Syftet med detta examensarbete var att undersöka geografilärares inställning till, och praktiska erfarenheter av, kartans användning som redskap inom geografiämnet vid grundskolans senare år (årskurser 7-9). Av specifikt intresse var att få reda på dessa lärares syn på kartkunskaper i allmänhet och namngeografins ställning inom ämnet i synnerhet, samt deras syn på den aktuella namngeografiska debatten. Metoden att försöka nå detta syfte har varit användandet av en kvalitativ fallstudie, där fem verksamma geografilärare vid grundskolans senare år har intervjuats. Resultaten pekar på att lärarna ser en tydlig skillnad där kartkunskaper värderas högre än namnkunskaper. Kartkunskaper – där kartan används som ett redskap i geografiundervisningen – ses som ett mer omfattande och väsentligt arbetsområde. Namnkunskapernas användning däremot är omtvistad och skapar en polarisering av åsikter, som sedan kan kännas igen i den aktuella namnkunskapsdebatten. En vidare slutsats är att namnkunskaper ingår till övervägande del i en traditionell värdebaserad didaktisk typologi, medan kartkunskaps-begreppet är svårare att placera.