våra informanter är verksamma som enhetschefer inom äldreomsorgen, med inriktning särskilt boende. De resultat vi fått fram har analyserats utifrån modeller som tidigare använts inom implementeringsforskning. Som ytterligare redskap till analysen har vi också tittat på vilka olika sätt som anställda kan hantera organisationsförändringar. Resultat visar på flera motsägelser. Samtidigt som cheferna tycker att allt gått bra medger man att personalens villkor försämrats väsentligt. Direktivet har införts utan något tillskott av resurser vilket innebär sämre arbetstider och mer stress för personalen. Dessutom har personalens möjligheter till flexibilitet försvunnit - man kan inte längre byta turer som tidigare - samtidigt som chefernas yrkesroll alltjämt präglas av frihet och självständighet. En annan konsekvens är att kontinuiteten i bemanningen försämrats vilket torde påverka omsorgstagaren i viss mån. Detta har dock inte kunnat bekräftas. Då studien inte riktar sig mot arbetstagarens upplevelser av direktivet och dess konsekvenser, vill vi lyfta fram behovet av ytterligare forskning ur ett personalperspektiv.

Denna uppsats handlar om enhetschefers upplevelser av sin placering i förhållande till sina personalgrupper inom äldreomsorgen. Idag ställs det höga krav på kommunikation i de snabbföränderliga organisationerna som äldreomsorgen och den offentliga sektorn befinner sig i. I samband med detta ökar kraven på enhetschefen och därmed ökar svårigheten för enhetschefer att samtidigt vara tillgänglig för underställd personal. Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera enhetschefers upplevelser av vilka konsekvenserna är beroende på avståndet mellan chefernas geografiska placering i förhållande till sina personalgrupper. För att få svar på vår forskningsfråga har vi använt oss av en hermeneutisk ansats och kvalitativ metod. För att analysera vårt resultat använde vi oss av Gary L Kreps teori om organisatorisk kommunikation. Utifrån denna teori har vi analyserat vårt resultat med hjälp av begreppen mellanmänsklig- och gruppkommunikation, information, feedback samt verbal- och ickeverbal kommunikation. Huvudresultatet visar vad organisatorisk kommunikation har för betydelse för enhetschefernas placering. Informanterna har liknande uppfattningar om vad som är för- och nackdelar med att sitta i nära anslutning eller på distans från personalgrupperna. Exempel på faktorer som har betydelse för konsekvenserna av enhetschefernas placering är frekventa spontana besök, tillgänglighet, personalgruppernas självständighet och ledarens roll.

Middle managers in social care find themselves in a middle position. The middle management position involves demands from several interested parties. The demands affect and generate feelings both within themselves and within others and the middle managers have to deal with them all. The aim of this study was to investigate the social care middle manager’s personal experiences of emotions in work. We have completed interviews with four middle managers who are assigned to carry out social care. When doing the interviews we used an interview guide divided into different interview areas. The techniques used in the analysis are inspired by grounded theory. Our results show that the middle managers experience that they perform emotional labor in their profession. It occurs in interaction with care takers, employees, colleagues and employer. Emotions occur when demands and expectations from these interested parties are inconsistent. Emotions that occur are for example frustration, wrath, anger, dejection, despair and insecurity. Colleagues are primarily the most important social support for the middle managers when it comes to dealing with emotions that occurs in their everyday work. Emotional labor can create negative consequences for the middle managers.