Syftet med studien var att undersöka hur förskolor presenterar sin pedagogiska verksamhet på sina hemsidor. I undersökningen studerades förskolor med olika styrelsesätt, uppdelade i bolagsdrivna, förenings- och idédrivna och kommunala förskolor. Undersökningen bygger på teorier om diskursanalys, och är utförd med diskursanalys som metod.   Sedan det blev möjligt för andra aktörer än kommuner att bedriva förskoleverksamhet, finns förskolan på en marknad som är utsatt för konkurrens, liksom andra marknader. I studiens resultat blev det tydligt att det är vanligt att förskolor med andra styrelsesätt än kommunala, fokuserar mer på marknadsföring än på information på sina hemsidor. l Hemsidorna som representerar förskolor som drivs av företag eller bolag har tydligt fokus på föräldrar och barn som kunder, medan hemsidorna tillhörande kommunala och förenings- och idédrivna förskolor fokuserar mer på att ge information om verksamheten.   Det är vanligt att förskolor, oavsett styrelseform, utvecklar inriktningar och nischer för att specificera verksamheten, och göra den attraktiv för dem som söker information på förskolornas hemsidor. Detta gör tydligt att förskolorna anpassat sig till den rådande marknadsanpassningen, där man måste vara tydlig med vad verksamheten innehåller, och gärna särskilja sin verksamhet från andra förskolors. Alla förskolor i Sverige är ålagda att följa läroplanen, Lpfö98/10, men förskolorna är i stort sett fria att själva välja vilka vägar man vill gå för att uppnå målen i styrdokumentet. De undersökta förskolorna representerar ett brett spektra mellan olika inriktningar som förskolor valt för att specificera sin verksamhet på hemsidorna.

<p>Under 90-talet genomgick arbetsmarknaden stora förändringar och ungdomsarbetslösheten steg drastiskt. Arbetarklassungdomar blev mest utsatta då deras arbetsmarknad krympte. Ett glapp mellan deras möjlighetsstruktur och viljestruktur uppkom. Skolans roll är att enligt Lpf94 att bidra med anpassning till samhället genom att hjälpa eleverna göra väl underbyggda val inför framtiden.Därför undersöktes ungdomars syn på studier, arbete, arbetslöshet och framtiden med en intervju- och enkätundersökning vid en västsvensk småstadsgymnasieskola. Även lärarnas syn på effekterna av elevernas val och dessutom på framtiden som marknadsanpassningen av gymnasiet medfört studerades med intervjumetoden.Klassperspektivet vad det gäller syn på arbetslöshet saknas vid detta gymnasium. Kvinnorna är dock mer oroliga för arbetslöshet än männen. Generellt ser eleverna positivt på framtiden då över 90 % har positiva framtidsvisioner. Lärarna anser att fenomen som kunskapsreducering, valstrategier och kursutbudsförändringar är effekter av skolans närmande till marknaden som ändå generellt ses som ett positivt fenomen.Sammanfattningsvis är eleverna inte begränsade av sin klasstillhörighet i sina framtidsval. Detta liksom att de oberoende av program kan se sig som kandidater till högre utbildning i framtiden. Kvinnliga elever är mer oroliga för framtidens arbetsmarknad än manliga. Detta är fenomen som kan tas tillvara i utvecklingen av den framtida skolan.</p>

