Den här undersökningens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar av hur de stöttar barn i behov av stöd i de dagliga övergångarna eftersom de omfattar en stor del av dagen för barnen i förskolan. Vi har intervjuat 8 förskollärare som arbetar i förskolan med barn i åldern 1-6 år. Undersökningen har inspirerats av fenomenografisk forskningsansats vilket innebär att vi tittar på förskollärarnas olika uppfattningar om stöttning. Vi har använt den sociokulturella teorin för att analysera vårt resultat utifrån hur förskollärarnas uppfattningar av stöttning kan bidra till barnens utveckling av det sociala samspelet. Resultaten visar att det uppstår många dagliga övergångar i förskolan på grund av yttre faktorer såsom underbemanning, stora barngrupper och lokaler som inte är anpassade utefter barnantal. Vi har identifierat två teman; närhet och distans utifrån resultaten. Temat närhet handlar om att stötta barnen med sociala och relationella strategier utifrån ett socialt samspel. Temat distans handlar om stöttning utifrån strukturella och organisatoriska aspekter. Två olika uppfattningar framträdde under temat distans varav det ena avsåg hur strukturen uppfattas stötta barnen och den andra var uppfattningen om faktorer som försvårar möjligheterna till att ge barn den stöttning de behöver. Dock så uppgav samtliga förskollärare att den viktigaste faktorn för att de skulle kunna stötta barn i övergångar på bästa sätt var att de hade en nära relation till barnen, en verbal kommunikation inför och under övergången samt att förskollärarna är närvarande. Barnens delaktighet utgörs av att förskollärarna tolkar barnens vilja och intentioner ur ett barnperspektiv. Resultatet visar att barnens möjlighet till delaktighet är större utifrån aspekter inom temat närhet då vi tolkar att en flexibel lärmiljö ger barnen ökade möjligheter till att påverka och vara delaktiga än en lärmiljö som har en fast struktur.

Syftet med studien är att ta del av förskollärares livsvärldar för att beskriva deras upplevelser av fenomenet barns övergångsprocess från förskola till förskoleklass. För att svara till studiens syfte ställs frågeställningarna: Hur upplever förskollärare den övergång barn gör från förskola till förskoleklass? och Hur kan essensen av barns övergångsprocess beskrivas? Fenomenologi förenad med hermeneutik utgör studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Studiens resultat synliggör att barns övergång från förskola till förskoleklass upplevs av förskollärarna som en process som är både komplex och väcker känslor. Slutsatsen av resultatet visar att relationer är en grund i övergångsprocessen samt att det finns ett behov av att utveckla övergångsprocessens generella struktur och samverkan mellan förskollärare och lärare i förskoleklass.

Övergången från gymnasiet till vidare studier eller arbete är en viktig och känslig tid för ungdomar och de är en sårbar grupp på arbetsmarknaden. För unga döva och hörselskadade är sårbarheten ännu större då de upplever hinder som kan påverka deras karriärval. Syftet med examensarbetet var att bilda kunskap om vilka faktorer som påverkar unga döva och hörselskadade i deras karriärval efter gymnasiet och där utöver deras upplevelser av studie-och yrkesvägledning inför denna övergång. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med döva och hörselskadade i åldersspannet 23–34 år. Datainsamlingsmetoden valdes då målet var att informanternas egen berättelse skulle stå i centrum. Analysen av data har utgått från de fyra huvudteman som fanns i intervjuguiden: bakgrund, karriärval och påverkansfaktorer, övergångar samt erfarenheterav Studie- och yrkesvägledning, SYV. Resultatet visade att informanterna upplevde hinder, men att det finns en skillnad mellan döva och hörselskadade, då de hörselskadade uppfyllde sina mål trots motgångar. Flertalet av informanterna kände sig oförberedda inför övergången till vuxenlivet. Erfarenheter av SYV var bristfälliga eller obefintliga, inga informanter upplevde att de fick vägledning. Skillnader mellan grupperna döva ochh örselskadade diskuteras utifrån deras olika villkor. Slutligen diskuteras vikten av en riktad övergångsplanering för gruppen döva och hörselskadade och att den bör tydliggöras i styrdokumenten för studie-och yrkesvägledning. Fler forskningsbidrag i Sverige behövs för att få en fördjupad kunskap om dövas och hörselskadades övergång från gymnasiet till vidare studier och arbetsliv.

