Studiens problemområde behandlar konflikthantering mellan barn på förskola och förskoleklass ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka hur pedagoger som arbetar med 4-6-åringar i förskola och förskoleklass hanterar och förhåller sig till konflikter mellan barn ur ett genusperspektiv. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på sex stycken lärarintervjuer med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Studiens reslutat visar att pedagogerna arbetar med konflikthantering genom att försöka förmedla goda konflikthanteringsstrategier så att barnen får redskap att lösa sina konflikter själva. Pedagogerna är medvetna om att deras egna handlingar påverkar barnen, samtidigt som det framkommer att pedagogerna tror att de omedvetet bemöter barnens konflikter olika beroende på om det var flickor eller pojkar inblandade.

Sällan har ett litet ord på tre bokstäver skapat så stor debatt som hen gjort det senaste året. Begreppet är inte nytt, men har fått en nytändning i och med lanseringen av barnboken Kivi och monsterhund (Lundqvist 2012) som använder ordet flitigt. Forskning om begreppets betydelse ur genussynpunkt är föga utredd och det är svårt som blivande lärare att veta hur man ska ställa sig till det. Detta är en undersökning av sju aktiva lärares inställningar till genusarbete och det könsneutrala pronomenet hen i förskola och förskoleklass. Undersökningen är en kvalitativ studie, där intervju använts som metod och respondenternas svar sammanställts för att synliggöra gemensamma tendenser. De tendenser som går att skönja i de intervjuade lärarnas svar är att genus och jämställdhet ses som självklara ämnen att arbeta med, om än på olika sätt. Konkret hur detta görs är dock svårare att få svar på. Inställningen till hen däremot är främst negativ hos samtliga intervjuade lärare. Några av dem börjar dock reflektera över ordets användbarhet och konstaterar att okunskap är en stor anledning till den negativa inställningen. I lärarnas utsagor framkommer att begreppet hen upprör gamla rotade normer angående kön, eftersom det främsta argumentet är att "vi är pojkar och flickor", ett tillstånd som inte går att ändra. Detta tillsammans med medias ironisering av hen kan anses vara två bidragande orsaker till att begreppet inte etablerats i det svenska språket och inte heller antagits som ett användbart begrepp i förskoleverksamhet i vår omnejd.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare ser på estetikens betydelse för barnen i övergången mellan förskola och förskoleklass. För att få svar på syftet skapades tre frågeställningar: Hur tänker lärarna kring estetik i sitt arbete med barnen? Hur ser lärarna på sitt arbete med barnen i övergången mellan förskola och förskoleklass? Vad anser lärarna är angeläget med att använda estetik i övergången mellan förskola och förskoleklass? Utifrån frågeställningarna formulerades  sju öppna intervjufrågor (se intervjuguide, bilaga B). Dessa intervjufrågor ställdes till fyra verksamma lärare i både förskola och förskoleklass. Undersökningsinstrumentet som användes var semistrukturerade personliga intervjuer.  Ett av resultaten i denna studie visar hur estetik omedvetet eller medvetet används i övergången mellan förskola och förskoleklass för att göra övergången så mjuk som möjligt och för att barnen ska känna sig hemma och trygga i den nya miljön. Ett annat resultat visar hur estetik kan öka barnens självkänsla och självförtroende och hur tidsbrist är en stor utmaning för lärarna med arbetet med estetik i övergång.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare verksamma i förskola och förskoleklass upplever sin genusmedvetenhet samt hur de säger att de konkretiserar arbetet i verksamheten. Studien syftar även till att undersöka vilka likheter och skillnader som finns representerade i de två olika verksamheterna vad gäller genusmedvetenhet. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med förskollärare verksamma i förskola samt förskollärare verksamma i förskoleklass. Materialet analyserades utifrån tematisk analys och bearbetades med utgångspunkt ur ett genusteoretiskt och sociokulturellt perspektiv och dess centrala begrepp.I studiens resultat framkom att det fanns likheter och skillnader i de båda institutionerna i förskollärarens syn på genus samt hur de säger sig konkretisera genusmedvetenheten i verksamheterna. Resultaten indikerar på att det finns en medvetenhet och ett intresse kring genus i de båda institutionerna men det framgår att förskollärare verksamma i förskola tenderar att arbeta mer genusmedvetet samt att arbetet genomsyrar deras verksamhet på ett mer naturligt och konkret sätt. Förskollärare verksamma i förskoleklass utrycker istället en avsaknad av ett mer konkret arbetssätt kring genus då de uppger att arbetet inte ges tillräckligt stort utrymme i skolan.