Under 90-talet genomgick arbetsmarknaden stora förändringar och ungdomsarbetslösheten steg drastiskt. Arbetarklassungdomar blev mest utsatta då deras arbetsmarknad krympte. Ett glapp mellan deras möjlighetsstruktur och viljestruktur uppkom. Skolans roll är att enligt Lpf94 att bidra med anpassning till samhället genom att hjälpa eleverna göra väl underbyggda val inför framtiden.Därför undersöktes ungdomars syn på studier, arbete, arbetslöshet och framtiden med en intervju- och enkätundersökning vid en västsvensk småstadsgymnasieskola. Även lärarnas syn på effekterna av elevernas val och dessutom på framtiden som marknadsanpassningen av gymnasiet medfört studerades med intervjumetoden.Klassperspektivet vad det gäller syn på arbetslöshet saknas vid detta gymnasium. Kvinnorna är dock mer oroliga för arbetslöshet än männen. Generellt ser eleverna positivt på framtiden då över 90 % har positiva framtidsvisioner. Lärarna anser att fenomen som kunskapsreducering, valstrategier och kursutbudsförändringar är effekter av skolans närmande till marknaden som ändå generellt ses som ett positivt fenomen.Sammanfattningsvis är eleverna inte begränsade av sin klasstillhörighet i sina framtidsval. Detta liksom att de oberoende av program kan se sig som kandidater till högre utbildning i framtiden. Kvinnliga elever är mer oroliga för framtidens arbetsmarknad än manliga. Detta är fenomen som kan tas tillvara i utvecklingen av den framtida skolan.

The aim of this paper is to examine the youth library PUNKTmedis&apos; work methods to adapt itself to the youth. Improved communication with this user group is the starting point for the new work methods. We have chosen to view the increased cooperation between the library and the youth as an adjustment to market demands. We have noticed the possible existence of an antagonism between on the one hand the traditional role of the public library of adult education and on the other hand an adjustment to the market demands. Adult education and the adjustment to market demands is seen as contributing to the image of PUNKTmedis. Our theoretical starting points are New Institutionalism and Microculture. New Institutionalism illustrates how organizational ideas from the market affect the identity of PUNKTmedis. Microculture illustrates how the employees and the youth describe the enterprise based on their actual experiences. For analysis, we have used three models. Anderson and Skot-Hansen’s analytical model for the local profile of the public library is used to accentuate the conception of PUNKTmedis of the librarians and the youth. For comprehension of the communication as a work method, the analytical models of Vestheim and Klasson for librarian-user communication are used. We have performed a case study on PUNKTmedis. We have performed four interviews with focus groups of youth and librarians and a private interview with a librarian. We have also performed observations. We have found that what constitutes the unique in the identity of PUNKTmedis is a combination of market adjustment, adult education and direct communication with youth as a workmethod. As a result the youth and the employees think of PUNKTmedis as a meeting place. / Uppsatsnivå: D

