På en aktivitetsbaserad arbetsplats har anställda inga bestämda arbetsplatser vilket gör att medarbetare från olika enheter kan arbeta nära varandra, medan de från samma enhet kan behöva arbeta längre ifrån varandra på grund av platsbrist. Vidare har denna kontorsmiljö en inverkan på anställdas personliga integritet då ljud lätt sprider sig i öppna kontorslandskap. Detta kan påverka medarbetarnas koncentrationsförmåga. Studien undersöker med hjälp av en analysmodell hur balansen mellan fysisk närhet och personlig integritet på aktivitetsbaserade arbetsplatser påverkar anställdas individuella arbete, samarbete och samverkan. Studien använder en kvalitativ forskningsmetod med semikonstruerade intervjuer med anställda på aktivitetsbaserade arbetsplatser. Resultaten visar att egenskaperna i denna kontorsmiljö har en påverkan på medarbetarnas arbetsförhållanden. Detta mynnar ut i studiens slutsats som belyser att denna kontorsmiljö har en övergripande negativ effekt på anställdas individuella arbete men kan skapa både positiva och negativa konsekvenser för samarbete och samverkan.

På grund av fördelar som bland annat flexibilitet, kostnadsbesparingar, och ökat samarbete mellan anställda har konceptet öppna kontorslandskap blivit en trend över hela världen. Flera studier har dock påvisat konceptets nackdelar där anställda och organisationer i helhet påverkas negativt, men ändå fortsätter organisationer att omvandla sina cellkontor till öppna kontorslandskap. Vissa verkar tycka om öppna kontorslandskap medan andra är mer negativt inställda. Denna uppsats har i syfte att undersöka vad medarbetare tycker om öppna kontorslandskap. Undersökningen tog plats på en kundserviceavdelning på ett pappersföretag. Åtta respondenter intervjuades då en kvalitativ studie utfördes. Vi har använt oss av bekvämlighetsurval och till viss del strategiskt urval, då vi hade en bekant som arbetade i det öppna kontorslandskapet på pappersföretaget som kunde förse oss med respondenter av intresse för studien. Relevanta begrepp och teorier presenteras i teoriavsnittet, för att förse läsaren med information och kunskap inom ämnet. Dessa teorier används även för att utforma intervjuguiden och hitta teman i det insamlade materialet från intervjuerna. Dessa teman kunde vi även använda oss av när vi analyserade materialet. Resultatet visade att inställningen till öppna kontorslandskap är högst individuell. Även om hälften av respondenterna var mer positiva och den andra hälften var mer negativa, fann vi att det var individuella skillnader i varför de var positivt eller negativt inställda. De anställdas inställning grundar sig i tidigare erfarenheter av andra kontorstyper, samt faktorer på arbetsplatsen såsom ljud/buller, ljusförhållanden, och luftkvaliteten. Unika fynd i studien var tystnaden i det öppna kontorslandskapet och hur detta påverkade de anställda. Utmärkande med just denna studie är att de flesta ljudkällorna som orsakade buller återfanns utanför det öppna kontorslandskapet.