Denna studie avser belysa pedagogers formuleringar gällande barn i behov av särskilt stöd vid övergången mellan förskola och förskoleklass. Syftet är även att belysa hur barnet konstrueras av pedagogernas formuleringar i övergångsprocessen. Information gällande barn i behov av särskilt stöd bör överföras mellan verksamheterna vid övergången för att försäkra sig om väl grundade arbetssätt i barnens fortsatta skolgång. Hur denna information överförs blir en viktig aspekt att beakta eftersom de språk som används gällande barnen är betydelsebärande för hur de konstrueras i övergångsprocessen. Vi utgår från en post-strukturell syn på subjektet vilket innebär att subjektet befinner sig i ständig tillblivelse och denna tillblivelseprocess påverkas av den makt som finns i språket. Den specialpedagogiska forskningen är indelad i två perspektiv det relationella och det kategoriska. Dessa perspektiv bär med sig olika förklaringsmodeller gällande barn i behov av särskilt stöd. Studiens resultat baseras på en observation av ett överlämningssamtal gällande ett barn i behov av särskilt stöd. De formuleringar som användes analyserades utifrån den påverkan de olika specialpedagogiska perspektiven samt styrdokumenten tolkades ha på samtalets formuleringar. Resultatet indikerar att förskoleklassrepresentanten påverkades mer av det kategoriska perspektivets förklaringar och förskolerepresentanten tolkades mera påverkad av de relationella perspektivet. Vidare ser vi att barnet positionerades genom språket som avvikande från normen både gällande barn i behov av särskilt stöd samt normalstörda barn. Observationen visade att samtalet inte dokumenterades, av detta drar vi slutsatsen att de formuleringar som används och hur de tolkas i överlämningssamtalet inte i efterhand kan analyseras och reflekteras. Att ha en dokumentation, att som grupp reflektera utifrån, kan motverka en godtycklig syn på barnet som överlämnas samt vilka anpassningar som bör göras för att underlätta för barnet

Abstract The purpose of this work is to contribute knowledge about the transition of children from preschool to preschool classes. The experiences of pedagogical staff, parents and children are described, based on four deepening questions. The questions are about what the actors experience as positive and what the difficulties were in the transition process, and they also cover the differences of children and collaboration between actors. The method consists of qualitative interviews with parents, children, and pedagogical staff. The interviews concern the experiences of transition from the different actors. The results show the importance of a solid transition plan, the emphasis on good first contact between pedagogical staff and children, and a good parent-teacher relationship. Meetings concerning the handover between parents and pedagogical staff, and the opportunity for children to visit their new school before the school start, are also important factors for a good transition. What is seen as problematic is the lack of time for teachers to visit the children in preschool and preschool classes, difficulties to find suitable times for teacher meetings between preschool and preschool classes and the responsibility of the meetings concerning the handover. Children are different, and adapting the handover to each individual is important. The teachers responsible for the preschool classes need to get information regarding the children from preschool teachers and parents. The conclusions are that work regarding transition is important for parents and children’s security, and that a close cooperation between parents, children, and pedagogical staff is central. This way, experiences, perspectives, and knowledge of the individual child can be shared. Key words: differences of children, preparative work, collaboration, transition from preschool to preschool class. / Sammanfattning Examensarbetets syfte är att bidra med kunskap om processen vid barns övergång från förskola till förskoleklass. Arbetet beskriver erfarenheter hos pedagogisk personal, föräldrar och barn. Fyra frågeställningar har formulerats för att fördjupa syftet. Frågorna handlar om vad aktörerna ser som positivt och problematiskt i övergången, samt barns olikheter och samverkan mellan aktörerna. Metoden i den här studien är kvalitativa intervjuer med föräldrar, barn och pedagogisk personal. Intervjuerna berör de olika aktörernas tankar och erfarenheter av övergången. Resultatet visar att det som är positivt i övergången är en tydlig övergångsplan, bra första kontakt mellan pedagogisk personal och barn samt en trygg föräldra- och lärarrelation. Överlämningssamtal mellan pedagogisk personal och föräldrar och att barnen i förväg får besöka den nya skolan är också viktiga moment i övergången. Det som ses som problematiskt är lärarnas tidsbrist för att besöka barnen i förskola och förskoleklass, mötestider mellan lärare inom förskola och förskoleklass samt ansvaret för överlämningssamtalet. Barn är olika och att anpassa övergången efter individen är viktigt. Lärarna för förskoleklasserna måste få information om barnen från förskola och föräldrar. Slutsatserna är att arbetet i övergången är viktigt för föräldrar och barns trygghet samt att samarbete mellan föräldrar, barn och pedagogisk personal är betydelsefullt. Detta för att lära av varandras verksamheter, erfarenheter, synsätt och framförallt få kunskap om det enskilda barnet. Nyckelord: barns olikheter, förberedande arbete, samverkan, övergången förskola till förskoleklass.