Author: Niklas Johansson Director: Olle Duhlin Title: In policy and practice – a study of how the cultural policy have effected the language of two cultural institutions. Background: The swedish cultural policy’s raison d’être is to safeguard all the inhabitants right to experience culture. Since 1997 the development in the field has resulted in an economisation and commersialisation were the culture more commonly is looked upon as a mean of reaching a higher rate of employment or financial growth. The concept of cultural planning and new public management are today part of the cultural pollicy debate which in its turn has effected the goals and ways to evaluate fulfillment. Purpose: The purpose of this study is to show how the cultural policy in the swedish regions effect the language in the annual reports of the cultural institutions and how these documents have developed since 1997. This to further the knowledge of ho wchanges in the cultural policy effects the comunication of the cultural organisations. Method: This is a qulaitative study conducted in a inductivly. The empirical data consists of annual reports from two cultural organisations in Kalmar for the period 1997 to 2013 respectively. The empirical data been analysed using a discourse analythic procedure. Conclusions: The study has concluded that the organisations has worked towards a greater clearity in the way of describing their work and especially their target audience. The study has also been able to conclude that the language has changes during the period and suffered an economisation due to the changes in the cultural policy. The study has also been able to conclude that a commersialisation has emmerged in one of the studied organisations which in its turn has effected the way it conceives iself and its surondings. / Författare: Niklas Johansson Handledare: Olle Duhlin Titel: I politik och praktik – en studie av kulturpolitikens inverkan på två kulturbärande institutioner. Bakgrund: Den svenska kulturpolitikens uppgift är att värna alla människors rätt och tillgång till kultur. Sedan 1997 har dock utvecklingen gått mot en ekonomisering och marknadsanpassning där kulturen i allt högre utsträckning kommit att betraktas som ett redskap för att nå tillväxt och ökad sysselsättning. Begrepp som cultural planning och new public management har letat sig in i det kulturpolitiska samtalet vilket fört med sig att kraven på kulturen, både i avseende av mål samt hur graden av måluppfyllelse ska redovisas har förändrats.  Syfte: Uppsatens syfte är att visa på hur kulturpolitiken i Regionförbunden påverkar retoriken i kulturverksamheternas verksamhetsberättelser samt hur dessa dokument utvecklats sedan 1997, detta för att för att öka förståelsen kring hur förändringar i kulturpolitiken förändrar kulturorganisationers sätt att uttrycka sig. Metod: Detta är en kvalitativ studie som genomförts induktivt.  Det empiriska materialet består av verksamhetsberättelser för perioden 1997 till 2013 för två kulturorganisationer i Kalmar län. Arbetet med det empiriska materialet har följt ett diskursanalytiskt arbetssätt. Slutsatser: Studien har visat att organisationerna under den studerade perioden har arbetat för att nå en ökad tydlighet i sin beskrivning av verksamheten och då särskilt i beskrivningen av dess målgupper. Studien har även visat att språket i verksamhetsberättelserna har förändrats under den studerade perioden och ekonomiserats i takt med kulturpolitikens utveckling och den förändrade synen på kulturen. Studien har även visat på en marknadsanpassning där i synnerhet en av organisationerna helt förändrat synsättet på den egna verksamheten och dess omvärld.

<p>”Det finns idag dubbelt så många konstnärer än tidigare” , vilket enligt Dan Wolgers säkerligen har påverkat den mer liberala synen på företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnärer. Att det är ett annat klimat än tidigare är de flesta överens om och frågan är hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnären att verka i företagsvärlden. Uppsatsens fokus ligger på konstnärens förmåga att kommunicera, vilket även har visat sig vara den starkaste länken mellan konstnär och företagare.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnärerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras värderingar och erfarenheter överensstämmer med det teoretiska fältet inom marknadskommunikation och konst.</p><p>Vi har kunnat utläsa ett visst motstånd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstår ett hinder för konstnärer som vill använda sig av marknadskommunikation. Dock har vi, som många forskare, sett tecken på uppluckring av de äldre negativa attityderna till företagande, men att konstnären bör vara uppmärksam på att inte hamna i fel fack, vilket kan ske genom att konst massproduceras, i ett försök att nå ut till fler, men att den konstnärliga auran då går förlorad och verket blir mindre värdefullt i konstnärlig bemärkelse.</p><p>Vi ser möjligheter för konstnärer i form av ömsesidiga utbyten med företagsvärlden, då företagen har ett ökat behov av estetik, kreativitet och konstnärliga mervärden och konstnären vill kommunicera sin konst på marknaden samt kunna försörja sig på sin verksamhet. Uppenbarligen behövs det mer sådana samarbeten då konstnärer, som har blivit allt fler i Sverige, har svårt att både synas i mängden och försörja sig på sitt skapande.</p><p>Galleristen innebär en möjlighet för konstnären att kommunicera med marknaden. Det kan vara ett sätt för konstnären att överlåta den ekonomiska verksamheten till någon annan och därmed slippa svara för den.</p><p>Däremot har det framkommit att det finns en problematik med kravet på att konsten alltid ska uttrycka något ”nytt”. Anpassning till trender har visat sig vara ett problem i samma grad som anpassning till marknaden, vilket har framkommit genom en jämförelse mellan galleristers och konstnärers värderingar. En konstnär hävdar att konsten i sig inte är beroende av nyskapande, däremot av originalitet, medan en gallerist menar att han alltid söker efter nyskapande då han väljer konst till sitt galleri.</p>