<p>Arbetets syfte är att genom en textanalys av olika forskningsarbeten upptäcka sambanden mellan textila fibermaterial, buller och ohälsa med inriktning mot det öppna kontorslandskapet och det lågfrekventa ljudet. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vilka kunskapsområden blir synliga vid tillverkning av textila ljudabsorbenter med inriktning mot det lågfrekventa ljudet? Vilka kunskapsområden kan en tillverkare av textila ljudabsorbenter behöva belysa utifrån ett specifikt ljudproblem? <strong></strong></p><p>Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie där textmaterialet består av forskningslitteratur, facklitteratur och artiklar. Syftet är att utveckla nya perspektiv kring textila ljudabsorbenter. Genom att ge inblick kring ljudets beteende och skapa insikter kring hur buller påverkar hälsan. Detta för att få en så bred kunskapsspridning som möjligt gällande textila ljudabsorbenter för att finna samband mellan olika berörda områden.</p><p>I resultatet framgår det att textila fibrer har betydelse vid tillverkning av en textil ljudabsorbent. Betydelsen ligger i att olika textila fibrer får varierande ljudupptagningsförmågor beroende vilken grovlek, längd och behandling materialet utsätts för. Likaväl är varierande kunskaper av vikt utifrån rummets utformning, ljudets påverkan på hälsan och kring ljudets akustiska egenskaper. Kunskaper från olika områden som sedan kan vävas samman vid tillverkningen av textila ljudabsorbenter.</p>

Arbetets syfte är att genom en textanalys av olika forskningsarbeten upptäcka sambanden mellan textila fibermaterial, buller och ohälsa med inriktning mot det öppna kontorslandskapet och det lågfrekventa ljudet. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vilka kunskapsområden blir synliga vid tillverkning av textila ljudabsorbenter med inriktning mot det lågfrekventa ljudet? Vilka kunskapsområden kan en tillverkare av textila ljudabsorbenter behöva belysa utifrån ett specifikt ljudproblem? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie där textmaterialet består av forskningslitteratur, facklitteratur och artiklar. Syftet är att utveckla nya perspektiv kring textila ljudabsorbenter. Genom att ge inblick kring ljudets beteende och skapa insikter kring hur buller påverkar hälsan. Detta för att få en så bred kunskapsspridning som möjligt gällande textila ljudabsorbenter för att finna samband mellan olika berörda områden. I resultatet framgår det att textila fibrer har betydelse vid tillverkning av en textil ljudabsorbent. Betydelsen ligger i att olika textila fibrer får varierande ljudupptagningsförmågor beroende vilken grovlek, längd och behandling materialet utsätts för. Likaväl är varierande kunskaper av vikt utifrån rummets utformning, ljudets påverkan på hälsan och kring ljudets akustiska egenskaper. Kunskaper från olika områden som sedan kan vävas samman vid tillverkningen av textila ljudabsorbenter.

Syftet med föreliggande kvalitativa fallstudie var att kartlägga anställdas upplevelser av kontorslandskap i ett stort svenskt företag och undersöka om uppfattningen verkligen är så negativ som en stor del av forskningen visar. Med utgångspunkt i de teman som tidigare forskning belyst sammanställdes en samtalsguide vilken låg till grund för datainsamlingen. Totalt genomfördes samtal med 12 anställda vilka tillhörde samma avdelning. Vid analys av data kombinerades en pragmatisk- och tematisk analysmetod varpå fyra teman urskildes. Resultatet visade å ena sidan att störningsmoment i kontorslandskapet stundom försämrade koncentrationsförmågan och produktiviteten. Å andra sidan främjade kontorslandskapet lärande, snabb och enkel kommunikation samt samspel mellan anställda. Då nackdelarna vägdes mot fördelarna framställdes kontorslandskapet som övervägande positivt. Studien gick således i linje med tidigare kvalitativ forskning men skiljer sig från kvantitativ som främst belyst bristerna med kontorslandskap. För att fånga kontorslandskapets komplexitet finns behov av ytterligare kvalitativ forskning.