Övergångar mellan olika skolformer innebär förändringar. Vad övergången från förskola till förskoleklass innebär utifrån barns perspektiv med kamratrelationer och pedagogers arbete med relationer är grunden för min studie.Arbetet är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som underlag. Det medverkade 12 barn i förskoleklass och fyra förskollärare. I analysen utgår jag från teorier kring övergångskompetens, kamratrelationer och kamratkultur. Den aktuella studien visar barns syn på kamratrelationer i övergångar. Kamratrelationer är det barnen påtalar som viktigast i sin nya tillvaro i förskoleklass. Att skapa en ny gemenskap och nya relationer är det barnen lägger mest vikt vid. Studien visar att barn har erfarenheter av övergångar i förskolan och kan därmed utveckla en viss övergångskompetens, vilka de eventuellt har en viss nytta av i övergången till förskoleklass och vidare till årskurs 1. Pedagogernas arbete i förskolan är förebyggande i syftet att låta barnen bli mer självständiga och förberedande inför övergången med besök på skolan. Förskollärarna i förskoleklass arbetar med kamratrelationer genom olika samarbetsövningar. De ger barnen verktyg för ett relationsskapande och en tillhörighet i den nya gruppen, barnen får därmed förutsättningar att skapa en ny kamratkultur. Nyckelord: Förskoleklass, identitetsskapande, kamratkultur, kamratrelationer, övergångar

SammanfattningSvantesson, Marie (2016). Olika aktörers perspektiv på övergångar för barn från förskola till förskoleklass. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90hp.KunskapsbidragAlla övergångar innebär att lämna det invanda och trygga för att förflytta sig både fysiskt och framförallt psykiskt till något nytt. Hur övergången ser ut i det undersökta rektorsområdet och vad de bygger sitt arbete på samt vilka utvecklingsområden som det kan finnas där, anser jag vara av intresse att studera närmre. Framförallt för att arbetet med övergångar aldrig får stagnera, det är ett levande arbete som måste underhållas med alla berörda parters perspektiv tillgodosedda. Syfte och frågeställningarStudien har som syfte att undersöka vilka perspektiv olika aktörer med skilda professioner, inom samma rektorsområde, har på övergången för barn från förskola till förskoleklassen. Deras syn på hur kunskap och tidigare erfarenheter av barnen bör och kan tas tillvara speglas och lyfts fram och då med en specifik vinkling på barn i behov av särskilt stöd. TeoriFör att titta på hur förskolan och skolan rent organisatoriskt arbetar med övergångar har jag använt mig av systemteori enligt Öquist (2008) och då specifikt i vissa fall tittat på olika nivåer enligt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori beskriven enligt Nilholm (2016). Både nationell samt internationell forskning kring övergångar från förskolan till förskoleklass presenteras och är till hjälp för att analysera mina resultat i studien. MetodArbetet är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt informella samtal och observationer tillsammans med min arbetslivserfarenhet och textanalys av dokument, som används vid övergångar som underlag. I den empiriska delen av studien figurerar personal från fyra förskolor, förskoleklassens personal, två specialpedagoger med skilda verksamhetsområde, en biträdande förskolechef samt en biträdande rektor. Sammanlagt 11 intervjuer är genomförda och transkriberade i sin helhet. Den empiriska delen tolkas med en hermeneutisk-fenomenologisk ansats (Bryman 2011). ResultatResultatet från studien visar på brister i insyn och samverkan mellan verksamheterna. En uppdatering av den dokumentation som används vid överlämning mellan förskolan och förskoleklassen är under omarbetning med ett nytt system för detta som sjösätts inom kort. Det visar sig även att sekretessbestämmelserna som är olika för verksamheterna kan ställa till det ang. vad för information som får lämnas vidare. Ett förtroendefullt samarbete med vårdnadshavarna är viktigt för pedagogerna att upprätthålla. Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogen spelar en stor roll i arbetet med övergångar. Professionens roll som samordnare och som stöd för både barn, vårdnadshavare samt inte minst kollegor framträder i studien.Slutsats Min slutsats är att arbetet med övergångar aldrig får stagnera. Det är viktigt att tänka på att hålla samarbetet och samverkan mellan verksamheterna levande och aktuellt för att underlätta, skapa och bibehålla en förståelse för varandras arbetssätt och arbetssituationer.Nyckelord: Förskoleklass, preschool class, samverkan, sekretess, transitions, övergångar, överlämningssamtal.

