Denna uppsats handlar om enhetschefers upplevelser av sin placering i förhållande till sina personalgrupper inom äldreomsorgen. Idag ställs det höga krav på kommunikation i de snabbföränderliga organisationerna som äldreomsorgen och den offentliga sektorn befinner sig i. I samband med detta ökar kraven på enhetschefen och därmed ökar svårigheten för enhetschefer att samtidigt vara tillgänglig för underställd personal. Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera enhetschefers upplevelser av vilka konsekvenserna är beroende på avståndet mellan chefernas geografiska placering i förhållande till sina personalgrupper. För att få svar på vår forskningsfråga har vi använt oss av en hermeneutisk ansats och kvalitativ metod. För att analysera vårt resultat använde vi oss av Gary L Kreps teori om organisatorisk kommunikation. Utifrån denna teori har vi analyserat vårt resultat med hjälp av begreppen mellanmänsklig- och gruppkommunikation, information, feedback samt verbal- och ickeverbal kommunikation. Huvudresultatet visar vad organisatorisk kommunikation har för betydelse för enhetschefernas placering. Informanterna har liknande uppfattningar om vad som är för- och nackdelar med att sitta i nära anslutning eller på distans från personalgrupperna. Exempel på faktorer som har betydelse för konsekvenserna av enhetschefernas placering är frekventa spontana besök, tillgänglighet, personalgruppernas självständighet och ledarens roll.

<p>Denna uppsats handlar om enhetschefers upplevelser av sin placering i förhållande till sina personalgrupper inom äldreomsorgen. Idag ställs det höga krav på kommunikation i de snabbföränderliga organisationerna som äldreomsorgen och den offentliga sektorn befinner sig i. I samband med detta ökar kraven på enhetschefen och därmed ökar svårigheten för enhetschefer att samtidigt vara tillgänglig för underställd personal. Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera enhetschefers upplevelser av vilka konsekvenserna är beroende på avståndet mellan chefernas geografiska placering i förhållande till sina personalgrupper. För att få svar på vår forskningsfråga har vi använt oss av en hermeneutisk ansats och kvalitativ metod. För att analysera vårt resultat använde vi oss av Gary L Kreps teori om organisatorisk kommunikation. Utifrån denna teori har vi analyserat vårt resultat med hjälp av begreppen mellanmänsklig- och gruppkommunikation, information, feedback samt verbal- och ickeverbal kommunikation. Huvudresultatet visar vad organisatorisk kommunikation har för betydelse för enhetschefernas placering. Informanterna har liknande uppfattningar om vad som är för- och nackdelar med att sitta i nära anslutning eller på distans från personalgrupperna. Exempel på faktorer som har betydelse för konsekvenserna av enhetschefernas placering är frekventa spontana besök, tillgänglighet, personalgruppernas självständighet och ledarens roll.</p>

Denna uppsats hade som syfte att undersöka hur medarbetare upplever kriskommunikationen inom organisationer, samt om detta i sin tur har någon betydelse för medarbetarnas kommunikations- och arbetstillfredsställelse. Det empiriska materialet insamlades genom tre fokusgruppsintervjuer med medarbetare som arbetar inom olika branscher och som gjort så under en pågående krissituation (i det här fallet pandemin i samband med covid-19). Genom en tematisk analys av insamlad empiri, i relation till teorier om kommunikations- och arbetstillfredsställelse samt tidigare forskning på ämnet, utmynnade följande resultat: bristande kommunikation och otydlig kommunikation framträdde som två teman som visade att bristande och otydlig kommunikation under en kris upplevs som problematiskt av medarbetare. Detta problem har i sin tur betydelse för medarbetares kommunikationstillfredsställelse. Dessa aspekter har dock inte någon nämnvärd betydelse för arbetstillfredsställelsen. Det är i stället analysens teman anställningstrygghetens roll och betydelsen av interpersonella relationer som framträder som centrala för medarbetarnas arbetstillfredsställelse under krisen. Uppsatsens slutsats är således att medarbetarna under en kris upplever bristande och otydlig kommunikation som problemfaktorer som har betydelse för deras kommunikationstillfredsställelse. Vidare behöver denna brist i kommunikationstillfredsställelsen inte ha någon betydelse för arbetstillfredsställelsen, där i stället anställningstrygghet och goda interpersonella relationer på arbetsplatsen är av större vikt.

Aim: The challenges that arise from the development of the digitalization are forcing organizations to adjust their activities and operations to meet the needs of the society and organization´s important stakeholders. To be able to keep up with the developments organizations are constantly changing. These changes must be communicated to their stakeholders in a way that makes sense to them and to ensure that mutual understanding is achieved for the change to be succesful throughout the organization. The main purpose of this paper is to study an organizations communication during a change process. The focus lies on organizational communication strategies and the sensemaking processes as organization communicates about the change to its important stakeholders. Contribution:This paper will contribute to the field of organizational communication by filling a gap on empirical studies of internal communication during an organizational change. Method: The main method for this paper is the qualitative interviews. We conducted a series of interviews with respondents from four different Swedish companies. The qualitative data was transcribed resulting in around 100 pages of raw material. The interviews were then categorized and coded. The results of the coding are presented in four data tables to illustrate the findings. The results were then operationalized to be able to match them to theories in a later analysis. Analysis was done with the operationalized results. Results &amp; Conclusions: In our conclusion we find that a carefully planned way of communicating within an organization contributes to the efficiency of communication, which in turn provides great opportunity to create meaning in a process of change. It is necessary for an organization to take into account the communicative needs of different stakeholders. To be able to achieve sensemaking is certain screening of information needed and that the screened information is put into the right context. Different phases of a change project contain different contexts, which enables sensemaking through communication. This in turn can lead to a successful change process and mutual understanding among stakeholders. In short: Communication works for those who work at it.

