Sammanfattning   Asserborn, Jeanette & Flemming, Marie (2021). Perspektiv på språklig sårbarhet i övergången mellan förskola och skola. Specialpedagogprogrammet, Fakulteten för lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Barn med en språklig sårbarhet måste då de är runt sex år gamla göra en övergång från förskolan till skolan. Olika språkliga insatser görs för dessa barn i förskolan och kommer att göras i förskoleklassen. Dessa insatser vill vi identifiera. Forskning visar på bristande informationsöverföring mellan förskolan och skolan. Den sekretess som råder mellan förskolan och skolan försvårar för pedagogerna att delge varandra de språkliga insatser som gjorts och kommer att göras. Informationsöverföringen riskerar därför att bli bristfällig. Detta kan leda till att barn med språklig sårbarhet inte får adekvat stöd i skolan. Vi ser att här finns en kunskapslucka att fylla då vi tror att mer kunskap kring detta kan gynna barn med en språklig sårbarhet. Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande uppsats är att identifiera en variation av tidiga språkinsatser i förskolan och i förskoleklass och att ta reda på vilka uppfattningar och erfarenheter olika professioner har om hur förebyggande arbete kan bedrivas för att underlätta språkutvecklingen för elever i språklig sårbarhet. Uppsatsen syftar även till att ta reda på hur pedagogerna arbetar med övergången för de här barnen och vilken informationen är som överförs mellan de här skolformerna, gällande barn i språklig sårbarhet. Frågeställningarna i den här studien är: Vilken variation av olika arbetssätt beskrivs av lärare i förskolan respektive förskoleklass av tidiga språkinsatser hos barn i språklig sårbarhet? Vilka uppfattningar och erfarenheter har olika professioner om hur förebyggande arbete kan bedrivas för att underlätta för barn språklig sårbarhet? Vilken variation av olika arbetssätt beskrivs för att underlätta övergången mellan förskola och skola och vilken information anser de är relevant att föra över, för barn i språklig sårbarhet?     Teoretisk utgångspunkt Studiens teoretiska utgångspunkt är olika specialpedagogiska perspektiv. Det relationella perspektivet vilket beskrivs ur två olika synvinklar. Det kategoriska perspektivet, dilemmaperspektivet, salutogena perspektivet och organisations- och systemperspektivet.   Metod Insamling av empirin genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med två barnskötare i förskolan, en förskollärare i förskolan, två förskollärare i förskoleklass, en lärare i förskoleklass, en specialpedagog kopplad till arbetslaget i förskolan, en specialpedagog i ett centralt team och en specialpedagog med logopedutbildning som arbetande i skolan. Insamlat material har bearbetats, kategoriserats och analyserats genom en innehållsanalys.   Resultat I resultatet belyser informanterna en mängd variationer av olika språkinsatser för barn i språklig sårbarhet. Vikten av att barnet kan göra sig förstådd och ingå i den sociala gemenskapen var något som framkom som betydande. För att nå hit är det nödvändigt att tillrättalägga miljön runt barnet. Om detta arbete lyckas, blir barnet inte längre språkligt sårbar. Informanterna kopplar språklig sårbarhet till pedagogiken och lärmiljön. Det handlar om att utforma en lärmiljö som är språkligt kommunikativ. Informanterna ger olika exempel på hur de arbetar med detta. Framgångsfaktorerna hos barnet är något som de menar måste hittas. Dessa framgångsfaktorer är den information som belyses som de mest betydande att överföra i övergången mellan förskola och skola. Pedagogerna efterlyser alltså ingen information på detaljnivå utan endast framgångsfaktorerna. Denna information behövs för att kunna arbeta vidare med barnet. Dilemmat då sekretesslagen hindrar information från att överföras utan vårdnadshavarnas godkännande belystes. Men även hur pedagogerna arbetar för att vårdnadshavarna ska ge detta godkännande genom att förtroende skapas. Pedagogerna pratar mycket om vikten av att skapa relationer i övergången. Detta relationella arbete leder till att barnet har lättare för att nå framgångar gällande den språkliga utvecklingen. Även organisatoriska förutsättningar framkom som väsentliga för övergångsarbetet. Finns dessa leder de i förlängningen till skolframgångar för barnet.   Specialpedagogiska implikationer En specialpedagogisk implikation som åskådliggörs är vikten av att tidigt hitta rätt stöd och anpassningar till barn i språklig sårbarhet. Ytterligare en implikation är betydelsen av att i övergången mellan förskola och skola belysa barnets framgångsfaktorer men också att samarbeta med vårdnadshavarna för att barnet ska få de bästa förutsättningarna.