Under sin skolgång upplever alla barn i Sverige flera skolbyten och övergångar, en skolövergång innebär så mycket mer än bara en fysisk förflyttning från en skola till en annan.Tidigare internationell forskning pekar ut risker för elever vid skolövergångar och trots att det saknas forskning i svensk kontext pekar Skolinspektionen ut övergången från årskurs 6 till årskurs 7 som den mest kritiska i den svenska grundskolan. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om specialpedagogens roll samt faktorer i övergångsprocessen som möjliggör och försvårar goda övergångar för elever mellan årskurs 6 och 7. Studien utgår från den sociokulturella teorin med begreppen artefakter, medierande verktyg, proximala utvecklingszonen och scaffolding i centrum och är av kvalitativ karaktär. Åtta lärare som alla varit delaktiga i tidigare övergångsprocesser mellan årskurs 6 och årskurs 7 har intervjuatsgenom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet har därefter analyserats genom en innehållsanalys och resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning. Vi kan därför dra slutsatsen att trots att det saknas forskning inom den svenska kontexten rörande övergångenfrån årskurs 6 till 7 kan vi se att problem vid skolövergångar är generella och gäller alla övergångar oavsett var och när de sker.

Studien syfte är att undersöka hur gymnasieelever i behov av stöd beskriver delaktighet vidövergången mellan högstadiet och gymnasiet. Övergångar kan generellt utmana elever ochupplevas som en komplex situation för den som befinner sig mitt i processen med att bytaskola eller stadium. Genom att ta del av och lyfta fram elevernas egna beskrivningar av bytetfrån ett stadie till ett annat har vi som ambition att bidra till förbättrad organisation ochplanering av de rutiner som omger övergångsprocessen i skolan. Studien har antagit enkvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer vilka genomförts med eleversom går första året på gymnasiet.I resultatet framkommer en ganska samstämmig bild av elevernas beskrivningar kringövergången mellan grundskolan och gymnasiet. Eleverna beskriver “någonting skriftligt” somskickas till mottagande skola och de antar att detta skriftliga innehåller information kringdiagnos och stödbehov. Vidare beskrivs brist på information och delaktighet i processen vilketskapar oro och osäkerhet. Det egna ansvaret kring att förklara och tydliggöra sina behov förlärare på den mottagande är framträdande. De framgångsfaktorer som är tydliga studien, iövergången mellan skolformerna, är enskilda lärares betydelse och till viss del det egnaansvaret i själva processen. Utifrån resultatet kan vi konstatera att övergången mellangrundskolan och gymnasiet är ett område med utvecklingspotential och relevant attuppmärksamma för fortsatt forskning.

