Den här studien är skriven inom Ledarskap och organisation på Urbana studier på Malmö universitet. Studien undersöker arbetsmiljö på en gymnasieskola i Malmö. Syftet med studien var att skapa förståelse för hur skolledare arbetar med den organisatoriska och social arbetsmiljön. Studien tar även upp hur lärare uppfattar sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö, i relation till Arbetsmiljöverkets föreskrift 2015:4. Undersökningen grundar sig i åtta kvalitativa intervjuer som tillsammans med relevant lagtext utgör materialet. Tillsammans med två centrala teorier, krav- kontrollmodellen samt vitaminmodellen diskuteras material och teorier för att sedan komma fram till slutsatser. Det framkommer i studien att lärarna på skolan anser sin arbetsmiljö vara god, vilket säger emot den mediala bilden som presenteras i inledningen av studien. Systematiken i arbetsmiljöarbetet är bristfälligt, bland annat på grund av otillräckliga resurser. Det framkommer i studien att skolledare inte kan säkerställa lärarna arbetsmiljö i alla avseende, speciellt inte under förtroendetiden, då lärarna inte är i skolans lokaler. Skolledarnas arbete påverkas av arbetsmiljöns komplexitet i form av kringliggande faktorer såsom skolans kultur och normer. / This qualitative study examines working environment at a public high school in the city of Malmö. The purpose of the study was to create an understanding of how school leaders work with the organizational and social work environment, in relation to the Swedish Work Environment Authority's regulation 2015:4. The study also addresses how teachers perceive their organizational and social work environment, in relation to advocated legislation. The study is based on eight semi-structured qualitative interviews which together, with the relevant legislation and work theories constitute the material. The two central work theories are the demand/control model and the vitamin model. The two theories are used because they focus on different perspectives; demand/control model focuses on individuals situations and the vitamin model emphasis on the individuals work satisfaction. It appears from the study that the teachers at the school consider their working environment to be good, which contradicts the picture presented by news media. The systematic work environment work is inadequate, partly because of insufficient resources. It appears from the study that school leaders cannot ensure the teachers work environment in all respects, especially during the confidence time. Teachers in general do not stay at school premises during their use of confidence time, this makes it harder for schools leaders to ensure a fair working environment. The local practice of schools leaders is influenced by the complexity within work environment in the form of relations within the school such as culture and norms.

Syftet med vår studie är att undersöka vilket förhållningssätt som är rådande vad gäller undervisningsplanering, sett utifrån lärarstudenters perspektiv, och på så vis få en djupare förståelse för hur och varför lärarstudenter planerar och förhåller sig till sin planering på ett visst sätt. Studien har undersökt de erfarenheter av, föreställningar och uppfattningar om undervisningsplanering, som blir synliga i lärarstudenters utsagor. Eftersom det finns ett stort tomrum vad gäller forskning kring momentet planering utifrån lärarstudenters perspektiv, då större delen av tidigare forskning fokuserat på momentet utifrån lärares perspektiv, har det varit relevant att undersöka vad just lärarstudenters utsagor talar för avseende planering. I syfte att synliggöra den subjektivitet som ligger till grund för studenternas förhållningssätt till planering, har studien tagit sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visar att såväl handledare som mentor har en stor betydelse för studenternas kunskap om samt tillvägagångssätt vid planering. Vidare pekar resultatet på hur lärarstudenterna till viss del uppvisar ett ”presentations-jag” inför mentorn, där de i sin skriftliga planering tar med faktorer och moment som de inte skulle ha inkluderat om planeringen enbart varit till för dem själva. Konstateras kan även att det finns en skillnad i det sätt som kvinnliga och manliga lärarstudenter planerar, då de kvinnliga studenterna tenderade att ge ett mer osäkert och osjälvständigt intryck i sina utsagor kring planering, medan de manliga studenterna å andra sidan, visade på större självsäkerhet och gav ett mer avslappnat intryck. Studien synliggör även hur lärarstudenterna uppfattar och ser på sin lärarutbildning som bestående av partikulära delar, vilket är en indikator på att studenterna saknar ett holistiskt perspektiv på sin utbildning.

Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lärarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka från de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lärares förutsättningar. Denna studie vill upplysa om den påverkan samhällsutvecklingen har på läraryrket och de behov på arbetsorganisationsförändringar detta medför för lärare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lärarperspektiv, där tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra områden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lärarkategorier och pedagogernas åsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats. Gemensamt är den 100 % nöjdhet som pedagogerna upplever genom undervisning i mindre grupper. Undersökningen framför mer eller mindre positiva effekter av kollektivavtalet, samt visar på nya forskningsområden. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

I denna kvalitativa studie har jag intervjuat sex pedagoger från både grundskola och gymnasieskola, för att undersöka vilken roll Skolverkets styrdokument spelar i deras vardagliga verksamhet. Av arbetets resultat framkommer att styrdokumenten för vissa pedagoger utgör en central punkt i det dagliga arbetet medan andra pedagoger, oavsett vad styrdokumentet påbjuder, arbetar utifrån känslan att ”vi gör som vi alltid har gjort”. Dessutom finns det skillnader mellan hur pedagoger i kommunala skolor jämfört med fristående skolor följer styrdokumenten. I studien framkommer även att ledningens kompetens är av yppersta vikt för att en läroplan på ett framgångsrikt sätt ska kunna implementeras i skolmiljön.