Syftet med den här studien var att undersöka hur ett företags interna kommunikation används som styrmedel inför en ekonomisk kris, för att i sin tur främja medarbetarnas engagemang, tillhörighet, medvetenhet och förståelse. Ett teoretiskt ramverk utifrån Contingency theory, intern kommunikation och intern kriskommunikation har legat till grund för att genomföra studien. Därefter har empiriska data insamlats från två huvudsakliga perspektiv inom ett företag. Studien tar avstamp i en kvalitativ metod med intervjuer på lednings- och skiftledarnivå. Därefter utformades en enkätundersökning på medarbetarnivå för att se hur ledningens vision och implementering uppfattas i praktiken. Resultatet visade att medarbetarna generellt sett är nöjda med hur företaget fungerar och presterar, och känner en känsla av trygghet, tillhörighet och engagemang. Det finns dock tendenser till informationsasymmetri, det kan leda till minskad medvetenhet och förståelse, vilket påverkar den interna kommunikationen negativt. I slutändan påverkar detta medvetenhet och förståelse negativt genom en begränsad information. Sammanfattningsvis omfattar intern kommunikation många olika aspekter och används av ledningen som ett styrmedel för att bygga och upprätthålla relationer med medarbetarna. Det är särskilt viktig att detta är på plats innan en ekonomisk kris inträffar.

Abstract Title: The core of successful crisis communication? A study of external transparency in preventative crisis communication through a company perspective. Authors: Caroline Ehrning &amp; Frida Kempe. Aim: This study examines how four companies proactively work with external transparency within preventing crisis communication. Research problem: There are gaps in the research of preventative crisis communication, not at the least in correlation with transparency. Method/material: We have conducted qualitative interviews with people who all hold leadership positions in the communications departments at four companies. Theoretical framework: In this study the following theoretical framework have been used; transparency theory, issues management, reputation management and communication effect theory. Main results: Three of the four companies use external transparency to prevent crises, but the way they apply transparency differ. The majority of the work is directed towards media, because of its power. Further can be noted that all companies, except but one, could identify potential improvements in their work with external transparency as a tool to prevent the dimension of the crisis. Social importance: We hope to contribute to the research about how transparency is, and can, be used in the preventative crisis communication. Number of pages: 48 Course: Media and communication studies C. Department: Department of informatics. University: Uppsala University. Period: HT 2015. Tutor: Therese Monstad.

In a growing digital economy, the possibilities for newly established companies are immense, and the market for innovative, disruptive products has grown exponentially. In this environment, single-person start-ups exist alongside billion-dollar organizations with thousands of employees. Somewhere in the middle, scale-ups have become an increasingly interesting topic of study as they can be seen as the "successful" start-ups that are experiencing the transitional challenges of establishing themselves in an increasingly competitive market. As fast-growing scale-ups juggle customer's demand for new, innovative products/services alongside investor's demand for a viable business model, a need for a fast and adaptive product/service development environment arises. Here the concept of cross-functional teams becomes increasingly interesting as a tool for facing the challenges that such scale-ups face. This paper is an exploratory case-study following a cross-functional team at a tech scale-up in the Stockholm region. The company currently inhabits the gaming market and offers B2C products/services to thousands of customers. This case study follows the cross-functional team from its early inception to the later stages of its progress. This paper draws conclusions for optimal conditions and success factors that allow for cross-functional teams to reach their full potential. Being a case study, this paper is also able to analyze how different contextual factors have implications on how crossfunctional teams operate. In the end, success factors are laid out, both generally and contextually, giving readers insights into the benefits and challenges that go hand-inhand with cross-functional teams at high growth scale-ups. / I en snabbväxande digital ekonomi är möjligheterna för nyetablerade bolag enorma. Efterfrågan efter innovativa och disruptiva produkter har vuxit exponentiellt. I denna miljö existerar det både små start-ups och miljardbolag med tusentals anställda. Någonstans i mitten mellan start-ups och miljardbolag finns det ett bolagsstadie som benämns scale-up. Scale-up kan ses som framgångsrika start-ups som handskas med de utmaningar som kommer med att snabbt växa och samtidigt konkurrera i en tuff marknad. Snabbväxande scale-ups behöver balansera kundernas efterfrågan för innovativa produkter/tjänster samtidigt som eventuella investerare kräver bevis på att företaget har en lönsam affärsmodell. För att uppfylla allt detta krävs det en snabb, innovativ och adaptiv utvecklingsmiljö för företagets produkter och tjänster. Crossfunctional teams är en intressant modell för att hantera några av de utmaningar som scale-ups står inför. Denna studie är en explorativ fall-studie som följer ett cross-functional team på en svensk scale-up i baserad i Stockholmsregionen. Företaget är en leverantör till gamingindustrin och erbjuder B2C produkter och tjänster till tusentals kunder. Dennastudie följer ett cross-functional team från initierandet av teamet och under flera veckors tid. Studien bidrar med slutsatser gällande vilka förutsättningar och framgångsfaktorer som bidrar till att ett cross-functional team kan uppnå sin fulla potential. Denna fall-studie bidrar också med insikter kring hur olika kontextuella faktorer påverkar arbetet för crossfunctional team. Slutligen, presenterar studien olika framgångsfaktorer, både generella och kontextuella för cross-functional teams. Studien bidrar även med insikter gällande de olika fördelarna och utmaningarna som uppkommer om man arbetar med crossfunctional teams.