Förskoleklassen är sedan 2018 en del av den obligatoriska skolan och skolplikten börjar sedan dess att gälla från den hösten det året barnen fyller sex år. FNs barnkonvention blev lag 2020 vilket förpliktigar Sverige att följa den. Syftet med studien var att se hur övergången mellan förskola och grundsärskola ser ut för de barn som beskrivs som avvikande i förskolan. Syftet var också att undersöka hur förskolans sätt att problematisera normalitet och avvikelser påverkar barnens placering och på vilket sätt barnens röst synliggörs i det. Detta är en kvalitativ fallstudie där röster från förskola, grundsärskola och hemmet synliggörs genom semistrukturerade intervjuer för att belysa deras olika perspektiv. Resultatet i denna studie visar att det inte var förskolan som var drivande i den kommande grundsärskoleplaceringen utan vårdnadshavaren. Resultatet visar också att barnets röst och tankar konsekvent saknas och inte fångas upp eller tillvaratas någonstans i processen. Barnet anses vara för litet och görs inte delaktigt i processen.

Syftet med studien är att undersöka hur vårdnadshavare, som för första gången lämnar sitt barn på fritidshemmet, ser på fritidshemmets verksamhet samt vilka uppfattningar och kunskaper de har om de fyra målen i läroplanen. Vi ville även undersöka eventuella likheter och skillnader mellan vårdnadshavarna och läroplanens fyra mål.  För att undersöka detta användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex vårdnadshavare vid två skolor. Resultatet som analyserades utifrån sociokulturell teori visade att barnen tillsammans med andra skulle utveckla sitt lärande inom de olika målen. Språk och kommunikation är ett viktigt verktyg i interaktionen med andra och i de olika aktiviteterna som barnen är delaktiga i på fritidshemmet ansåg vårdnadshavarna. Studien visade på att vårdnadshavarnas förväntningar på fritidshemmets verksamhet stämmer väl överens med vårt uppdrag utifrån läroplanen. Trots att kunskap om läroplanens skrivningar inte fanns hos alla vårdnadshavarna visade resultatet att vårdnadshavarnas förväntningar på fritidshemmets verksamhet stämmer väl överens med fritidshemmets uppdrag.

Mellan gymnasiestudier och vidare studier uppstår en institutionell brytpunkt. Förmågan att hantera en brytpunkt är olika men individer med neuropsykiatriska nedsättningar har särskilt svårt att ta sig igenom brytpunkter och efterföljande övergångar utan stöd. Syftet med den här studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelser av vägledningen av elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, i brytpunkten mellan gymnasiestudier och vidare studier. Detta undersöks i form av tre frågeställningar om förutsättningar, arbetssätt och utvecklingsområden. Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts och sedan bearbetats och analyserats genom tolkning av de teman och mönster som har kunnat utläsas. Pågående och tidigare forskning, Careership-teorin samt begreppet self-efficacy har använts i resultatanalysen av empirin. Resultatet visar att förutsättningarna för vägledningen skiljer sig åt mellan skolor och kommuner och att kompetensen att använda framgångsrika arbetssätt är hög, men att strukturerade övergångsstrategier saknas. Andra utvecklingsområden berör exempelvis behovet av nationella styrdokument och utbildningsinslag om vägledning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Denna studie har som mål att undersöka behov av och efterfrågan på vägledning inom vuxenutbildning ur studie- och yrkesvägledares och lärares perspektiv. Empirin samlades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fyra vägledare och fyra lärare på olika vuxenutbildningsenheter ställde upp på intervjuer. Materialet som samlades in analyserades med hjälp av Hodkinson och Sparkes Careershipteori samt Supers teori om yrkesmässig utveckling. Materialet har även analyserats utifrån tidigare forskning kring vägledning, till exempel forskning om hot and cold knowledge i valprocessen. De viktigaste resultaten visar att vuxna och unga vuxna först och främst efterfrågar direkt vägledning och önskar sig tydlig matchning mot arbetsmarknaden. Vidare visar resultatet att studie- och yrkesvägledares arbete inom vuxenutbildning har en väsentlig betydelse för att flödet mellan arbetskraften och arbetsmarknaden ska fungera. Studien visar även att studie- och yrkesvägledare har en kompensatorisk roll för nyanlända elever. Deras avsaknad av kunskaper om svenskt utbildningssystem och arbetsmarknad innebär att studie- och yrkesvägledare ofta är den enda länken de har att förlita sig på inför vidare studier och arbetsmarknadsetablering. Alla respondenter upplever vägledning på Vuxenutbildning som en av de centrala uppgifterna för denna utbildningsenhet. / The aim of this study is to investigate the need and demand for career guidance within adult learning from an occupational guidance, career advisor and teacher’s perspective. The empirical data was collected using semi-structured interviews. Four guidance counsellors and four teachers at different adult learning institutes agreed to be interviewed. The collected information was analysed with the help of Hodkinson and Sparkes’ Careership Theory as well as Super’s Teory of Vocational Development. The information was also analysed based on previous research around career guidance such as research about “hot” and “cold” knowledge in the decision-making process. The most important result that became apparent was that adults and young adults have a need for direct career guidance and want to be matched with labour market needs. Furthermore, the result shows that the work of occupational guidance and career advisors is significantly important for the flow between labour and the labour market. An additional aspect that the study highlighted was the compensatory role that occupational guidance and career advisors have for newly arrived pupils. Their lack of knowledge of the Swedish educational system and labour market means that career advisors are often the only link they have to confide in on their way to further studies and introduction to the labour market. All respondents believe that career guidance at an adult education institute is one of the central duties of the educational institute.