Vid övergångar från förskola till förskoleklass ses samverkan och kommunikation mellan de olika verksamheterna ofta som centralt för att barns tidigare erfarenheter och kunskaper ska tas till vara. Men vad har förskollärarna och lärarna för perspektiv och förväntningar på vilka förmågor som barnen bör ha med sig i övergången mellan förskola och förskoleklass? Och vad bör ingå i kommunikationen och samverkan vid övergången? Studiens syfte är att belysa och bidra med kunskap om förskollärares förväntningar på barns förmågor samt vilken kommunikation och samverkan som bör finnas i övergången mellan förskola och förskoleklass. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från tre förskolor och tre förskoleklasser insamlades relevant empiri utifrån intervjufrågor med utgångspunkt från våra forskningsfrågor. Svaren transkriberades, analyserades, kategoriserades och teman bildades utifrån forskningsfrågorna. Förskollärarna och lärarna har olika förväntningar på förmågor som barnen ska ha med sig i övergången från förskola till förskoleklass. Samtidigt finns det en enighet kring vikten av god kommunikation och samverkan mellan de olika verksamheterna. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att det är viktigt utifrån ett förskollärarperspektiv och ett lärarperspektiv att det finns en god kommunikation och tydlig struktur mellan förskollärare i förskolan och lärare i förskoleklassen vilket gynnar övergången mellan de båda verksamheterna.

The aim of the study is to investigate a selection of picture books about the start of school to see how children's transitions from preschool to preschool class are depicted. This is to further investigate whether picture books can be used as a complement to transition activities. Through this study, we aim to gain more knowledge about whether the books in the study could serve as a complement to transition activities.  In total, six picture books have been processed using close-up reading as a method and the developmental ecological niche theory. Previous research shows that the transition between preschool and preschool class is a problem area where there are major shortcomings in the interaction between these different activities. Therefore, the study aims to investigate a transitional activity without collaboration requirements for the activities. The results show that the characters in the picture books place the greatest emphasis on the community rather than the teaching and education in school. The social interaction and emotions are close in the plot and are difficult to distinguish as they often reflect each other. / Syftet med studien är att undersöka ett urval av bilderböcker om skolstarten för att se hur barns övergångar från förskola till förskoleklass skildras. Detta för att vidare undersöka om bilderböcker kan användas som komplement till övergångsaktiviteter. Genom denna undersökning strävar vi efter att få mer kunskap kring huruvida böckerna i studien skulle kunna fungera som ett komplement till övergångsaktiviteter. Totalt har sex bilderböcker bearbetats med hjälp av närläsning som metod och den utvecklingsekologiska nischteorin.  Den tidigare forskningen visar att övergången mellan förskola och förskoleklass är ett problemområde där stora brister finns i samverkan mellan dessa olika verksamheter. Därav eftersträvar studien att undersöka en övergångsaktivitet utan samverkanskrav för verksamheterna.  Resultatet visar att karaktärerna i bilderböckerna lägger störst vikt vid gemenskapen snarare än undervisningen och utbildningen i skolan. Det sociala samspelet och känslor ligger nära i handlingen och är svåra att särskilja då de ofta återspeglar varandra.