Bjernryd, Charlotte & Thörn, Nina (2014) Samverkan vid övergången från förskola till särskola –sex aktörers olika perspektiv. (Collaboration during the transition from preschool to special school –six actors different perspectives). Specialpedagog programmet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga olika aktörers perspektiv på samverkan vid övergångar mellan förskola och särskola. Våra två huvudfrågor har varit; Vilken syn har olika aktörer på övergången mellan förskola och särskola? Vilka hinder och möjligheter finns enligt aktörerna avseende samverkan?Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats där vi intervjuar sex aktörer med olika roller i samverkan vid övergångsprocessen; en specialpedagog från barnhabiliteringen, en specialpedagog från förskolan, en pedagog från förskolan, en speciallärare från särskolan, en rektor för särskolan, samt en aktör från särskolans resursteam. Teori: Vi har i vår studie valt att använda Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell och systemteorin för att tolka våra resultat. Resultat/analys: Resultatet och analysen är indelat i tre gemensamma delar; Samverkan- process och riktlinjer, möjligheter och hinder samt vårdnadshavares delaktighet. Våra resultat visar på en genomgående positiv inställning till samverkan hos aktörerna. När det kommer till erfarenheter kan vi dock se vissa skillnader utifrån aktörernas olika yrkesperspektiv. Aktörerna har olika uppdragsgivare och arbetar utifrån olika fokus, därav skiljer sig deras erfarenheter och uppfattning av hur samverkan fungerar. Det framkommer även att vårdnadshavare har stor delaktighet i övergångsprocessen. Nyckelord: förskola, samverkan, specialpedagog, särskola, vårdnadshavare, övergångar.

Briland, Elisabet & Prytz, Camilla (2009) Hur fungerar övergångarna förskola – förskoleklass – skola; Med fokus på barn i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter (Routines for the transitions between preschool and school with a special focus on children at-risk for dyslexia). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskolaVårt syfte är att fördjupa oss i hur övergångarna mellan förskola, förskoleklass och skola fungerar för de barn som ligger i riskzonen för att få läs- och skrivsvårigheter. Vi ställer oss frågan hur man kan underlätta övergångarna mellan förskola – förskoleklass – skola så att detta fungerar optimalt för alla barn, men särskilt för de barn som ligger i riskzon för att få problem med sin läs- och skrivutveckling.Vi har använt oss av den kvalitativa forskningsintervjun som undersökningsform och den kvantitativa metoden genom att skicka ut enkäter. Vi har utfört sex intervjuer, i två olika kommuner, en landsortskommun och en storstadskommun. Två intervjuer med förskollärare i förskolan, två med förskollärare i förskoleklass och två med lärare i årskurs 1. Vi har även tagit kontakt med 20 rektorer/biträdande rektorer i två kommuner, och bett dem besvara en enkät.Vi har fått fram i vår studie att de två kommunerna där vi gjort vår undersökning, satsar väldigt olika på förebyggande arbete gällande barn med språkstörning/läs- och skrivsvårigheter. Landsortskommunen satsar mer på förebyggande arbete, de har satsat mer resurser och förebygger lägre ner i åldrarna än vad storstadskommunen gör. Att satsa på tidigt förebyggande arbete är helt i linje med den forskning vi har tittat på i våra litteraturstudier. Nyckelord: Läs- och skrivsvårigheter, riskzon, språkstörning, övergångar.

Ungas övergångar har under de senaste decennierna blivit en alltmer komplex fråga. Samtidigt som arbetsmarknaden är i behov av yrkesgymnasiala kompetenser är samhället i hög grad högskoleorienterat med individer som väljer allt bredare för att ha många valmöjligheter. Trots att flertalet elever som gör sitt gymnasieval väljer bort yrkesprogram så är de elever som väljer yrkesprogram en grupp som vanligtvis stannar inom valt yrkesfält. Däremot finns det en mindre grupp yrkesprogramselever som läser vidare till högre studier. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur individer med yrkesgymnasial bakgrund upplevt övergången till högre utbildning samt på vilka sätt deras omgvining varit drivande i deras val att läsa vidare. Studien utgår från en kvalitativ metod och baserar insamlat empiriskt material på Bourdeius teoretiska ramverk inom kulturellt kapital, habitus och fält. Resultaten som framkommit visar att högre studier var en strävan redan innan påbörjade yrkesgymnasiala studier. Omgivningen visade i hög grad influera valet av studier och beslutet att läsa vidare, där föräldrar var en överrepresenterad grupp. Studien visar även att en akademisk hemmiljö inte nödvändigtvis genererar en påtryckning att studera vidare. Slutligen visar studien att yrket respondenterna var utbildade inom inte upplevdes som ett beständigt arbetsliv, vilket var en drivkraft i väljandet av högre studier.