Denna studie undersöker hur flickor som går högskoleförberedande program på gymnasiet ser på det stöd de får i skolan och hur de kan visa och få sina stödbehov tillgodosedda i övergången mellan grundskolan och gymnasiet. Syftet är att bidra med kunskap om övergången mellan grundskola och gymnasium för flickor som befinner sig i behov av stöd kring sin skolgång och hur denna kunskap kan bidra till att flickor får sina stödbehov tillgodosedda. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en hermeneutisk metod och engenusteoretisk utgångspunkt. Genom ett elevperspektiv studeras vad forskning och flickorna som intervjuats kan bidra med för vidare forskning och för att ur ett specialpedagogiskt perspektiv bidra till skolutveckling och en förändrad skolpraktik. Detta för att flickorförhoppningsvis får sina stödbehov tillgodosedda under sin skolgång och framför allt i övergången mellan grundskolan och gymnasiet. Forskningen kring detta beskriver hur flickor i behov av stöd missgynnas av både undervisningens utformning, relationen till läraren och behovet av att känna att man passar in. Forskningen i denna text beskriver hur elever i behov av stöd i högre grad än pojkar är beroende av ett fungerande samarbete och goda relationer för att nå skolframgång och hur flickors stödbehov uppmärksammas senare under skolgången. Resultatet visar att den forskning som finns till stor del är överensstämmande med de resultat som vår studie. Studiens resultat visar att flickorna känner att de av relationella skäl behöver dölja sina behov och att deras stödbehov ofta uppmärksammas sent under skolgången. Relationer spelar även en stor roll för flickornas motivation och möjlighet att klara sin skolgång. Däremot, i kontrast till det forskningen beskriver, berättar flickorna om hur stort ansvar de lägger på sig själva för att få stöd och att de ofta inte vet hur de kan påverka skolan och undervisningen för att möta sina behov även om de själva har kunskaper om hur de skulle vilja få stöd. Detta tyder på att kunskapen kring övergången mellan grundskola och gymnasium för flickor i behov av stöd är viktig för att kunna bidra till att flickor får sina stödbehov tillgodosedda under sin skolgång.

Studien syfte var att se på förutsättningarna för övergången från gymnasiesärskola till vuxenlivet för elever som går sista året. Hur förbereds eleverna inför yrkes- och vuxenlivet när skolan närmar sig ett slut? Eleverna utgör en grupp som riskerar att inte få det stöd de behöveroch behöver fångas upp inför övergången. Studien består av kvalitativa intervjuer med elever, föräldrar och olika professioner i skolan. Bronfenbrenners ekologiska systemteori bidrog till att förstå vilka faktorer som har betydelse för elevens möjligheter i övergången och vad som påverkar i samspel i olika miljöer. Även Nordfors Nilssons förmågecirkel som handlar om ansvar, kommunikation, reflektion, kreativitet och samarbete användes för analys av data. Resultatet visar att eleverna inte riktigt har uppfattat eller förstått sin egen förberedelsetid i skolan. De vet att de varit delaktiga i valet för APL-platser, att detta utgått från deras egna intressen och de beskriver att vissa platser inte var lämpliga utifrån deras förmåga. Störst oro framkom i samtal med föräldrar. De funderade över vad händer efter skolan när trygghet och nätverket runt eleven försvinner? Lärarna lyfte att läroplanens centrala innehåll för eleverna var svårtolkat och behövde omvandlas till så vardagsnära och konkreta aktiviteter som möjligt för eleverna och förklaras för att de skulle förstå nyttan av dessa. Kuratorerna stöttar eleverna i att skriva ansökningar och ge information om vad som skulle hända efter skolan. En skola använde metoden ADIS och ROS (förberedelse för vuxenlivet). I projektet SamSTART skapas en trygghet för eleverna inför ett första besök på arbetsförmedlingen. Studien bidrar medkunskap för yrken involverade i förberedelser för elever inför vuxenlivet.