The purpose of the study was to investigate the department manager’s experiences of how open-plan offices affect employees' psychosocial health and how they can affect the psychosocial health of employees' in open-plan offices. The method had a qualitative approach and consisted of semi-structured interviews. The sample involved four department heads who worked at government agencies in a medium- sized city in central Sweden whose employees worked in open-plan office spaces. The study interview material was analyzed by a thematic analysis method. The main result indicated primarily that the department managers perceived the open-plan offices as socially reinforcing, a factor that promotes employees' psychosocial health. However, the department managers felt that open-plan offices may have a negative impact on employees' psychosocial health through disruptive elements. These disturbances were mainly caused by noise levels that often occurred in these office design spaces. The conclusion is that the open-plan offices strengthened the psychosocial health of the employees through proximity and collaboration. However, employees often experienced high noise levels in the open-plan offices, which negatively affected their ability to concentrate. Department managers considered themselves able to influence this issue by using behavioral guidelines to reduce noise levels in the open-plan offices. / Syftet med studien var att undersöka avdelningschefers upplevelser av hur öppna kontorslandskap påverkar medarbetarnas psykosociala hälsa samt hur de kan påverka den psykosociala hälsan bland medarbetare i öppna kontorslandskap. Metoden som användes var kvalitativ och bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet innehöll fyra avdelningschefer som arbetade på statliga myndigheter i en medelstor stad i Mellansverige vars medarbetare arbetade i öppna kontorslandskap. Studiens intervjumaterial analyserades genom tematisk analysmetod. Huvudresultatet visade främst att avdelningscheferna upplevde det öppna kontorslandskapet som socialt stärkande, en faktor som främjar medarbetarnas psykosociala hälsa. Avdelningscheferna upplevde dock att öppna kontorslandskap kan påverka medarbetarnas psykosociala hälsa negativt genom störmoment. Dessa störmoment var framför allt höga ljudnivåer som ofta uppstod i kontoren. Slutsatsen indikerar att det öppna kontorslandskapet stärkte medarbetarnas psykosociala hälsa genom närhet och samverkan. Dock upplevde medarbetarna ofta höga ljudnivåer i det öppna kontorslandskapet, något som påverkade deras koncentrationsförmåga negativt. Avdelningscheferna ansågs sig kunna hantera problemet genom att forma förhållningsregler om beteenden för att reducera ljudnivån i det öppna kontorslandskapet.

Bakgrund: Tidigare forskning indikerar att höga ljud i öppna kontorslandskap har negativ inverkan på kontorsanställdas prestation och välmående på arbetet. Trots att flertalet studier har gjorts kring olika kontorsmiljöer finns inte mycket forskning om hur ljud i öppna kontorslandskap påverkar behovet av återhämtning efter arbetstid. Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning upplevelsen av höga ljudnivåer och störande ljud på arbetsplatsen har samband med behovet av återhämtning efter arbetstid, bland anställda som arbetar i öppna kontorslandskap. Metod: Metoden bestod av en kvantitativ enkätstudie av tvärsnittsdesign. Behovet av återhämtning mättes utifrån en kortversion av Need for Recovery (NFR) Scale. Ljudnivåer och ljudstörningar mättes utifrån formuläret Ljudstörningar och höga ljudnivåer i arbetsmiljön. Enkäten skickades ut till kontorsanställda på 16 olika arbetsplatser runtom i Sverige, varav sammanlagt 61 respondenter medverkade i studien. Resultat: En hierarkisk multipel regressionsanalys visade ett positivt samband mellan höga ljudnivåer, ljudstörningar och återhämtningsbehov. Ett signifikant samband (p &lt; .05) kunde konstateras mellan ljudstörningar och återhämtning som var oberoende av ljudnivåer. Däremot påvisades inget signifikant samband mellan ljudnivåer och återhämtningsbehov oberoende av ljudstörningar. Slutsats: Resultatet indikerar att störande ljud i öppna kontorslandskap har betydande påverkan på behovet av återhämtning efter arbetstid. Även om inget signifikant samband mellan prediktorvariablerna och utfallsvariabeln kunde påvisas kan ljudnivåer ändå vara betydande för upplevelsen av störande ljud och behovet av återhämtning. För att kunna dra kausala slutsatser är fortsatt forskning genom prospektiva studier nödvändigt. / Background: Research indicates that open plan offices are accompanied by high noise levels which have a negative impact on performance and wellbeing at work. However, little is known about how noise levels and noise annoyance associate with need for recovery (NFR) among employees in open-plan offices. Objective: The purpose of this study was to investigate whether there is an association between experiences of high noise levels, noise annoyance and need for recovery among open-plan office workers. Method: The study was performed with a cross-sectional design. Need for recovery was measured with a short version Need for Recovery (NFR) Scale and noise levels and noise annoyance was measured with Noise Annoyance and High Noise Levels in Work Environments. The questionnaire was sent out to 16 workplaces in Sweden and contained responses from 61 employees. Results and conclusions: Hierarchical multiple regression analysis showed a positive association between experienced high noise levels, noise annoyance and NFR. A significant (p &lt; .05) association was found between noise annoyance and NFR, independent of noise levels. However, no significant association was found between noise levels and NFR when both predictors were included in the same model. Results suggest that noise annoyance, compared to noise levels, has a more important impact on NFR. Even if no significant association were found between both predictors and the outcome variable, noise levels might influence the experience of noise annoyance, and therefore also be important for NFR. However prospective studies are needed for causal inferences.