The aim of this Bachelor’s thesis is to find out what librarians think about the public libraries’ collections. How do they want to develop their collection and what do they want the collection to offer society?Sanna Talja has developed a theory about different attitudes regarding collection development. These are named ”the general education repertoire”, ”the alternative repertoire” and ”the demand repertoire”. In the analysis of this study, I use these three attitudes to structure the answers from my own interviews.To investigate how librarians think about the public libraries’ collections, I made telephone interviews with six librarians at six different libraries. In these interviews, I asked the librarians how they work with selection and acquisitions at their library, and about their personal attitude regarding the library’s collection.It seems like librarians have a strong will to form a collection that suits everyone. My conclusion is that librarians’ thoughts on what they want their collection to offer society, does not actually match how they practically work to develop their collections. I also suggest that librarians need to have more discussion about these thoughts than they do now. / Program: Bibliotekarie

”Det finns idag dubbelt så många konstnärer än tidigare” , vilket enligt Dan Wolgers säkerligen har påverkat den mer liberala synen på företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnärer. Att det är ett annat klimat än tidigare är de flesta överens om och frågan är hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnären att verka i företagsvärlden. Uppsatsens fokus ligger på konstnärens förmåga att kommunicera, vilket även har visat sig vara den starkaste länken mellan konstnär och företagare. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnärerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras värderingar och erfarenheter överensstämmer med det teoretiska fältet inom marknadskommunikation och konst. Vi har kunnat utläsa ett visst motstånd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstår ett hinder för konstnärer som vill använda sig av marknadskommunikation. Dock har vi, som många forskare, sett tecken på uppluckring av de äldre negativa attityderna till företagande, men att konstnären bör vara uppmärksam på att inte hamna i fel fack, vilket kan ske genom att konst massproduceras, i ett försök att nå ut till fler, men att den konstnärliga auran då går förlorad och verket blir mindre värdefullt i konstnärlig bemärkelse. Vi ser möjligheter för konstnärer i form av ömsesidiga utbyten med företagsvärlden, då företagen har ett ökat behov av estetik, kreativitet och konstnärliga mervärden och konstnären vill kommunicera sin konst på marknaden samt kunna försörja sig på sin verksamhet. Uppenbarligen behövs det mer sådana samarbeten då konstnärer, som har blivit allt fler i Sverige, har svårt att både synas i mängden och försörja sig på sitt skapande. Galleristen innebär en möjlighet för konstnären att kommunicera med marknaden. Det kan vara ett sätt för konstnären att överlåta den ekonomiska verksamheten till någon annan och därmed slippa svara för den. Däremot har det framkommit att det finns en problematik med kravet på att konsten alltid ska uttrycka något ”nytt”. Anpassning till trender har visat sig vara ett problem i samma grad som anpassning till marknaden, vilket har framkommit genom en jämförelse mellan galleristers och konstnärers värderingar. En konstnär hävdar att konsten i sig inte är beroende av nyskapande, däremot av originalitet, medan en gallerist menar att han alltid söker efter nyskapande då han väljer konst till sitt galleri.

No description available.

The aim of this essay is to understand the social mechanisms for why people go to work when they are sick. To understand it, we investigated why upper secondary school teachers sickness presenteeism increased in the last twenty years. Data consists of interviews with eleven upper secondary school teachers and two principals, plus statistics. To find patterns in the data we examined the theory of professions and the theory of the new capitalist culture. School budgets are based on support from the government that provides money for each student. Since 1992 free schools are allowed in Sweden. This creates a competition between schools, which may lead to programs in schools with insufficient applicant students to be shut down. The results show that the market's growing influence in schools has given upper secondary school teachers an increased social function. The customer, in this case the students and parents, has become more at the center. This new task, the student caring role, forces the teacher to be more accessible and flexible which has made their profession weaker, giving them more stress and in a longer term, they are feeling sick more often. A combination between a striving to keep up their profession and to not losing students, teachers go to school even if they’re sick.