Studie- och yrkesvägledning utgör en central funktion för introduktionsprogrammens elever redan på gymnasiet. Men intresset för karriär och vägledning är ofta litet. Forskning visar att det kan vara en effekt av att det finns brister i kompensatoriskt stöd från skola och vägledning där faktorer som dålig självkänsla, psykisk ohälsa och otillräckligt stöd till elever med NPF-diagnoser ofta är vanliga bland dessa elever. Brytpunkten efter gymnasiet är en viktig händelse där både hämmande och främjande faktorer påverkar övergången till vidare studier för introduktionsprogrammets elever och tidigare studier visar att intresset för vägledning blir viktigare för deras karriärval. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vägledares erfarenhet och upplevelser av vägledning och övergången till vuxenutbildningen för elever som gått de olika introduktionsprogrammen på gymnasiet. Detta undersöks i två frågeställningar där den ena är: Faktorer som främjar eller hämmar (motivationen) till vidare studier på vuxenutbildningen och den andra frågeställningen utforskar hur vägledare på vuxenutbildningen använder karriärteorier och modeller i vägledningen av dessa individer. För att besvara studiens frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor till nio verksamma studie- och yrkesvägledare. Tidigare forskning, styrdokument och begrepp från karriärteorierna Careershipteorin och SCCT har använts i resultatanalysen av empirin. Studiens resultat visar att det kompensatoriska stödet från skola och vägledning är en viktig faktor som ofta brister, främst för elever från introduktionsprogrammet. Det visar sig också att det kompensatoriska stödet skiljer sig mellan olika skolformer. Valfriheten på vuxenutbildning är en viktig främjande faktor för dessa individers motivation att studera vidare samtidigt som det egna ansvaret på vuxenutbildningen kan bli för stort.Andra resultat påvisar att karriärteorier sällan används som analysram i vägledningssamtal utan i stället används karriärmodeller och metoder som stöd i vägledningsprocessen.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka skolpersonals upplevelser och utmaningar gällande övergångar för elever till, inom och från grundsärskolan. Genom att besvara forskningsfrågorna är målet att kunna förtydliga vilka framgångsfaktorer kontra riskfaktorer skolpersonalen upplever vid en övergångsprocess. Som datainsamlingsmetod valdes en triangulering bestående av en digital enkätundersökning samt tre fokusgruppsintervjuer. Urvalet till såväl den digitala enkätundersökningen samt fokusgruppsintervjuerna riktades mot personal på förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. Analys av data har skett med stöd av den salutogena teorin (Antonovsky) samt transfer. Resultatet av enkäten visar att flertalet av deltagarna framför allt önskar få tillräcklig med tid för att hinna med förberedelser inför en övergång. Samtalen i fokusgrupperna handlar om framgångsfaktorer kontra riskfaktorer som deltagarna upplevt under de övergångar de varit delaktiga i. Studiens resultat är intressant för skolpersonal samt verksamma lärare inom grundskola, grundsärskolan och gymnasiesärskola, speciallärare, specialpedagoger och även personal som arbetar på förskola. Nyckelord: framgångsfaktorer och riskfaktorer, intellektuell funktionsnedsättning, salutogent perspektiv, transfer, övergångar grundsärskola/grundskola.

Syftet med denna intervjustudie är att få ett inifrånperspektiv på respondenters upplevelser av skolgång i särskild undervisningsgrupp och deras upplevelser av övergången till stor klass. Respondenterna var placerade i en särskild undervisningsgrupp med inriktning på funktionsnedsättningen Aspergers syndrom. Studien belyser skillnader och likheter i deras upplevelser av gruppen, den stegvisa övergången till stor klass och övergången till gymnasiet. Respondenterna beskriver vilka svårigheter de mötte och vilka strategier de använde för att överkomma dem. Resultatet visar att deltagarna tog sig an utmaningen att komma tillbaka till stor klass på väldigt olika sätt beroende på hur tidigare skolgång hade sett ut och variationen i individuella förutsättningar. En viktig förutsättning för att det skulle fungera var att övergången gjordes stegvis med ett eller ett par ämnen i taget och att personal från den särskilda undervisningsgruppen medverkade och var ett stöd den första tiden i klassen. Det gjorde förändringen hanterbar och känslan av att lyckas med framförallt studierna i de ämnen de började med höjde självförtroendet att ta fler ämnen i klassen. Utmaningar och utveckling gick hand i hand allteftersom de vågade, ville och klarade mer och ville få ta del av det som alla andra får vara med och lära sig i den stora klassen. Det stora sociala sammanhanget var svårare att bli en del av delvis på grund av funktionsnedsättningen men också att de kom in i redan etablerade klasser där grupper och vänskap gick långt bak i tiden. Den sociala inkluderingen blev däremot mer påtaglig vid övergången till gymnasiet. De fick möjlighet att lära av och reflektera över erfarenheterna från stor klass och använda dem i en ny situation, på en ny plats, med nya människor och bli en inkluderade i en klass.