During our education to become lighting designers at Jönköping University, the artificial lighting has been in focus. Therefore we wanted to learn more about daylight. We chose to do this from a visual approach in open plan offices. Since daylight is part of the architects´ responsibility to master, we wanted to examine what architects think of when they plan daylight environments in open plan offices and how this is expressed in the buildings with focus on the visual factors. Our questions at issue are: What knowledge do architects have concerning daylight planning, and how do they use this knowledge in their practice? How well do the chosen daylight environments meet the end-users need of a good visual environment? The study consists of three case studies, carried out in the same way. Each case study contains an analysis of the daylight environment in a modern building with open plan offices. A responsible architect was interviewed about the intensions for the building, and about his or her general thoughts about daylight. Three end-users were also interviewed about their experiences of their working environment and the daylight conditions in each building. In total three buildings were analysed, three architects and nine end-users were interviewed. The result shows that it is hard to tell what knowledge architects have about daylight, since it is a part of the overall design of the building. It is also very individual whether the architect displays an interest, and work with daylight issues in an active way. We can see differences in this matter between the interviewed architects. The analysed buildings also show varying results in the visual qualities. The results from our environment analyses are at most part confirmed by the end-users in each building. The problems we have found concerning the daylight environment are primarily the solar shadings and the layout of furnishing. Our conclusion is that architects could benefit from collaboration with lighting designers in daylight issues. This is because lighting designers have more knowledge about the visual conditions of the eye, and a more explicit focus on the end-user. To ensure a good collaboration the lighting designers also need to increase their knowledge about daylight in buildings, and about the building construction as a whole. / Under vår utbildning till ljusdesigners på Jönköpings Tekniska Högskola har fokus legat på det elektriska ljuset. Då vi ville lära oss mer om det minst lika viktiga dagsljuset, valde vi att undersöka detta ur ett visuellt perspektiv i kontorslandskap. Dagsljuset är arkitektens ansvar att behärska, varför vi ville undersöka vad arkitekter tänker på när de planerar dagsljusmiljöer i kontorslandskap, och hur detta yttrar sig i den färdiga byggnaden med fokus på de visuella faktorerna. Följande frågeställningar formulerades: Vilken kunskap har arkitekter om dagsljusplanering och hur använder de sig av denna kunskap i praktiken? Hur väl uppfyller utvalda dagsljusmiljöer brukarens behov av en god visuell miljö? Studien bygger på tre fallstudier utförda på samma sätt. Varje fallstudie innefattar en analys av dagsljusmiljön i en modern byggnad innehållande kontorslandskap. En ansvarig arkitekt intervjuades om intentionerna med respektive byggnad, samt om dennes tankar kring dagsljus i allmänhet. I respektive byggnad intervjuades även tre brukare om deras upplevelse av arbetsmiljön och dagsljuset. Totalt analyserades tre byggnader, och tre arkitekter samt nio brukare intervjuades. Resultatet visar att det är svårt att uttala sig om arkitekters kunskap om dagsljus, då det ingår som en del i gestaltningen av hela byggnaden. Det är även väldigt individuellt huruvida arkitekten intresserar sig för och aktivt arbetar med dagsljusfrågor. Vi ser stora skillnader i det avseendet hos de arkitekter vi intervjuade. De analyserade byggnaderna visar även skiftande resultat i dagsljusmiljöns visuella kvaliteter. Resultatet av våra miljöanalyser bekräftas till stor del av brukarna i respektive byggnad. Problemområden för den visuella dagsljusmiljön som vi fann, är i första hand solavskärmningar samt möblering i rummet. Vår slutsats är att arkitekter kan ha nytta av att samarbeta med ljusdesigners i dagsljusfrågor då ljusdesigners har en större kunskap om ögats visuella förutsättningar och ett tydligare brukarperspektiv. För att ett gott samarbete ska kunna upprättas krävs samtidigt att ljusdesigners ökar sin kunskap om dagsljus i byggnader, och om byggnaders konstruktion som helhet.

<p>During our education to become lighting designers at Jönköping University, the artificial lighting has been in focus. Therefore we wanted to learn more about daylight. We chose to do this from a visual approach in open plan offices. Since daylight is part of the architects´ responsibility to master, we wanted to examine what architects think of when they plan daylight environments in open plan offices and how this is expressed in the buildings with focus on the visual factors.</p><p>Our questions at issue are:</p><ol><li>What knowledge do architects have concerning daylight planning, and how do they use this knowledge in their practice?</li><li>How well do the chosen daylight environments meet the end-users need of a good visual environment? </li></ol><p>The study consists of three case studies, carried out in the same way. Each case study contains an analysis of the daylight environment in a modern building with open plan offices. A responsible architect was interviewed about the intensions for the building, and about his or her general thoughts about daylight. Three end-users were also interviewed about their experiences of their working environment and the daylight conditions in each building. In total three buildings were analysed, three architects and nine end-users were interviewed.</p><p>The result shows that it is hard to tell what knowledge architects have about daylight, since it is a part of the overall design of the building. It is also very individual whether the architect displays an interest, and work with daylight issues in an active way. We can see differences in this matter between the interviewed architects.</p><p>The analysed buildings also show varying results in the visual qualities. The results from our environment analyses are at most part confirmed by the end-users in each building. The problems we have found concerning the daylight environment are primarily the solar shadings and the layout of furnishing.</p><p>Our conclusion is that architects could benefit from collaboration with lighting designers in daylight issues. This is because lighting designers have more knowledge about the visual conditions of the eye, and a more explicit focus on the end-user. To ensure a good collaboration the lighting designers also need to increase their knowledge about daylight in buildings, and about the building construction as a whole.</p> / <p>Under vår utbildning till ljusdesigners på Jönköpings Tekniska Högskola har fokus legat på det elektriska ljuset. Då vi ville lära oss mer om det minst lika viktiga dagsljuset, valde vi att undersöka detta ur ett visuellt perspektiv i kontorslandskap. Dagsljuset är arkitektens ansvar att behärska, varför vi ville undersöka vad arkitekter tänker på när de planerar dagsljusmiljöer i kontorslandskap, och hur detta yttrar sig i den färdiga byggnaden med fokus på de visuella faktorerna.</p><p>Följande frågeställningar formulerades:</p><ol><li>Vilken kunskap har arkitekter om dagsljusplanering och hur använder de sig av denna kunskap i praktiken?</li><li>Hur väl uppfyller utvalda dagsljusmiljöer brukarens behov av en god visuell miljö?</li></ol><p>Studien bygger på tre fallstudier utförda på samma sätt. Varje fallstudie innefattar en analys av dagsljusmiljön i en modern byggnad innehållande kontorslandskap. En ansvarig arkitekt intervjuades om intentionerna med respektive byggnad, samt om dennes tankar kring dagsljus i allmänhet. I respektive byggnad intervjuades även tre brukare om deras upplevelse av arbetsmiljön och dagsljuset. Totalt analyserades tre byggnader, och tre arkitekter samt nio brukare intervjuades.</p><p>Resultatet visar att det är svårt att uttala sig om arkitekters kunskap om dagsljus, då det ingår som en del i gestaltningen av hela byggnaden. Det är även väldigt individuellt huruvida arkitekten intresserar sig för och aktivt arbetar med dagsljusfrågor. Vi ser stora skillnader i det avseendet hos de arkitekter vi intervjuade.</p><p>De analyserade byggnaderna visar även skiftande resultat i dagsljusmiljöns visuella kvaliteter. Resultatet av våra miljöanalyser bekräftas till stor del av brukarna i respektive byggnad. Problemområden för den visuella dagsljusmiljön som vi fann, är i första hand solavskärmningar samt möblering i rummet.</p><p>Vår slutsats är att arkitekter kan ha nytta av att samarbeta med ljusdesigners i dagsljusfrågor då ljusdesigners har en större kunskap om ögats visuella förutsättningar och ett tydligare brukarperspektiv. För att ett gott samarbete ska kunna upprättas krävs samtidigt att ljusdesigners ökar sin kunskap om dagsljus i byggnader, och om byggnaders konstruktion som helhet.</p>

The project presented in this report was conducted by Hans Iverlund and was the final thesis of the Study programme in innovation and design engineering at Karlstad University. The project included 22,5 ECTS credits. Parts of the project were carried out in collaboration with Robin Westlund, who also did his final thesis of the Study programme in innovation and design engineering. The project was conducted in collaboration with Moelven Eurowand AB, which is a company that manufactures, sells and installs room solutions consisting of wall systems, door portals and some furniture, mainly for offices. Supervisor from Moelven Eurowand AB was Pernilla Irewährn, tutor from Karlstad University was Monica Jakobsson and examiner for the project was Professor Fredrik Thuvander. Moelven Eurowand AB wished to get better insight for how the future office would look and operate, so that they could develop their future products in the right direction. To gain that insight, the project began with extensive research, consisting of literature studies, field studies and interviews with people that work in offices. Parameters that were identified as important for the future of office were the ability of control over the surroundings and the need for acoustical and visual privacy and social interaction with other people. This resulted in a vision for the future that was visualized with a continuously variable dimmer switch that controls the acoustic environment and the visual interaction with other people in the area in which the individual office employee is located. The dimmer switch became the aim for the development of a product that would fit into this vision for the future. The product development was carried out using a list of demands, idea generation and a systematic generation of concepts. The product that was developed was called Summit Flexiwall, and was a flexible panel-wall solution that enabled control of the acoustic environment and the amount of social interaction. The product may serve several different functions in an office environment. / Projektet som presenteras i denna rapport genomfördes av Hans Iverlund och var ett examensarbete på Högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design vid Karlstads universitet. Examensarbetet omfattade 22,5 högskolepoäng. Delar av projektet genomfördes tillsammans med Robin Westlund som även han gjorde examensarbete på högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design. Projektet genomfördes i samarbete med företaget Moelven Eurowand AB som tillverkar, säljer och monterar rumslösningar i form av systemväggar, dörrportaler och viss inredning, till framförallt kontorslokaler. Handledare från Moelven Eurowand AB var Pernilla Irewährn, handledare från Karlstads universitet var Monica Jakobsson och examinator var professor Fredrik Thuvander. Moelven Eurowand AB önskade få bättre insikt i hur framtidens kontor kommer se ut och fungera, för att kunna anpassa sitt produktsortiment. Projektet inleddes med en omfattande research bestående av litteraturstudier, studiebesök och intervjuer med kontorsanställda, för att på så vis skaffa den insikten. Faktorer som identifierades som viktiga för framtidens kontor var möjligheten till kontroll av sin omgivning och behovet av enskildhet och samhörighet. Detta resulterade i en framtidsvision, i form av en steglös dimmer som styr den akustiska miljön och den visuella interaktionen med andra människor, på den plats som den enskilde kontorsarbetaren befinner sig. Resultatet av detta blev sedan målbilden för utvecklingen av en produkt som skulle passa in i denna framtidsvision. Produktutvecklingen genomfördes med hjälp av en kravspecifikation, idégenereringar och en systematisk konceptgenerering. Produkten som utvecklades kom att kallas Summit Flexiwall, och var en flexibel panelväggslösning som möjliggör kontroll av den akustiska närmiljön samt valfrihet när det gäller enskildhet och samhörighet. Produkten kan fylla flera olika funktioner i en kontorsmiljö.